Denna uppsats är en komparativ studie där fem patografier, självbiografiska sjukdomsskildringar jämförs. Detta görs för att belysa hur relationerna kan se ut mellan olika karaktärer inom sjukvården, i synnerhet förhållandet mellan patient och läkare, patient och sjusköterskor, men också förhållandet mellan sjukvårdspersonalen och patientens anhöriga..

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Palliativ vård innebär att patientens symtom lindras med olika behandlings- och omvårdnadsåtgärder för att främja patientens välbefinnande. Palliativ vård ska bedrivas oavsett var patienten vårdas.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor uppfattade den palliativa vården på kirurgisk akutvårdsavdelning.Metod: Kvalitativ metod med fenomenografisk forskningsansats har använts. Från två kirurgiska akutvårdsavdelningar intervjuades 15 sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. Första huvudkategorin var palliativ vård för en sjuksköterska på kirurgisk akutvårdsavdelning, med två underkategorier: innebörden av palliativ vård för sjuksköterskan och kärnan i omvårdnaden av en patient i palliativt skede. Andra huvudkategorin var hinder för omvårdnadsarbetet av en patient i palliativt skede med underkategorierna: tid, kompetens, kommunikation/information, bristande planering och dokumentation, resurser och samarbete.

Bakgrund. Många patienter oroar sig inför kirurgiska ingrepp. Ett av orosmomenten är smärtan efter operationen. Smärtpåverkade patienter utsätts för ett lidande. Detta lidande bryter patientens naturliga förhållningssätt till den levda världen.

Background:Studies show that when nurses are experiencing problems in the care of non-Swedish speaking patients, it is often due to obstacles in the communication. Studies also show that a prerequisite for adequate care is that there is a basis for a direct communication. Nurses perceive interpreters as an important link to the patient when they do not share a mutual language, the nurses perceive interpreters as a bridge in the conversation.Aim:The purpose of the study is to describe nurses' experiences of the quality of assessments done with the help of an interpreter.Method:The study was conducted through interviews with ten nurses, working at psychiatric clinics. Qualitative content analysis was used for the analysis, which resulted in five categories.Results:The analysis resulted in one theme: "it´s the interpreter who tells me and have not the feeling that the patient has" and five categories: "shades of the language", "conversation structure", "the interpreter's competence", "interpreting implementing" and "the interpreter's gender and origin". The nurses experience working with interpreters as a challenge.

Background: Elderly people with visual impairment increases in the society. To measure vision with visual acuity charts doesn?t indicate how patients with Age-Related Macular Degeneration (AMD) experience their disease. Aim: The aim of the literature review was to describe patients? experiences of living with age-related macular degeneration.

We are daily using the public space to move throughout the city. The public space is an important part of our city and it?s where a lot of social activities occur and a lot of different events take place. The outdoor environment in the city should offer the residents nice and varying places for staying. In this essay I will try to understand how the physical environment works and how people moves and behave in the public space.

Background: Human interaction by touch plays a central role for our health and well being throughout life. When people touch each other our bodies release a hormone called oxytocin into the bloodstream, this gives the body a soothing effect. Touching on the other hand can be perceived as unpleasant if it is not in accordance with the patient?s norm or wishes. From biblical times and through to today human touch plays a central part of nursing.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety.Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist.Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden.Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower.

Trots att integritet har ett fundamentalt värde i vårt samhälle finns det ingen klar definition av vad begreppet verkligen innebär. Syftet med denna studie var att belysa innebörden av begreppet integritet såsom det visar sig i mötet mellan vårdpersonal och patient. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie och bygger på 10 kvalitativa empiriska studier som behandlar fenomenet integritet. Resultatet visar att integritet är ett begrepp som inrymmer flera dimensioner såsom autonomi, att bli sedd som individ, att bli tagen på allvar, det privata rummet, fysisk integritet, information, kulturell identitet, social identitet samt förlöjligande. Trots att både patienter och vårdgivare till stor del delar uppfattning om hur integritet kan bevaras eller hotas utsätts många patienter för kränkande handlingar i omvårdnadssituationer..

Det är väl känt att sjuksköterskor ofta har en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Syftet meddenna studie var att hitta orsaker till stress hos sjuksköterskor och hur detta påverkaromvårdnaden av patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie vilken omfattade 12artiklar med varierande metoder och upplägg utförda i Europa och Nordamerika. Orsaker tillstress identifierades och tematiserades i två teman; Hur påverkas patienten ochomvårdnaden samt Hur påverkas sjuksköterskan. Följande huvudsakliga resultat hittades:Hög bemanningsnivå visade samband med hög omvårdnadskvalitet, hög arbetstillfredsställelseoch låg stress.

The intimate connection between autonomy and decision-making in applied health care, especially in various kinds of consent and refusal has taken center stage in medical ethics since the Salgo decision in 1957. Prior to that time, the physician?s supposedly moral duty to provide appropriate medical care typically surpassed the legal obligation to respect patient?s autonomy. The Salgo decision concluded that physicians have a legal duty to provide facts necessary for the patient to make an informed decision. "The doctor knows best" long ago was replaced with "The doctor proposes; the patient disposes." There is no legal obligation for the patient?s choice to be palatable to anyone, other than that patient himself/herself.

Background: Long-term stress can lead to reduced health among nurses which can result in impaired quality of care. Stress in nurses' work needs to be studied in order to prevent stress and impaired quality of care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of occupational stress and factors that contribute to occupational stress. Method: The method used was a literature review. Results: The analysis resulted in five themes which describe nurses' experiences of occupational stress and factors that contribute to occupational stress.

I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvårdnad. Kommunikation är kommunikation först när den är ömsesidig, det vill säga att kommunikation sker gemensamt och går i båda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vård håller generellt låg kvalitet. Problemet uppstår vid bristfällig kommunikation mellan vårdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten måste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.