I Sverige drabbas ca 35000 människor av stroke varje år, av dem får 8000 afasi. Afasi ger talsvårigheter både i att förstå andra och att uttrycka sig. I vården möter sjuksköterskan ofta patienter med afasi och kommunikationen blir då inte lika självklar. Sjuksköterskans uppgift är att ha en kommunikation där de kan förstå varandra. Vårdrelationen är nödvändig för kommunikationen och för att göra patienten delaktig.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvårdnad. Kommunikation är kommunikation först när den är ömsesidig, det vill säga att kommunikation sker gemensamt och går i båda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vård håller generellt låg kvalitet. Problemet uppstår vid bristfällig kommunikation mellan vårdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten måste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Background: Rheumatoid arthritis is a common disease worldwide. The disease is described as a chronic inflammation that afflicts mainly the joints, the tendrons and the synovial joint. The inflammation breaks down cartilage, ligaments and bone. When the patient gets the diagnosis he/she frequently reacts with chock, denial or/and dissociation. Active support from the nurse can have an important impact on the patient in accepting and processing that he/she suffers from disease.

Bakgrund: Sjuksköterskors följsamhet till handhygien är en förutsättning för att förhindra smittspridning.Varje år skadas 100 000 patienter i vårdrelaterade infektioner och var tionde inneliggande patient drabbas. Vårdtiden förlängs med 4 dagar och detta kostar samhället oerhörda resurser och kostnader. Kontaktsmitta via sjukvårdspersonals händer är den vanligaste orsaken. Detta skulle kunna förhindras om sjukvårdspersonalen utför korrekt handhygien enligt de rekommenderade riktlinjerna. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar hur sjuksköterskor inom den slutna vården följer riktlinjer för basala hygienrutiner gällande handhygien.

Swedish healthcare systems have endured harsh criticism from healthcare professionals because of their inability to understand healthcare processes. These systems have been identified as significant time consumers, and Swedish healthcare is therefore facing a major challenge to assure patient safety. The following paper is based on a workplace study, which aims to examine healthcare systems? impact on physicians? practices. Our findings show that physicians spend substantial amounts of time chasing information, rather than managing information and pursuing healthcare.

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

Diabetes type 2 is a fast growing illness and a global health problem, often a result from less appropriate standard of living. Lifestyle changes related to diet and physical activity are important lifestyle changes regarding to get control of the self-management and to avoid vascular complications.AimThe aim of this study was to describe patient's experiences of lifestyle changes in diabetes type 2.MethodA literature study was carried through based on 12 qualitative scientific articles.ResultsThe analysis result into two main themes and eight subthemes. Main themes where barriers and motivators for lifestyle changes and the subthemes where struggle, denial, lack of knowledge, alienation, support, motivation, acceptance and knowledge.ConclusionThis study shows that lifestyle changes are experienced different by patient with diabetes and nurses should therefore be aware of the unique and specific demands these patients require. This is important for providing a good diabetic healthcare and to help patients with their self-management.

Identity includes an individual´s self-image and the consciousness about their self. It is about being the same person despite changes in their life situation. The identity often get´s fragile because of the disease. Beacuse of the individual´s feeling of lost identity there may arise a conflict between the person and people in his or her surroundings. They may no longer see the sick person in the same way as they used to.

Bakgrund: I dagens sjukvård förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare är trovärdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och närvaro. Syfte: Syftet med studien är att belysa förutsättningar och hinder för att förtroende skapas mellan vårdare och patient med långvarig smärta. Metod: Författarna har använt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på fyra vetenskapliga artiklar och två avhandlingar. Materialet har analyserats med hjälp av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet visar att patienter med långvarig smärta kan ha svårt att känna förtroende för sjuksköterskan. Slutsats: Ett förtroendefullt möte speglas av många olika samverkande delar..

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.

ABSTRACTBackground: The incidence of type 2 diabetes is increasing worldwide. Early intervention in form of medication, advice on self-management and lifestyle changes is necessary to avoid complications. Few Swedish studies are made on the diabetes nurse?s views on promotion of self- management.Purpose: To examine the diabetes specialist nurse?s experience of promoting self-management to patients with type 2 diabetes in primary care.  Method: A qualitative explorative study where eight diabetes nurses were interviewed. The interview guide consisted of semistructed questions concerning the promotion of self-management.Results: The diabetes nurse?s role in promoting patient self-management is significant, if resources are available in the form of adequate time for the patient and good team work.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.

The purpose of this thesis is to examine the role of bibliotherapy at hospitals and also what knowledge of and insights on bibliotherapy a few Swedish hospital librarians have. Questions investigated are: What role do the hospital librarians think literature has in the treatment of a patient? What is their view on their role as a hospital librarian and do they believe that they can have a part in the treatment of a patient? Is the concept bibliotherapy commonly used or is there another term in use? How important is the linkage between healing and literature? In this study, the view on bibliotherapy is limited to a hospital perspective. The purpose of the study is therefore to investigate bibliotherapy at the hospital. Six qualitative interviews with hospital librarians were performed at three general or combined general/medical hospital libraries.

Att bli svårt sjuk eller skadad innebär, förutom det fysiska traumat, också att vi blir utelämnade till dem som skall vårda oss. För att patient och närstående skall uppleva trygghet i vårdsituationen är det viktigt att sjuksköterskan har förmåga att se och bekräfta patienten och de närstående i deras lidande. Syftet var att beskriva hur den vårdande relationen uppstår och kommer till uttryck mellan intensivvårdssjuksköterskan och patient/närstående. Syftet var också att belysa betydelsen av en vårdande relation. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie, där 14 vetenskapliga artiklar granskades.