Idag står bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning, det är därför viktigt att vidta åtgärder som leder till en effektivare energianvändning. Det gör man bland annat genom att minska energianvändningen för uppvärmning av bostäder. Energiförbrukningen i ett Passivhus är ungefär en fjärdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus är välisolerade och täta byggnader som till stor del värms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushållsapparater är mycket viktiga energikällor.

Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, Passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare på mänskliga utsläpp av växthusgaser. För att minska dessa utsläpp måste människan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur användning av energi till uppvärmning och varmvatten kan minskas. Detta ställer stora krav på konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som använder mindre energi är både en tillgång för den enskilde individen och för ett miljövänligare samhälle.

Under de senaste decennierna har miljö- och klimatsituationen i världen lyfts fram, energipriserna har stigit kraftigt i Sverige och den framtida energiprisutvecklingen förväntas ha en fortsatt ökning. Inom EU står byggnader för 40 % av den sammanlagda energianvändningen. Byggandet väntas öka och energianvändningen likaså. För att bryta denna utveckling bestämde Europeiska rådet år 2007 att införa hårdare krav. Med hårdare krav och ett högre energipris har intresset för lågenergihus i Sverige ökat och byggandet av lågenergihus väntas ta fart.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en kostnadsjämförelse mellan ett konventionellt hus och ett Passivhus.

Bostäder och service står idag för den största delen av energianvändningen i Sverige. För att skapa en hållbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömål. I ett av dess delmål förklaras det att till år 2020 bör energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till år 2050. Landet är i behov av energieffektiva lösningar och därmed har uppmärksamhet riktats mot Passivhus (energieffektivt hus). Resultat från tidigare byggprojekt i Sverige visar att Passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnås. Ett Passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssäkert hus eftersom det räknas med att konflikter kommer att uppstå i samband med framtidens energikriser.

En av orsakerna till att det inte byggs fler Passivhus i Sverige är de ökade kostnaderna. I detta examensarbete genomförs en grundlig jämförelse mellan fyra olika Passivhusprojekt och konventionella projekt. Jämförelsen görs kring de olika processerna i projektet: projektering, byggande och förvaltning. Den största vikten är lagd kring byggandet där byggnadsdelarna, grund, vägg och tak, jämförs med konventionellt byggande, för att få fram särkostnader för Passivhus. Denna information ska förhoppningsvis underlätta för beställaren.I den teorietiska bakgrunden ges en grundläggande presentation av litteraturstudierna om Passivhus, dess historia, krav, kostnader, m.m.

Världens miljö och klimatsituation har försämrats kraftigt under det senaste decenniet ochbehöver förbättras i framtiden. Parallellt med detta har energipriserna stigit i Sverige. Ettled i att komma till rätta med miljöproblemen är att energieffektivisera våra byggnader.Under senare år har intresset för Passivhus ökat i Sverige och byggandet av dessa husförväntas öka under kommande år.Jämförelsen har grundat sig i kostnader för villabyggsats, entreprenad och energikostnader.Fiskarhedenvillan har valts ut som leverantör då de levererar både traditionellt ochPassivhus i samma modell. Kostnader har baserats på offert från produktchefen MichaelStaffas på Fiskarhedenvillan som även delgivit övriga specifikationer på de olika hustypernaav modell Björken. Informationen som legat till grund för beskrivning av Passivhus harsamlats genom rapporter, litteratur samt kontakt med sakkunniga personer.Resultatet visar att det är dyrare att bygga ett Passivhus än ett traditionellt hus men attenergiförbrukningen är lägre hos ett Passivhus.

