The main aim of this master thesis was to examine the visual ergonomics and the systematic work environment management concerning lighting issues for nurses within domiciliary care. Further aims were to examine a few existing lighting solutions, to come up with ideas for future possible lighting solutions, and to evaluate if the legal regulations for lighting is satisfying and if the regulations are obeyed in domiciliary nursing.The methods used were a questionnaire completed by 55 nurses, field studies of used lightings in cooperation with a student in industrial esign, test of ten existing lighting solutions in a laboratory environment, and a field test of five existing lighting solutions tested by nine nurses in the home of the patient.The result indicates that 40 % of the asked nurses were dissatisfied with the working light in the patient?s homes. All respondents reported poor working light close to the patient, 50 % reported that this problem occurred daily. One third reported that they had to work in uncomfortable working postures due to insufficient working light, and 15 % reported risk of making mistakes due to the same reason.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Tidigare forskning visade att omhändertagande möten med sjuksköterskan stärkte patientens självbild och skapade känslor av trygghet. Möten med sjuksköterskan som inte var omhändertagande skapade känslor av att bli nedbruten hos patienten. Patienterna ville vara delaktiga i sin egen vård. Det var inte lätt att vara anhörig till någon i livets slutskede. Det fanns inte mycket forskning skrivet om patientens upplevelser i livets slut.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

 Background: Earlier studies show that 30-92 % of ACL reconstructed return to their pre-injury physical activity. It is not clear why some people do not return.Purpose: The purpose of this study was to investigate the return rate to pre-injury sport among ACL reconstructed men. Another purpose was to characterize those patients who return and those who do not.Metod: A Web-based questionnaire with questions about returning to physical activity was sent out during the spring of 2012 to 93 men who had undergone an ACL reconstruction 6-40 months earlier and who, after 6-40 months after surgery, were evaluated with validated strength tests and self-assessment outcome measures.Results: At 12 months after surgery 56 % of the subjects had returned to their pre-injury sport. If the criteria were set higher ?back to the same- or a higher level? 14 % had returned.

      Bakgrund: Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv.

Talking about sexuality -Medical staffs´ experiences of conversations about sexuality with patients at a cardiology unit The background of this essay is the taboo to talk about sexuality among people who suffer from some kind of illness. When a person gets ill and need medical attention, his or her life changes dramatically. The patients get treatment for their symptoms. The illness and treatment have often an influence on the patient?s sexuality.

I olika perioder har ämnet våld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett våldsdåd har begåtts av en ?våldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen är det vanligt att ämnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fånga ett inifrån-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstår konflikt- och våldssituationer på en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjälp av samtal med sju personer med erfarenhet av våld under sin vistelse på en sluten avdelning.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer.Metod: Litteraturstudie där fjorton artiklar från olika länder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vården. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika länder upplevde olika problem vid vårdvistelse på grund av att inte tala samma språk som vårdgivaren. Språkbarriärer bidrar till en ofullständig kommunikation. Användande av tolk, både professionell och icke-professionell, det vill säga vän eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvåra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hälsa och sjukdom.

Nurses have an important role caring with the suicidal patient as they often are the first to encounter these individuals. In order to develop their skills, nurses need to understand the complexity of the problem around the thoughts of wanting to die. The purpose of the study was to compile and elucidate research that describes how nurses can provide care to suicidal patients. The method used was a literature review. The results were divided into seven themes that can guide the nurse in the work: to be there, give time and listen, to recognize and assess risk factors, working in a team, to be attentive to own attitudes, to give hope, to be able to process their feelings, increased knowledge of the causes of suicide.

Swedish farmers have the possibility to be subsidized by EU rural development programme for grazing animals on pastures to promote the biodiversity of flora and fauna. The environmental remedy sometimes does not allow supplementary feed and at the same time the Swedish Animal Welfare Act and the Swedish Agricultural Board?s regulations for animal welfare and protection states that animals, in this case horses, shall be fed with food of good quality and adapted for the species. The regulations also state that they should have an individual feeding regime that enables them to maintain a normal body condition. The aim with this master thesis has been to investigate if it is possible to keep Gotland ponies on extensive pastures, during late spring and summer and still maintain animal welfare. The horses were assessed every fourth week using a welfare assessment protocol developed in line with the Welfare Quality® project (submitted, Viksten et al) where physical, behavioural and resourcebased parameters were observed. Twelve one-year old stallions of the breed Gotland ponies purchased from different breeders were used in the study.

Inom psykiatrisk verksamhet händer det att patienter tar sitt liv under pågående behandling eller i direkt anslutning till en behandlingsperiod. Enligt patientsäkerhetsförordningen måste dessa händelser rapporteras och utredas. Syftet med patientsäkerhetsförordningen är att den ska främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag. Fokus är således på ett patientperspektiv, därför känns det angeläget att studera upplevelser som väcks hos olika grupper av vårdgivare när en patient begår suicid.Frågeställningar: Behandlares upplevelser när en patient gör suicid.Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem vårdgivare i psykiatrisk verksamhet, två sjuksköterskor med steg 1 utbildning och tre skötare.Resultat: Upplevelser hos vårdgivare som är med om en patients suicid kännetecknas av chock, traumatisk stress och sorg. Det väcks också tankar som rör den egna professionen och i en del fall oro för följder av beslut som i efterhand kan bedömas vara felaktiga.Diskussion: När vårdgivare intervjuas om sina upplevelser efter en patients suicid, berättas om olika reaktioner som inte uppmärksammats nämnvärt.

I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/hanska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrundoch erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorersom påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande påakutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, medinduktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsättsför något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatisktstressyndrom.

Aims: Patient associations have been around for some time and research has shown that such associations can influence society, politics and how diagnoses are thought of. This study is a comparative analysis of two patient associations in Sweden. The first association called Attention represents people diagnosed with neuropsychiatric disorders such as ADHD. The other association called RSMH represents people diagnosed with mental illness such as depression. The aim of this study is to explore the social and political agenda of these associations and to explain their relation to biological, psychological and social models of explanation.Method and theory: The method used was a qualitative document analysis using documents produced by the associations themselves as well as documents from media and politics.

ABSTRACTBackground and aims: Nutrition is a part of the medical treatment, and also a part of the nursingcare. In spite of this, malnutrition is a common problem in the health care sector. Studies show thatnurses have too little knowledge about nutrition and malnutrition and that nutrition has low priorityin the daily work. The aim with this study was to find out the nurses self-reported knowledge aboutand their attitudes towards malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patientswith malnutrition.Methods: A questionnaire was handed out to 65 nurses in two different care units and 36questionnaires were answered.Results: The respondents from the two care units self-reported their knowledge about nutrition andmalnutrition low. Most of the respondents stated to have a big need of education about nutritionscreening and more than half of the respondents stated that they have a need of education forprevention and treatment of malnutrition.