Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig.Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna.

The purpose of the following essay has been to identify four men?s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men?s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points.The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men?s stories of present tense of violent outbursts.

SammanfattningBakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av Partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet.Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand.

In Sweden there are 560 000 disabled people over the age of 16, half of those are in use of some kind of mobility device.Living with a disability means that due to injury or illness you are having trouble functioning without devices or assistance in your daily life and has a big impact on the independence of the disabled user.The everyday life for disabled parents with young children are different depending on the type of disability and mobility device.Today there is no alternative to the stroller for the disabled user who use mobility advises. This causes problems when the disabled person on there own have/want to move the child.The following statement have been the cornerstone for this project: How to make it possible for a wheelchair user to move a child, in the 0-2 year, for longer distances with a focus on independence and safety for both adult children?Due the process, of industrial design, this question and problem have been solved during 10 weeks. The process have contained parts as meeting with users, analyzing, concept development, evaluations, mock-up making, testing, shape & color development etc. This in the end have resulted in a full scale model of the appearance of a proposed product.The result is a stroller witch can be connected to the users specific wheelchair due two one time adjustments.

Det här arbetet är en magisteruppsats inom företagsekonomi. Studien behandlar samarbetsrelationer mellan svenska bornglobalföretag och indiska Partner på plats i Indien utifrån en kulturell aspekt. Utgångspunkten är de svenska bornglobalföretagens perspektiv.Studiens objekt: Vi har fyra studieobjekt: Indpro AB är ett företag inom IT-branschen, Duràn Textiles AB och JMQ Sarees är företag inom olika delar av textilbranschen, Swedasia Travels HB är ett företag inom resebranschen. Alla fyra företag är svenska små bornglobalföretag som har nära samarbete med Indien på olika sätt.Studiens syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vilka kulturella betingelser svenska bornglobalföretag stöter på i samarbetet med indiska aktörer och hur de svenska företagen hanterar dessa.Metod: Arbetet är baserat på en kvalitativ undersökning. Undersökningen gjordes med fyra fallföretag som utgör studiens objekt.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med Partner/Partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Våld i nära relation är ett samhällsproblem och ett folkhälsoproblem. Mörkertalet gällande antalet drabbade är stort. Arbete för att stötta utsatta har funnits i årtionden men för att komma till rätta med problematiken behöver våldsutövarna ändra sitt beteende. Studien syftar till att undersöka vad som motiverar män att vilja påbörja och fortsätta ett förändringsarbete rörande våldsproblematik i nära relation. En kvalitativ undersökning utfördes genom enkäter distribuerade av Utväg Skaraborg till män som i deras verksamhet fick stöttning i förändringsarbete.

Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ?göra kön? samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras Partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den främsta behandlingen är kirurgi, där mastektomi är en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvävnad och vävnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos är detta ett ingrepp som även påverkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan är sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förståelse för vilken betydelse sexualiteten har för patientens välbefinnande.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen.

SammanfattningBakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av Partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet.Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter.   Frågeformulär fylldes i på egen hand.

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod Partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Bakgrund: Den vanligaste tumörsjukdomen hos män är prostatacancer, samtidigt som prostatacancer oftast drabbar äldre män ökar andelen äldre i befolkningen vilket har medfört en ökad incidens. Den vanligaste behandlingen för att bota prostatacancer är operation då prostatakörtel, sädesledare och sädesblåsor opereras bort, radikal prostatektomi. Den mest betydande komplikationen efter detta ingrepp är impotens. Hur impotens efter radikal prostatektomi upplevs är till stor del beroende av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva vad tidigare studier visat om mäns upplevelser av erektil dysfunktion och dess påverkan på sexualliv och livskvalitet efter genomgången radikal prostatektomi.