Det är väl känt att sjuksköterskor ofta har en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Syftet meddenna studie var att hitta orsaker till stress hos sjuksköterskor och hur detta påverkaromvårdnaden av patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie vilken omfattade 12artiklar med varierande metoder och upplägg utförda i Europa och Nordamerika. Orsaker tillstress identifierades och tematiserades i två teman; Hur påverkas patienten ochomvårdnaden samt Hur påverkas sjuksköterskan. Följande huvudsakliga resultat hittades:Hög bemanningsnivå visade samband med hög omvårdnadskvalitet, hög arbetstillfredsställelseoch låg stress.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

The intimate connection between autonomy and decision-making in applied health care, especially in various kinds of consent and refusal has taken center stage in medical ethics since the Salgo decision in 1957. Prior to that time, the physician?s supposedly moral duty to provide appropriate medical care typically surpassed the legal obligation to respect patient?s autonomy. The Salgo decision concluded that physicians have a legal duty to provide facts necessary for the patient to make an informed decision. "The doctor knows best" long ago was replaced with "The doctor proposes; the patient disposes." There is no legal obligation for the patient?s choice to be palatable to anyone, other than that patient himself/herself.

I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvårdnad. Kommunikation är kommunikation först när den är ömsesidig, det vill säga att kommunikation sker gemensamt och går i båda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vård håller generellt låg kvalitet. Problemet uppstår vid bristfällig kommunikation mellan vårdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten måste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär.

Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales ? Therapy), en manual för att mäta emotionell tillgänglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingår som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).Våra frågeställningar var:* Kan man mäta den emotionella tillgängligheten i en psykoterapi med EAS-T?* Finns det någon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmått? För att svara på frågorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som används för att mäta kvalitén på relationen mellan förälder och barn, så att den ska passa terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjälp av detta instrument.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nästan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vägleda patienten utifrån dennes upplevelser och behov.Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2.Metod: Denna studie är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera på fenomen relaterat till patienters upplevelser av att få en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och känslomässiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, Lära sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvård samt Syn på framtiden.Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger på tanken om att människor går igenom transitioner i livet av olika art.Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att få en diagnos som diabetes typ 2 på olika sätt beroende på hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom också att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfälle för diagnos.Diskussion: Att få en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan påverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan är: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförståelse personen i fråga har sedan tidigare..

Background: Rheumatoid arthritis is a common disease worldwide. The disease is described as a chronic inflammation that afflicts mainly the joints, the tendrons and the synovial joint. The inflammation breaks down cartilage, ligaments and bone. When the patient gets the diagnosis he/she frequently reacts with chock, denial or/and dissociation. Active support from the nurse can have an important impact on the patient in accepting and processing that he/she suffers from disease.

Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

Swedish healthcare systems have endured harsh criticism from healthcare professionals because of their inability to understand healthcare processes. These systems have been identified as significant time consumers, and Swedish healthcare is therefore facing a major challenge to assure patient safety. The following paper is based on a workplace study, which aims to examine healthcare systems? impact on physicians? practices. Our findings show that physicians spend substantial amounts of time chasing information, rather than managing information and pursuing healthcare.

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

Diabetes type 2 is a fast growing illness and a global health problem, often a result from less appropriate standard of living. Lifestyle changes related to diet and physical activity are important lifestyle changes regarding to get control of the self-management and to avoid vascular complications.AimThe aim of this study was to describe patient's experiences of lifestyle changes in diabetes type 2.MethodA literature study was carried through based on 12 qualitative scientific articles.ResultsThe analysis result into two main themes and eight subthemes. Main themes where barriers and motivators for lifestyle changes and the subthemes where struggle, denial, lack of knowledge, alienation, support, motivation, acceptance and knowledge.ConclusionThis study shows that lifestyle changes are experienced different by patient with diabetes and nurses should therefore be aware of the unique and specific demands these patients require. This is important for providing a good diabetic healthcare and to help patients with their self-management.

Identity includes an individual´s self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often get´s fragile because of the disease. Beacuse of the individual´s feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to.

Bakgrund: I dagens sjukvård förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare är trovärdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och närvaro. Syfte: Syftet med studien är att belysa förutsättningar och hinder för att förtroende skapas mellan vårdare och patient med långvarig smärta. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på fyra vetenskapliga artiklar och två avhandlingar. Materialet har analyserats med hjälp av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet visar att patienter med långvarig smärta kan ha svårt att känna förtroende för sjuksköterskan. Slutsats: Ett förtroendefullt möte speglas av många olika samverkande delar..