Vid förtätning kan det i bland uppstå konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i våra städer. Även om bostäder, butiker och företag har stor betydelse för samhällets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för människans trivsel. Att anlägga fickParker är ett sätt att ge plats för grönska i våra städer eftersom fickparken tar en mindre yta i anspråk. Ofta placeras den mellan olika hus och vägar och blir därför en del av människors vardagsmiljö. FickParkerna fungerar som platser där stadens invånare kan återhämta sig, träffa andra eller låta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag är insatt i anläggandet av fickParker och behovet av dessa är Enköpings kommun. Staden Enköping är en växande pendlarstad med ett stort antal Parker i relation till antalet invånare. Majoriteten av stadens Parker ligger i tätorten nära centrum.

Uppsatsen klassiska kinesiska trädgårdar har som syfte att utifrån västerländsk och kinesisk litteratur ge en insikt i de kinesiska trädgårdarnas utveckling och funktion. Uppsatsen ska också visa vilka idéer och filosofier som har format trädgårdarna. I litteraturstudien har framkommit att de kinesiska trädgårdarna innehåller tre viktiga element som skiljer den kinesiska trädgården från andra trädgårdsstilar. Dessa är berg, vatten och arkitektur. Berg och vatten är viktiga symboler i den kinesiska kulturen och ska framkalla känslan av att befinna sig i naturen. Byggnaderna integreras med trädgården och trädgården betraktas som en förlängning av huset, ett extra vardagsrum.

Ett aktuellt ämne inom landskapsarkitekturen är den potentiella konflikten mellan förtätning och grönområden i städer. Ett sätt att kompensera förlusten av kvantitativa grönområden på grund av förtätningsprojekt är att omvandla delar av återstående grönområden till mer högkvalitativa Parker med plats för många användningsområden samt öka tillgängligheten till dessa Parker. Detta examensarbete behandlar ett sådant fall där vi undersöker platsen för och föreslår en gestaltning för en stadspark i Farsta, en 1960-talsförort 10 km söder om centrala Stockholm. Farsta är utsedd i Stockholms översiktsplan till en av ytterstadens nio tyngdpunkter. Dessa ska balansera innerstadens dominans och kommer därför att genomgå en omfattande förtätningar och bli mer urban.

Detta examensarbete innefattar en kundenkätundersökning i Kalix kommun där 500 st slumpvis utvalda personer får medverka genom att besvara 47 st frågor som handlar bland annat om gator, Parker, vatten och avlopp samt sophämtning i Kalix kommun. En viktig del i en kommuns trovärdighet gentemot medborgarna är att de får göra sin röst hörd. Ett sätt är att medborgarna får medverka i en kundenkätundersökning där de kan svara på frågor som gäller den tekniska servicen i kommunen. Med hjälp av denna undersökning kan kommunen ta del av medborgarnas svar och synpunkter och bemöta dem. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad Kalixborna anser om kommunens gator, Parker, vatten och avlopp och sophämtningen, och hur de kan vara med och påverka kommunens tekniska service och på det sättet underlätta för Kalix kommun till förbättringar inom dessa områden.

In today?s world urbanisation is an on-going process, cities are growing and becoming denser, and places for recreation gain value. Therefore, urban parks are much appreciated by people living in cities. When the first public parks where planned, their main function was to increase health, hygiene, education and social life. In the middle of 19th century the meaning of public parks to people?s wellbeing gained attention and parks were planned to provide space for lively activities. This paper focuses on parks? activities.

Med teorin om verklighetsforskning som ramverk utfördes en undersökning på uppdrag av HR-funktionen på Parker Hannifin AB i Sverige. Då det i tidigare forskning visat sig finnas oklarheter kring rollfördelningen mellan chefer och HR-personal samt att chefers förväntningar på HR-funktionen influerar dess roll, genomfördes denna undersökning kring uppfattningar och nöjdhet gällande en HR-funktions uppgifter. Studien syftade till att belysa eventuella skillnader i kundnöjdhet bland chefer utifrån vilken enhet de tillhör, vilken chefsposition de har, hur länge de arbetat som chef inom organisationen samt hur ofta de är i kontakt med HR. Det undersöktes även ifall åsikter kring förbättringsområden har förändrats sedan senast utförd undersökning. Studien genomfördes via en dokumentanalys och ett egentillverkat frågeformulär som skickades ut till samtliga chefer inom Parker i Sverige.

