Words like pirates and anti-pirates are becoming common features in the cultural political debate of today, and the file-sharing phenomenon has become a more and more delicate and disputed subject. The fact that people are organizing in networks to swap computerfiles with each other has, among other things, led film and music companies from all over the world to initiate a number of anti-piracy organizations, assigned to protect the right to culture and information. The industrial organization Antipiratbyrån (the Anti-pirate Bureau) and the network Piratbyrån (the Pirate Bureau) have on several occasions been used to represent the prevailing conflict in Sweden. The purpose of this study is to apply a sociological perspective to the collective act of file sharing. Additionally, the purpose is to argue that the activity can be understood as a social movement, although it is rarely referred to as such.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bistånd leder till ökad kosmopolitisk rättvisa. Begreppet kosmopolitisk rättvisa är i första hand hämtat från Kok-Chor Tans bok Justice Without Borders. Kosmopolitisk rättvisa används för att kunna operationalisera rättvisa på ett kvantifierbart sätt, vilket ökar möjligheten att mäta huruvida rättvisan i de undersökta fallen har ökat, minskat eller varit konstant.För att besvara frågan undersöker jag sambandet mellan bistånd och rättvisevariabler, med hjälp av ett statistiskt datamaterial och regressionsanalys. Jag använder tvärsnittsdata som kommer från UNDPs organisation Human Development Report, vilken listar världens länder utifrån om de har High, Medium eller Low Human Development, varav statistik om länderna i de två sistnämnda kategorierna används i uppsatsen. Jag använder mig av olika variabler, exempelvis Nettotalet för barn som börjar skolan "primary" uttryckt i procent, Platser i Parlamentet som innehas av kvinnor och Offentliga utgifter för utbildning som procent av BNP, för att undersöka huruvida det finns en positiv korrelation mellan dessa och bistånd.Jag använder mig även av en fåfallsstudie där jag undersöker det svenska biståndets effekt på kosmopolitisk rättvisa i Indien och Sri Lanka, för att jämföra och dra slutsatser om hur biståndet har påverkat utvecklingen av rättvisan.

Muslims and islam are unquestionably a part of European social life. In recent times, however, different events, such as the enlargement of the EU and the fact that muslims to a higher extent demand their rights, have brought a number of questions to the fore concerning muslims and islam in Europe. Moreover, we can see an increasing level of islamophobia in contemporary Europe, but also that the EU has launched several programs to increase both the diversity and the unity throughout the Union and to combat islamophobia. However, most of these programs focus on islam as religion and muslims in general, and such a narrow viewpoint runs the risk of missing important issues.In this new context it would be interesting to widen the scope and ask what place not only the muslim community and islam, but also sharia (an important element in islam), may have in future Europe ? especially when it comes to muslim identity?My main objects are to see how the concept of sharia is constructed in the debates in the European Parliament, how that discourse relates to a social practice ? the increasing islamophobic ideas in Europe ? and what effect this may have on muslim identity in a European context.The results shows that the Parliament constructs sharia as, for example, something archaic, threatening, inhuman and misogynistic.

SammanfattningNumer är fri- och rättigheter som skyddas för de enskilda medborgarna något som måste anses självklart i de allra flesta stater och rättssystem. Synen på fri- och rättigheter kan dock traditionellt sett skilja sig ganska mycket åt beroende på vilket lands lagar och regler som man väljer att studera. Olika system har givetvis funnit olika lösningar på hur dessa fri- och rättigheter ska skyddas, samt har även olika uppfattningar om vad som överhuvudtaget är fri- och rättigheter för den enskilda medborgaren. Vidare kan synen på om fri- och rättigheterna ska vara absoluta eller kunna inskränkas på olika sätt variera beroende på vilket lands rättssystem som granskas.Olika länder har vidare givetvis influerats av olika synsätt och ideologiska tankegångar genom åren. Detta är inte minst fallet när en jämförelse görs mellan Sverige och England.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.

Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?påtvingad? prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ?statliga bordeller?.

Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ?frivillig? och ?påtvingad? prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ?statliga bordeller?.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet År 2000 höll det Europeiska rådet ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den så kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillväxten, skapa fler jobb och ökad social sammanhållning i Europeiska Unionen (EU). Målet för denna strategi är att göra den EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. Ett mycket viktigt steg i detta är genomförandet av den inre marknaden för tjänster. År 2000 antog därför kommissionen en strategi för tjänster på den inre marknaden.