Patienter med annan kulturell bakgrund är sårbara på grund av bristande kunskaper i det nya landets språk vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inte bara i Sverige utan i hela världen är kommunikationsbarriärer den vanligaste barriären mellan en sjuksköterska och denna patientgrupp. Bakgrund: Kommunikation har grundläggande betydelse för kvalitén av omvårdnad inom patientvården. En sjuksköterska ska vara medveten om att språkbarriärer spelar en viktig roll i patienters vårdvistelse samt kan vara ett hinder när dessa patienter söker sjukvård. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan patient med annan etnicitet och sjuksköterska, ur ett patientperspektiv.

Anafylaxi är en allergisk reaktion och personen som drabbas kan få allvarliga och svåra symptom som kräver behandling. Kännetecknet för anafylaxi är att det kan påverka olika delar av kroppen samtidigt; bland annat hud, luftvägar, mag- och tarmkanalen, hjärta och blodkärl. Det blir ofta korta möten mellan ambulanspersonal och patient och därför finns inte mycket tid för att försöka skapa ett förtroende. Omvårdnaden vid anafylaxi sker till en början snabbt och det kan uppfattas som en stressad situation för både patient och personal. Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens erfarenheter av att vårda patienter med anafylaxi.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie.

Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation.Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård.Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee?s teori ?human-to-human relationship? och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter.

Background: Many cancer patients who get bone metastases live longer thanks to the successful research and development of medicines during recent years. Many studies show general health benefits from physical activity. For patients with bone metastases the possibility of physical activity perhaps should limit? Nurses at oncological units are often in lifelong contact with this group of patients. It´s therefore important to have knowledge about the bone metastases and how it influence the patient´s possibility of performing physical activity in order to support and encourage the patient to safely physical activity.Aim: To describe the patient´s possibility of physical activity with metastases to the bone.Method: A literature study.Results: The extension of the bone metastases shall be verified through X-ray.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

What affect if an incident is reported?- an interview study with nursesABSTRACTEveryday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses? decisions on whether to report an incident or not.

I dagsläget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage står för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebär att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom växande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten på akutmottagningar ur ett omvårdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse när sjuksköterskan fattade beslut angående prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition.

Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Många patienter blir dåligt bemötta i vården, de känner sig kränkta, utelämnade och maktlösa. Psykiatrisk tvångsvård kan innebära en konflikt mellan att bedriva god vård och utöva tvång. Det är därför av största vikt att undersöka hur tvångsvårdade patienter upplever att de blivit bemötta och vad bra bemötande är vid psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever att de blivit bemötta vid psykiatrisk tvångsvård.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Bakgrund: I rollen som sjuksköterska är det oundvikligt att inte stöta på dödsfall och därigenom sörjande närstående. Om döden har varit plötslig innebär det ofta att den har varit traumatisk. Detta kan medföra att de närstående är i behov av råd och stöd från sjuksköterskan. Syftet: Var att beskriva hur närstående upplevde bemötande från sjuksköterskan vid plötslig död, samt hur sjuksköterskan upplevde sitt eget bemötande gentemot de närstående i dessa situationer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar.

Konfusion är mycket vanligt förekommande hos äldre och skapar stort lidande, ger höga samhällskostnader och orsakar hög mortalitet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid konfusion hos äldre patienter. Metoden var en litteraturstudie, vilken innefattade tio artiklar där relevanta omvårdnadsåtgärder framkom, dessa presenterades i resultatet under VIPS - modellens åtgärdssökord. Resultatet av studien visade att patienter med konfusion mindes och uppmärksammade vad som skedde med och runt omkring dem. Viktigt var att få information om sitt konfusionstillstånd för att förstå vad som hände och varför.

Background: Touching exists in different forms and can be experienced through the skin. By touching oxytocin is released like a relaxing hormone which counteracts anxiety and depression. Therapeutic contact and healing touch are methods nurses? uses to give positive feeling of serenity, warmth and wellbeing for the patients. Touching can be a method for communication and happiness when word is not enough.

What affect if an incident is reported?- an interview study with nursesABSTRACTEveryday in health care, there are incidents which can harm patients. However, reporting these incidents is not always a positive experience. The number of incident reports which are documented are a lot fewer than the number of incidents that actually occur. The purpose of the present study was to describe factors that affect nurses? decisions on whether to report an incident or not.