Utvecklingen av Passivhus har fått alltmer uppmärksamhet relaterat till dagens stora energianvändning som till 40 % går till upprätthållandet av våra bostäder. Utöver en byggnad som håller nere energikostnaderna riktas fokus mot att finna material som på lång sikt är miljömässigt hållbara. Trä har alltid varit ett material som benämnts som ?det naturliga byggmaterialet? och är vanligt i dagens Passivhus. Men att uppföra en träkonstruktion som håller för de internationella krav för Passivhus är omfattande och kostsamt, därför är det intressant att studera alternativa lösningar som kan uppfylla dessa krav.Detta examensarbete jämför en, av Sweco, konstruerad yttervägg med en teoretisk av Webers Leca ISO-block Rex relaterat till byggnadsfysikaliska egenskaper så som värme, täthet, fukt, emissioner och miljöpåverkan.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus är en teknik som växte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövänligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men är det egentligen så? I den här uppsatsen används teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jämföra de båda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av området Himlabacken i Vetlanda..

Sverige har som mål att år 2020 reducera energianvändningen för bostadssektorn med 20 procent och med 50 procent till år 2050. För att målen ska uppnås fordras fler energisnåla nybyggnationer och energieffektivisering på ombyggnationer.Av alla nybyggnationer som har produceras i Sverige är mindre än 1 procent energisnåla nybyggnationer. Studier visar att en av orsakerna till den låga marknadsutvecklingen för lågenergihus beror på att lågenergihus är generellt mellan 2 till 10 procent dyrare än traditionellt byggda hus. Andra orsaker är att många byggherrar inte känner till fördelarna att bygga energieffektivt. Det har även visat sig att byggherrar har för lite kunskaper om energieffektivisering och saknar förmågan att tänka långsiktigt vilket har bidragit att många byggherrar inriktar sig på kortsiktiga ekonomiska resultat istället för hela byggnadens livscykel.Syftet med den här rapporten var att beräkna merkostnaden och livscykelvinsten för nyproduktion av minienergihus och Passivhus.

Passivhus är en vidareutveckling av ett energisnålt hus, där man genom extra tjock isolering,hög kvalitet på dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvärmning. Passivhus har krav på uppvärmningsbehovet samtprimärenergiförbrukningen. En princip för Passivhus är att de inte ska vara krångligare ellerobekvämare att bo i än vanliga hus.Lindås Park är ett bostadsområde som består av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett Passivhus, det enda värmesystem som är installeratär en eftervärmare till FTX-systemet på 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt är att de ligger i södra delen av Sverigeeller nära kusten, dvs.

This thesis tries to clarify why more houses such as passive houses is not built and at the same time the differences is described with the conventional construction as a starting point. Sweden has set environmental objectives to reduce energy consumption in buildings by 50 percent by the year 2050 compared to 1995. The passivehouse concept could have a significant role, particularly in the reconstruction of buildings with high energy consumption. For sustainable building the passivehouse technology is an economically viable concept while benefiting the environment. Initially an introduction is given of the background to the problem, purpose and objective of the thesis.

Hus byggs idag allt tätare för att möta högre miljökrav, ställda av både konsumenter och politiker. När hus byggs täta minskar luftläckaget genom klimatskalet. Tack vare det sänks energiåtgången då nästan all luft styrs genom en värmeväxlare. Tätheten i de nya husen har lett till att utsugande köksfläktar inte fungerar som de ska, beroende på att de behöver mycket luft. I detta projekt utvecklades ett utsugande köksfläktsystem för Passivhus, de allra tätaste husen på marknaden.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett Passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att Passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

De senaste åren har drivkraften för forskning inom trådlösa sensornätverk ökat markant. Detta är framförallt på grund av de potentiella fördelar som den nya tekniken tillhandahåller. Vi har efter förfrågan av Ivan Kruzela tagit på oss uppgiften att skapa en laboration som är tänkt att ingå i den andra årskursen för högskoleingenjörerna i Data- och Telekommunikation på Centrum för Teknikstudier (CTS), Malmö Högskola. Laborationen handlar om routing och är den tredje i raden av laborationer med trådlösa sensorer. Protokollet som används heter XMesh och är tillverkat av Crossbow Technology. Ambitionen är att laborationen ska leda till förståelse för hur routing uppstår i trådlösa sensornätverk, med avseende på parametrar och andra faktorer som påverkar nodernas val av rutt. Examensarbetet resulterade i en laborationshandledning med tre tillhörande bilagor..