The aim of the study was to describe how women and men with diagnosed heart disease experience their health-related quality of life and what differences there is between genders in their quality of life and also describe problems after receiving the diagnosis. The study also aimed to describe rehabilitation of patients with heart disease. The study was a descriptive literature study based on scientific articles. It emerged that both women and men with heart disease experienced lower quality of life compared to normative data. There was a significant difference between women and men both one year and three years after receiving the diagnosis heart disease, which showed that women experienced lower quality of life than men.

Bakrund: Fast track-kirurgi är ett alltmer vanligt förekommande arbetssätt inom hjärtkirurgi. Tidigare studier har påvisat att en tidig extubation har medfört en vinst i patientens rehabili-teringsprocess samt bidragit till kortare vårdtider och sänkta sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och redovisa graden av smärta och konfusion efter extubation hos patienter som genomgått hjärtkirurgi. Metod: Material inhämtades genom en fortlöpande journalgranskning. Pilotstudien granskade patientjournaler samt övervakningsjournaler i realtid.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö?ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer fo?r hjärtstopp hos vuxen patient.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa överblick av den forskning som handlar om sjuksköterskors attityd till personer med alkoholberoende. Designen som använts är en deskriptiv litteraturöversikt. Artiklarna hittades efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. 13 artiklar analyseras efter modellen för att göra en litteraturöversikt där likheter och skillnader jämförs. Resultatet visar att attityder som kan ligga till grund för ett bristande bemötande av personer med alkoholberoende kan härledas till brist på erfarenhet av möte med patientgruppen.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Bakgrund: Överviktsoperationer ökar i snabb takt runt om i världen i samband med en eskalerande fetmaepidemi. En överviktsoperation innebär stora förändringar i livet och ställer krav på att sjukvårdspersonal är kunniga om dessa förändringar ur patientens perspektiv.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser före och efter överviktskirurgi.Metod: 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Sammanställningen resulterade i ett tema och fem presenterade underkategorier.Resultat: Överviktskirurgi blev en sista chans till ett bättre liv för patienterna. De hade förväntningar på ett förändrat liv, som i många fall till stor besvikelse inte blev bättre. Patienterna upplevde att den mentala hälsan blev åsidosatt vid överviktskirurgi, varav de önskade att vårdpersonalen la mer fokus på just detta.Slutsats: Då överviktskirurgi är en livsomvälvande process är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för patientens hela upplevelse, även den känslomässiga..

Telefonen har blivit ett redskap för människor som söker kontakt med hälso- och sjukvården vilket har medfört krav på ökad tillgänglighet till den telefonrådgivning som ges vid hälsocentraler. Telefonrådgivning på hälsocentral utförs av distriktssköterskor och är en svår, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom kräver tålamod och flexibilitet. Telefonrådgivning medför ibland svåra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid än tidigare. Syftet med studien var att få kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrådgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrådgivning.

Studiens syfte: Har varit att beskriva upplevelser av möten med vårdpersonal hos patienter med anorexia. Studien är en litteraturstudie som är baserad på tre självbiografiska böcker. Bakgrund: Anorexia är en vanlig förekommande sjukdom där flickor drabbas oftare än pojkar. Lidande och välbefinnande är två vanliga inslag i sjukdomen. Mötet och bemötandet mellan vårdpersonal och patient är viktigt då ett misstag från personalen kan leda till stor skada.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet.

Introduktion: Den vårdande relationen kräver att sjuksköterskan har ett empatiskt förhållningssätt och känner medlidande med patienten. Om sjuksköterskan inte kan hålla lidandet ifrån sig på ett personligt plan kan sjuksköterskan drabbas av compassion fatigue/ sekundär traumatisk stress (CF/STS), vilket är två snarlika begrepp som beskriver emotionell utbrändhet. Prevalensen av CF/STS är hög inom onkologin. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn eller vuxna inom slutenvård kan motverka att drabbas av CF/STS. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av tolv kvalitativa forskningsartiklar.

Bakgrund:Under 2000-talets början uppdagades ett antal företagsbedrägeriskandaler. Till följd av dem började investerare att ställa allt högre krav på företagens styrelser. I Sverige tog kodgruppen därför fram svensk kod för bolagsstyrning. Enligt koden för svenskbolagsstyrning är syftet ?att förbättra styrningen av svenska bolag och ska utgöra god sed för bolagsstyrning?.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar.Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades. Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys.