Sökresultat:
289 Uppsatser om Passiv ćterhämtning - Sida 15 av 20
Kolerahanteringen i Falun Är 1834 & 1853 : En studie av sundhetsnÀmndens agerande
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka ÄtgÀrder som Falu stad, genom sundhetsnÀmnden, vidtog nÀr farsoten kolera spreds i Sverige Är 1834 respektive Är 1853 samt om dessa ÄtgÀrder skiljer sig över tid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnds Àr: Vilka förebyggande ÄtgÀrder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnÀmnden Är 1834 och Är 1853? Hur agerade lÀkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnÀmnds ÄtgÀrder i jÀmförelse med andra stÀders sundhetsnÀmnder? Skiljer sig sundhetsnÀmndens ÄtgÀrder mellan Ären 1834 och 1853? Materialet som anvÀnds bestÄr av sundhetsnÀmndens mötesprotokoll frÄn Ären 1834 och Är 1853, kolerakungörelser frÄn de bÄda tidpunkterna, stadslÀkare- och gruvlÀkarapporter samt utdrag frÄn Tidning för Falu lÀn och stad. Resultatet visar, att Falun vid bÄda tillfÀllena spÀrrades av genom att vaktstationer upprÀttades vid vÀgarna och vid stadens grÀns. En karantÀnsstation upprÀttades vid stadens hÀlsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats pÄ kolerafri ort de 10 senaste dagarna.
?Allt vi kan göra inne kan vi göra ute? - Pedagogers roll utomhus pÄ förskolan
Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus.
För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.
Pengar eller Partner? - En deskriptiv och komparativ framstÀllning av tillvÀxtfinansiÀrer
Syftet med arbetet Àr en deskriptiv och komparativ framstÀllning av kravstÀllandet pÄ och utvÀrderingsmetoderna av nystartade och smÄ tillvÀxtföretag utifrÄn olika finansiÀrers mÄlsÀttningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan smÄ tillvÀxtföretag och finansiÀrer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, sÀrskilda karakteristika hos smÄ och nystartade tillvÀxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framstÀllning av de olika Àgar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framvÀxten av de olika finansiÀrerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.
Den fysiska planeringens möjligheter och begrÀnsningar - att frÀmja fysisk aktivitet
Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.
Vem vaknar du helst med: en kvalitativ studie av Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige
Morgon-tv Àr ett fenomen som dök upp i Sverige för första gÄngen 1992. Det Àr ett format som ramar in morgonens nyheter och barnprogram med debatter, intervjuer och featurematerial i soffmiljö. Det finns tvÄ huvudsakliga morgonprogram i Sverige, Nyhetsmorgon pÄ TV4 och Gomorron Sverige pÄ SVT. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska tittarens tankar och funderingar kring morgon-tv i Sverige, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt tittaren anvÀnder sig utav det och hur de bÄda morgonprogrammen uppfattas av tittarna. Grunden till studien Àr vÄra egna tankar kring varför vi har tvÄ snarlika morgon-tv program i Sverige och hur de profilerar sig gentemot varandra.
Glidande MedelvĂ€rden och Riskjusterad Ăveravkastning : ? en studie om aktiemarknadernas svaga effektivitetsform
Syfte:Uppsatsens syfte Àr att testa den svaga formen av marknadseffektivitet pÄ ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvÀrden. Teoretisk referensram:Den teoretiska referensramen utgÄr ifrÄn den effektiva marknadshypotesen men omfattar Àven behavioral finance och teknisk analys. Metod:Uppsatsen Àr av förklarande karaktÀr med ett positivistiskt synsÀtt och ett deduktivt angreppssÀtt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning dÀr en passiv investeringsstrategi jÀmförs mot aktiva investeringsstrategier byggda pÄ system med glidande medelvÀrden. Undersökningen omfattar Ären 2002-2009 och sker pÄ tio vÀletablerade aktieindex, i Norden samt pÄ tillvÀxtmarknader och pÄ etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer. Empiri:Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvÀrden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser pÄ aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. PÄ aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser. Analys:Det finns flera faktorer som pÄverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet pÄ de olika marknaderna ges i slutsatsen. Slutsatser:PÄ aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnÄtts.
