Sökresultat:
528 Uppsatser om Park - Sida 11 av 36
Fysisk aktivitet i parken : exempel Pildammsparken i Malmö
I dagens samhälle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal människor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gäller att skapa attraktiva utemiljöer som får människor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och träning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom området, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur människors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.
Hälsa i fokus : förslag på hälsoträdgård i Tivoliparken, Kristianstad
Kristianstads stadsPark TivoliParken är centralt belägen och har en underbar karaktär och är en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhämtning från den stressiga staden. TivoliParken är en tillgänglig Park, med direkt anknytning till biosfärsområdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergång mellan stad och natur. Med sina anor från 1800-talet tjänar TivoliParken sitt syfte om att vara en offentlig Park för alla, en omtyckt och betydelsefull Park för Kristianstadborna. I dagsläget finns en utvecklingsplan för TivoliParken som är utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar TivoliParkens koncept och framtida utveckling.
Postindustriella landskap under omvandling : en utvecklingsstrategi för Gredby bangård
Med ett särskilt fokus på nedlagda bangårdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av våra samtida städer. Centralt beläget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet Väster finns Gredby bangård, ett drygt 20 hektar stort område där verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangård i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsområde med inslag av nya verksamheter och bostäder. Målet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario där en omvandling baserad på bangårdens befintliga värden kan resultera i en stadsmiljö med såväl en stark egen karaktär som en fysisk och idémässig integration med det nya Väster och Eskilstuna. Arbetet är strukturerat i två huvudsakliga delar där den första, baserad på en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangård och identitet.
Mellan husen i stadens periferi
År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella planer på ny bebyggelse.
Jönsaplan blir Östra torget : ett torg för sin tid
This project is about Jönsaplan in Landskrona. Jönsaplan is situated at the center of Landskrona in a part called Södra centrum which the municipality is developing, mainly by building new residential buildings. Today, Jönsaplan is not a functioning square. This is due to a ferry terminal and its many fences that block the way for people. In this project, I have assumed that the ferry terminal will be moved somewhere else so that Jönsaplan can be a real square.
By studying The Concise Townscape by Gordon Cullen and Byens uttrykksformer by Thomas Thiis - Evensen and three reference places, DaniaParken, Raoul Wallenbergs torg and Norr Mälarstrand, I came up with a number of guidelines for my design proposal for Jönsaplan.
Peterhof and Drottningholm : a comparison of the formal parks' characteristic elements, structures and overall planning
Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två
formella 16-1700-talsParker, i fråga om deras karakteristiska element och
strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som
undersökningsobjekt eftersom båda Parkerna har en anknytning till samma tid
och en gemensam historia som respektive rikes kungliga Parker. Det faktum att
båda var exempel på Parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har
också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra
Parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka
karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs
med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör
grunden för vad som undersöks i de två Parkerna.
Små parker i en tätare stad : kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv?
I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen
som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det
idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då
konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en
viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora
kvantitativa grönområdena med små kvalitativa Parker? Vilka rekreationsvärden
försvinner med en minskad storlek?
Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små
kvalitativa Parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett
rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka
funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana
Parker.
Parkkaraktärer : ett verktyg för planering och gestaltning av grönområden
An increasing number of peole are resisting the attraction of living around nature and opting instead to spend their lives in cities. Parks and green areas play an important part in our well-being and we become fascinated with the diversity of nature, in which we find a peacefulness that is unique. Amongst other things, being surrounded by nature can reduce high blood presure, lower the production of stress hormones and stimulate the mind and our ability to concentrate. It is therefore vitally important to entice city residents to Parks and green areas to improve their physical and mental well-being. Previous research has shown that humans are seeking for certain characteristics in the Parks and green areas which they are visiting.
Stadsparken - en källa för hälsa och välbefinnande? : Inventering av Stadsparken/ Boulognerskogen i Gävle ur ett hälsoperspektiv
SammanfattningDet här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande Park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om Parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsParkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsParkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även Parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.
Stad-i-park : Framtidens stadsbyggnadsstrategi?
Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens Parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-Park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.
Informationspark? Informationsstrukturerna hos bioteknikföretagen på Ideon
This thesis deals with information provision to the knowledge intense biotechnology businesses of Ideon Science Park in Lund, Sweden. Previous research concerning the information needs of Science Park companies has been conducted from the information provider s perspective. Instead, we apply a user perspective to find out what information needs these companies have, and how they prefer to acquire information. Central terms are: information, -needs, -acquisition, -consciousness, -strategy, small and medium sized enterprises, scientists and engineers, information (resources) management, networks, tacit knowledge, knowledge transfer and innovative milieux. The companies need scientific and business information; the latter is easily obtained within Ideon.
Stadsparken en källa för hälsa och välbefinnande : Inventering av Stadsträdgården och Boulognerskogen i Gävle ur ett hälsoperspektiv
Det här arbetet bygger på en inventering av Stadsträdgården/Boulognerskogen i Gävle, sett ur folkhälsosynpunkt, där syftet har varit att hitta och identifiera de åtta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hälsofrämjande Park. Utifrån ett formulär från Statens Folkhälsoinstitut har frågor angående grönområdets allmänna karaktärer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och särskilda karaktärer (tillgänglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvärderats och sammanställts för att kunna svara på om Parkens innehåll uppfyller de kriterier som förväntas av ett hälsofrämjande grönområde . I inventeringen har hänsyn tagits till följande målgrupper barn/ungdom, äldre, personer med funktionsnedsättning, övriga samhällsgrupper.För att kunna förstå stadsParkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsParkers historia. En litteraturstudie har även gjorts inom ämnet miljöpsykologi och hälsa för att få en förståelse kring hur naturen påverkar och uppfattas av människor ur folkhälsosynpunkt.Stadsträdgården och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för Gävleborna sedan långt tillbaka och är det än idag. Parkens utseende och närområdet har förändrats en del under åren och det har fört med sig att även Parkens hälsofrämjande kvaliteter förändrats.
Vegetationsutveckling och brandhistorik i Tyresta under 9000 år : en pollenanalytisk studie av en skvattramtallmyr i Tyresta nationalpark, Södermanland
Analyses of pollen and charcoal in peat cores, together with age-structure data of Pinus sylvestris from a Ledum-Pinus-mire in the Tyresta National Park (south-east Sweden) show the regional vegetation succession and fire history over the last 9000 years. Five major stages of mire development are identified: 1. Lake (c 7000-6400 cal BC); 2. Wet fen (c 6400-6000 cal BC); 3. Deciduous fen (c 6000 cal BC to c cal AD 700); 4.
Skyddat boende för kvinnor i Stadshagen
Syftet med mitt projekt är att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhällsproblem. Genom att föreslå en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer så visar jag att problemet finns samtidigt som jag också meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sådan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo säkert inne i staden..
Komfortvärme i svenska flerbostadshus - Inställning och synpunkter hos hyresgäster på LKF
Syftet med detta examensarbete var att ta fram en modell för att attrahera innovationsmöjligheter till Munktell Science Park i Eskilstuna. Detta gjorde författarna genom att från befintliga teorier deducera fram en hypotetisk modell. Modellen används inte för att skapa innovationer utan för att hitta komplexa problem. Det är lösningarna på de komplexa problemen som i sin tur kan vara innovationerna. Därför har vi kallat de komplexa problemen för innovationsmöjligheter. .