PlatsenTunnelbanestationen Stadshagen med uppgång mot Mariedalsvägen befinner sig som ett möte mellan många platser. Vi möts av Parker, en framför och en bakom sett från tunnelbanans utgång. Ett stenkast härifrån har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda området kringHornsbergs Strand i väst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som går ännu en bit norrut, men framförallt mötet och länken mellan Parkerna, området och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som här råder. Min uppgift: Attförtydliga länken mellan tunnelbanan och platsen.LänkarnaJag låter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit längs med Sankt Göransgatan.

SammanfattningSyftet med den här litteraturstudien var att ta reda på vad det finns för möjligheter och svårigheter att producera ål i fångenskap. Med nya hållbara metoder att föda upp konsumtionsål skulle utfiskningen av glasålar minska i världen och man skulle kunna fortsätta äta den goda rökta ålen med gott samvete.Det finns välutvecklade metoder för att inducera könsmognad hos han- och honålar. Detta utförs genom att injicera hormoner och man kan därför fråga sig om det är hållbart i en produktion för framtiden. Efter kläckning av larverna finns flera viktiga faktorer att ta ställning till, så som utfodring och optimal hållning av ålarna. Även ägg- och mjölkekvaliteten spelar en stor roll när det gäller att hålla ålarna vid liv.Abstract The aim with this study was to find out how far we have come to develop reproduction strategies in eel culturing.

Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och Parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer.I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används.Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling.Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem.

I den här uppsatsen undersöks tillståndet för gamla och stora träd i stadens Parker. Detta görs dels genom fokus på de Phytophthora-angripna bokarna i Pildammsparken i Malmö och dels genom referenser till andra urbana parkmiljöer, skogsmiljöer och landsbygd. Utifrån forskning, litteratur och Malmö Stads arbete kring gamla och stora parkträd belyses en rad av de hänsynstaganden som är viktiga att beakta för att tillvaron för de gamla och stora träden ska förstås. De hänsynstaganden som belyses i uppsatsen visar på en bred diskussion, där mänskliga, abiotiska och biotiska faktorer samverkar och skapar villkor och förutsättningar för de gamla och stora träden i stadens Parker. Som en del av dessa hänsynstaganden belyser uppsatsen trädens värde utifrån pedagogiska, biologiska, arkitektoniska och minnesbärande faktorer.

There are mainly two ways to transform the design of an existing park. You could either make a replanning of the park, an act that changes the design and the plant material in one swoop. Or you could use the management to change the expression of the park. To be able to develop the parks with the help of management, some form of goal is needed, that can make the management of the park strive towards an expression for the whole park as well as its individual parts. Among the documented goals, for individual parks and park management, which exist in the municipalities today, there seems to be a weak link between the all-embracing goals and the management that is carried out in the parks.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att Parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, där de används för att försköna Parker och torg runt om i vårt land. På många håll ser man dock bristande anläggningar, vilket gör att både upplevelsevärden och ekonomiska resurser går förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa långsiktigt hållbara perennplanteringar är idag otillräcklig och facklitteratur är mycket begränsad. Detta examensarbete har haft som mål att samla erfarenheter från ett antal verkliga exempel, där perenner har använts som ett centralt element med varierad framgång. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav två bostadsgårdar och fyra Parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, från projektstart till färdig anläggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som är av avgörande betydelse för resultatet när man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten är komplex och att varje uppdrag är en unik situation. Några viktiga slutsatser för att nå ett långsiktigt hållbart resultat är en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om växtmaterialet och en pålitlig skötsel.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två formella 16-1700-talsParker, i fråga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom båda Parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga Parker. Det faktum att båda var exempel på Parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra Parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de två Parkerna.

Förslag på opera vid ÅrstafältetÅrsta Parkopera ligger placerad som en entré till Årstafältet. Promenaden fram till opera- byggnaden gestaltas som en park inspirerad av 1700-talets engelska Parker, barockoperans storhetstid, och fortsätter genom operans två huvudbyggnader för att öppna sig mot det vidsträckta fältet..