Bakgrund: Möten mellan patient och sjuksköterska inom akutsjukvården är alla unika, korta och ibland intensiva. Patienter som vistas inom denna miljö på grund av oväntad skada eller sjukdom, kan vara sårbara och hjälplösa. Syfte: Att belysa hur patienten upplevde mötet med sjuksköterskan, i ambulansen och på akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt av 15 kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Presenterades i två teman; Professionellt förhållningssätt samt Kommunikation och information, med sex subteman.

Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes.

In recent years, the demands for effectiveness and evidence in social work have increased in all work areas, including that of healthcare. This has sparked the discussion on concepts such as practical- and theoretical knowledge and their respective roles in social work. In the light of this, the purpose of this candidate thesis is to investigate healthcare social workers understanding of practical- and theoretical knowledge in the working process as well as their respective influence and importance. This candidate thesis is based on three interviews with social workers from different departments in Norrlands Universitetssjukhus in Umeå, Sweden. To provide range to the thesis, the interviewees were chosen from a purposeful sampling.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Background: Insufficient nutritional support is associated with prolonged hospitalisation, impaired wound healing and impaired survival for patients in intensive care. In severe sepsis and septic chock, calculation of nutritional need is complicated since the metabolism is affected by decease. Aim: The aim of the study was to investigate nutritional support and to examine the quality of nursing documentation of nutritional status and nutritional support in patient records in severe sepsis and septic chock.  Method: The study was conducted as a retrospective investigation where 64 patient records were studied. The quality of documentation was examined in 10 patient records using an examinational model.Findings: Calculation of average nutritional support showed insufficient supply particularly in the two first days of intensive care. During the next five days nutritional supply was higher but individual variation was seen, why a clear picture of nutritional support is hard to detect.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur personer med ångestproblematik upplever mötet med sjukvårdens personal. Fokus ligger på de förväntningar personerna har på sjukvård innan de blir patienter och hur väl sjukvården lever upp till förväntningarna. Även deras upplevelser av bemötande, vårdrelation och behandling undersöks.MetodFör att undersöka personernas upplevelser och erfarenheter har jag använt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna, neutrala frågor och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor. Dessa har eller har haft olika typer av ångestproblematik.

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

In order to facilitate testing of anesthesia machines a patient simulator has been required by Maquet Critical Care AB. A patient simulator has been developed to reduce expensive and time consuming animal experiments and temporary lab arrangements. The patient simulator has been developed and designed to simulate human lungs with regards to anesthetic uptake, production of carbon dioxide and heating and moisturizing exhaled air.The system comprises a container and a test lung to simulate the volume and the dynamic of the human lung. The simulation of uptake of anesthetics has been implemented by pumping a fraction of the gas from the container through a bypass circuit with an active charcoal filter that adsorbs volatile anesthetics. The flow through the bypass circuit is generated by a pump and is controlled by a linear valve.The resulting performance of the patient simulator has fulfilled the requirements.

Regardless of what discipline nurses work in, wound care is one of the tasks. Caring for wounds involves early detection of signs of infection, in order to avoid complication. Wound infection extends suffering for the patient and causes unnecessary costs for society. The aim was to describe how nurses can identify infection in wounds. Method: The design of the study was a literature review, where13 scientific articles were examined and analyzed.

Sjustegsmodellen är väl känd inom beteendemedicinsk sjukgymnastik och kännetecknas av ett samarbete mellan sjukgymnast och patient för att uppnå högt prioriterade mål. Att dosera efter patientens förutsättningar är av stor vikt för att uppnå god behandlingsföljsamhet. Tilltro till den egna förmågan, Self-Efficacy (SE), är då en betydelsefull faktor att ta hänsyn till. Bedömningen av en annan individs hälsa antas vara komplex, då studier har visat att sjukgymnastens uppfattning om problematiken ofta skiljer sig från patientens. En studie visade att sjukgymnasten tenderade att överskatta patientens smärta, medan en annan visade att hon underskattade de interpersonella problemen.

Staphylococcus aureus belongs to the normal flora. Many healthy people are colonized by the bacterium mainly in the nose but also on the skin and on other mucous membranes without showing symptoms. After damage to the skin, the bacterium can enter the wound and cause infections. Methicillin-resistant S. aureus (MRSA) is resistant to b-lactam antibiotics such as penicillin and methicillin.

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning är i samband med skada, då de har feber, andningspåverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. På ett flertal sjukhus används inte någon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet då bedöms utifrån liknande riktlinjer. Triagering används för att snabbt identifiera den patient som är svårast sjuk och därmed även i behov av snabbast vård och behandling.