Aktiv förvaltning : en utvÀrdering under volatil tid
Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run.No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak.
HjÀrt- och kÀrlsjukdomar pÄ schemat? : En studie om elevers psykosociala arbetsmiljö i skolan
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrÄn parametrarna krav, kontroll och socialt stöd. De frÄgestÀllningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen?Metod: Studien utgick ifrÄn Krav-kontroll-stöd-modellen. En fÀrdigutvecklad enkÀt, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin anvÀndes. Totalt medverkade 327 elever fördelade pÄ sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanstÀlldes och bearbetades i SPSS.
Passiv kylning : ett "elektricitetslöst" kylskÄp
Detta examensarbete genomförs vÄrterminen 2009 i samarbete med MÀlardalens högskola och Ankarstiftelsen. Det omfattar 30 högskolepoÀng och Àr pÄ avancerad nivÄ inom produkt- och processutveckling.Ankarstiftelsen Àr en ideell organisation som bedriver verksamhet i frÀmst Brasilien, Colombia och Peru. Organisationen grundades 1996 och arbetar med utsatta samhÀllsgrupper, bygger skolor i behövande omrÄden et cetera.Projektets frÀmsta uppgift Àr att ta fram adekvat förvaringsmöjlighet för att ge invÄnarna i byn Puerto Rico (Colombia) förbÀttrad levnadsstandard. För att identifiera problemet sker inledningsvis en förstudie dÀr en informationsinsamling svarar pÄ vilken miljö det rör sig om, vilka anvÀndarna Àr, hur de löser problemet i dagslÀget, vilka speciella behov som finns och vart tillverkning kan ske. Detta följs av en kartlÀggning av liknande produkter för att fÄ en uppfattning om hur liknande problem löses.
Associativ minnesinkodning: JÀmförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation
Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jÀmföra tvÄ minnesteknikers effektivitet pÄ associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tÀnkande eller genereringseffekten pÄverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet dÀr de först utförde alternate uses task för att mÀta individuella skillnader i divergent tÀnkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande dÀr ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande dÀr orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.
Aktiv fondförvaltning inom Premiepensionssystemet
Valet mellan aktiv respektive passiv fondförvaltning har sedan lÀnge varit en omdiskuterad frÄga inom privata fondsparandet. PÄ senare tid har frÄgan kommit att Äteraktualiserat efter att de aktivt förvaltade storfonderna Allemansfond komplett och Kapitalinvest anklagats för vilseledande marknadsföring, dÄ de inte har generat en högre avkastning Àn den generella marknaden. Inom den akademiska vÀrlden har erkÀnda forskare och sedermera pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, pÄvisat att aktivt förvaltade fonder inte kan generera en högre avkastning med hÀnsyn till förvaltningsavgifterna.UtifrÄn förvaltningsavgifterna pÄvisade betydelse har vi valt att studera effekten av de rabatterade förvaltningsavgifterna, inom Premiepensionssystemet. Studiens syfte Àr sÄledes att under tidsperioden, 1 januari 2004 till 31 december 2013, analysera om aktiv förvaltade fonder har genererat en högre riskjusterad avkastning Àn passivt förvaltade fonder, dÄ hÀnsyn tagits till de rabatterade förvaltningsavgifterna.Studien baserades pÄ dagliga marknadsnoteringar av 174 aktivt förvaltade premiepensionsfonder och Ärliga förvaltningsavgifter. Vidare anvÀnde vi oss av ett globalt aktiemarknadsindex, MSCI World, som utifrÄn definitionen av passivt förvaltade fonder var synonymt med studiens jÀmförelseindex. I enlighet med studiens syfte anvÀnde vi oss av det riskjusterade avkastningsmÄttet Sharpekvot för att kunna besvara studiens frÄgestÀllning. Resultatet av studien pÄvisade att aktivt förvaltade fonder har genererat en högre avkastning Àn passivt förvaltade fonder dÄ hÀnsyn tagits till förvaltningsavgifter.
