Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna:? Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna?? Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet?Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga.

The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies.

Jag har med kritisk diskursanalys som metod och teori undersökt hur det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den värdekonflikt som finns mellan dem och skolans värdegrund framställs i samhällskunskapsböcker. Texterna jag analyserat är beskrivningar och förklaringar av begrepp, företeelser och ideologier som tillskrivs SD i läroböckerna. SD beskrivs som ett litet parti i förändring som tjänar en oförtjänt stor roll i partipolitiken. Att de kommit in i det etablerade politiska sammanhanget är på grund av att de försökt städa rent partiet från främlingsfientlighet och rasism. SD beskrivs vara konservativt, nationalistiskt och främlingsfientligt samt motståndare till mångkultur, vill assimilera invandrare och stoppa invandring till Sverige.

Problemformulering och syfteI och med internet och sociala mediers framväxt har förutsättningarna för hur politiska partier kommunicerar med sina väljare förändrats och det finns idag en helt ny möjlighet för dessa att öppna upp för dialog med allmänheten, en möjlighet som inte fanns i traditionella medier. Syftet med vår uppsats är att studera hur Sverigedemokraterna och Miljöpartiet över tid har utvecklat hur de kommunicerar via sina digitala kanaler inför valen 2010-2014.Metod och materialInlägg från Sverigedemokraternas och Miljöpartiets Facebook, Twitter och hemsidor samlades in under en tidsintervall på två veckor före valdagen 2010 respektive 2014. Inläggen analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.HuvudresultatResultatet visar att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har utvecklat sin digitala kommunikation mellan valen 2010 till 2014. Under 2010 visade inget av partierna någon särskild förståelse för hur digitala kanaler bör användas men till 2014 har de båda utvecklats och visat sig ha en viss strategi bakom sin kommunikation. Under 2010 var båda partiernas kommunikation envägskommunikativ, något som förändrades till tvåvägskommunikation under 2014, främst hos Miljöpartiet..

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.

I valupptakten hösten 2010 fick Sverigedemokraternas två valfilmer oerhört genomslag i media, och hade inte mindre än en halv miljon visningar på Youtube, på bara några få dagar. Denna här uppsatsen undersöker vilka strategier som ligger bakom ett sådant genomslag i media. Frågeställningen försöker besvara vilka verklighetsbeskrivningar som TV4 respektive Sverigedemokraterna (SD) ger i sitt pressmaterial angående lanseringen av SD:s två valfilmer, och vad de får för effekter.Uppsatsen analyserar nyckelord som används, vilken ram de sätter på situationen och om SD använder sig av anti-etablissemangsstrategin. Den diskuterar också omkring problemformuleringsprivilegiet, det vill säga att den som formulerar frågeställningen alltid äger tolkningsföreträdet till den.Uppsatsens slutsats är att SD:s strategi vid lanseringen av valfilmen var att synliggöra och förstärka avståndet mellan SD och etablissemanget, såväl till politiska partier som till media. SD använde sig av de egna problemformuleringarna massinvandring och censur, som i sin tur skapade egna ramar, till vilka enbart SD hade tolkningsföreträde.

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa två val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spänningarna dessa två emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons efterträdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tänker sig framtiden, Israels gränser skulle en gång för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. Två månader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en längre tid såg ut att gå mot ett sämre val än väntat.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

This thesis explores and compares the former armed opposition groups; Mozambique National Resistance (RENAMO), Front for the Liberation of Mozambique (FRELIMO) and South West Africa People's Organization (SWAPO) transformation processes into political parties. The first question addressed is; What factors determines the ability of these armed opposition groups to transform into political parties after armed conflict? The question is addressed through four structural and organizational factors; international involvement, the organizations ideology and identity, their ability to change inter-elite relationships and their ability to change collective incentive strategies. The second question addressed is if the transformations process can affect the parties? degree of institutionalization? The degree of institutionalization is examined through the party's adaptility, complexity, autonomy and coherence.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

During the later parts of the 20th century there occurred several changes to the Swedish public sector. These changes aimed to effectivize and decentralize the governance model in the public sector. One of these changes was the municipalization of the school system, put forward and proposed by the social democratic government in the late 1980s and early 1990s. This study aims to examine and compare that times different parliamentary parties' opinions on the municipalization of the school system. The source material consists of government bills, and in direct relation to the municipalization of the school system.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk. Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet.