SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara.

SAMMANFATTNINGBakgrundEutanasi debatteras i många länder och åsikterna är många. Att agera etiskt och moraliskt utifrån lagar och regler kan vara en utmaning för sjuksköterskor som vårdar patienter med en önskan om eutanasi. Detta kan leda till att patientens rätt till autonomi och självbestämmande blir lidande.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors inställning till eutanasi i livets slutskede, samt vilket stöd och vilka åtgärder sjuksköterskan kan ge patienter som uttrycker önskan om eutanasi i livets slutskede.MetodEn litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton artiklar inkluderades. Artiklarna har granskats och analyserats och sammanfattas i en matris och löpande text.ResultatMajoriteten av sjuksköterskorna i studier utförda i länder där eutanasi är tillåtet enligt lag ställde sig positiva till eutanasi.

Debatten om eutanasi pågår ständigt, i Sverige och i resten av världen, ibland mer intensivt ibland mer lågmält. Denna uppsats utreder hur juridiken i eutanasifrågan samspelar med verkligheten, i Sverige och övriga delar av världen. Syftet med uppsatsen är att utreda de frågor som uppkommer kring eutanasi och utifrån svaren på dessa frågor göra en komparation av olika länders reglering av området. Eutanasidebatten och regleringen har sett och ser olika ut runt om i världen. I vissa länder har en legalisering skett, medan andra länder överväger en legalisering och åter andra anser, på grund av till exempel religiös uppfattning, att eutanasi bör vara straffbelagt.Uppsatsen behandlar enbart den del av rätten till liv som handlar om eutanasi och vård i livets slutskede.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva belgiska sjuksköterskors roll och inställning till eutanasi (dödshjälp). Metoden som valdes att användas var en beskrivande litteraturstudie med artiklar framsökta i PubMed (MedLine). Av 1632 framsökta artiklar valdes 15 relevanta artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats ut. Resultatet visade att de viktigaste delarna i sjuksköterskans roll vid eutanasi är, förutom att tillgodose patientens omvårdnadsbehov, att stödja patienten och anhöriga samt organisera allt det praktiska.  Att vara involverad i beslutsprocessen är något som sjuksköterskorna tyckte var mycket viktigt.

Bakgrund: En utmaning för många sjuksköterskor är att bemöta patienter som efterfrågar eutanasi. När en sjuksköterska möter en patient som efterfrågar eutanasi är det till fördel om hon kan förstå varför patienten efterfrågar detta och försöka sätta sig in i patientens situation. Syfte: Syftet var att belysa eutanasi ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts där 15 artiklar har använts. Artiklarna analyserades och resultatet presenterades i fem kategorier.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte.

Folkhälsovetenskapligt program.

Bakgrund: Eutanasi har varit ett omdebatterat ämne i vårt samhälle och det finns förespråkare både för och emot. Under senare år har det blivit en allt mer aktuell debatt då patienter individuellt tar ställning till hur de vill att vården ska behandla dem i livets slutskede. Det är då viktigt att det finns kunskap om denna kategori av patienter. Syfte: Syftet var att belysa palliativa patienters ställningstagande till eutanasi samt läkarassisterat självmord. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv.

Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000).

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten och validiteten hos en digital goniometer (DGA: Angela, Meloq©) vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden.Frågeställningarna var: ?Hur reliabel är DGA vid upprepade mätningar av knäledens rörelseomfång avseende aktiv och passiv flexion och extension?? och ?Hur valid är DGA vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden??.Metod: Reliabiliteten hos DGA utvärderades genom ett test-retest förfarande och validiteten utvärderades genom att vid ett och samma tillfälle genomföra mätningar med DGA och en traditionell goniometer (TG), där TG ansågs som Golden Standard. Arton individer, 9 kvinnor och 9 män, mellan 19-73år rekryterades till studien. Totalt 36 knäleder utvärderades med TG och DGA genom mätning av knäledens ROM i sagittalplanet. Mätningarna genomfördes på höger och vänster ben i standardiserad ordning med början i höger ben: aktiv flexion, passiv flexion, aktiv extension, passiv extension.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter inom alla vårdformer patienter som vill ha aktiv dödshjälp. I dessa situationer ställs ibland patientens autonomi mot sjuksköterskans uppgift att företräda patienten, lindra dennes lidande och värna om patientens människovärde. Dessa två riktlinjer bör integreras för att sjuksköterskan ska kunna möta och optimera vården för patienter med ett krav eller en önskan om att få aktiv dödshjälp. Syfte: Syftet är att ta reda på hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter som kräver eutanasi och hur sjuksköterskan kan göra för att minimera orsaker till kraven på eutanasi och därigenom öka livskvalitet för dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL.

I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna står sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer håller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier på fonders prestationer, där perioderna bestäms utefter marknadens upp- och nedgångscykler kan resultat tydligare framställas om aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jämför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning än index i perioder av uppgångar men att de går bättre än index i nedgångar.