En sluss för ungdomar in i arbetslivet : En komparativ studie mellan Telge TillvÀxt och Klivet
Arbetslösheten Àr ett problem i dagens samhÀlle, och sÀrskilt drabbade Àr ungdomar i Äldrarna 18-24. Sverige har under historiens gÄng arbetat flitigt med arbetsmarknadsÄtgÀrder, sÀrskilt de aktiva ÄtgÀrderna som syftar till att sysselsÀtta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. SödertÀlje har liksom andra storstÀder i Sverige lÀnge kÀmpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar.Uppsatsen bygger pÄ en komparativ studie baserat pÄ Telge TillvÀxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April Är 2010 av Arbetsförmedlingen, SödertÀlje Kommun och nÀringslivet. Det uppsatta mÄlet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i SödertÀlje pÄ tre Är".Klivet var ett projektföretag i SödertÀlje som startades med samma ÀndamÄl och varade i tre Är (2004- 2007).
Fast fashion kontra hÄllbar konsumtion : En studie om konsumenters attityder kring ekologiska produkter i fast fashion företag
KlÀdindustrin har förÀndrats betydligt de senaste 30 Ären. Detta har lett till nya affÀrsmodeller som bygger pÄ trendigt, billigt och snabbt mode. Dessa affÀrskoncept benÀmns fast fashion och i Sverige finns kedjeföretagen H & M, Lindex och Gina Tricot för att nÀmna nÄgra. Konceptet uppmanar konsumenter till att stÀndigt konsumera klÀder som dÀrmed stimulerar konsumenternas behov av att bÀra det senaste modet till ett rimligt pris. Detta beteende fÄr i lÀngden konsekvenser för miljön vilket leder till att media och samhÀllsaktörer ifrÄgasÀtter dessa affÀrsmodeller.
DubbdÀckens vara eller icke vara : Orsaken till dubbdÀcksförbud i Uppsala kommun
SammanfattningSyfte Studiens syfte Àr att undersöka friluftsundervisningen i grundskolor med friluftsprofil i Oslo och Stockholm, samt jÀmföra dessa.Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Oslos kommun?Vilken eller vilka stilar av friluftsliv förekommer inom idrottsÀmnet i friluftsprofilerade grundskolor i Stockholms kommun?Vad kan vi se för likheter eller skillnader mellan skolorna i Oslo och Stockholm?Kort sammanfattning av Sandells friluftsstilar:Passiv anpassnignsstil: friluftsliv utifrÄn ett anpassat betraktande perspektiv utan att pÄverka naturen.Aktiv anpassningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivt perspektiv dÀr du lever av naturen och tar vad du behöver samtidigt som man vÀrnar om naturen.Dominant anpasssningsstil: friluftsliv utifrÄn ett aktivitetscentrerat perspektiv dÀr ofta kommersialism styr för att pÄverka och anpassa naturen för att ge rum för specifik aktivitet.MetodAnvÀnd metod Àr öppet strukturerade telefonintervjuer. Sex stycken idrottslÀrare, tre i Oslo och tre i Stockholm intervjuades varav tvÄ var kvinnor och fyra var mÀn. Samtliga var utbildade till idrottslÀrare eller lÀrare med undevisning inom friluftsliv.ResultatAlla stilar förekommer i Oslo. I Stockholm rÄder tveksamhet kring den dominansstilen.
VÀgen mot empowerment. En litteraturstudie om sjuksköterskans empowermentfrÀmjande strategier i patientundervisning av personer med diabetes typ 2.
Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt vÀlbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvÄrden innebÀr att sjuksköterskan sÀtter patienten i centrum och hjÀlper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsÀttningar att sjÀlvstÀndigt fatta beslut, föreslÄ behandlingar, reflektera och utvÀrdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strÀvan efter en kÀnsla av jÀmlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvÄrdteori anvÀnts.