Sök:

Sökresultat:

528 Uppsatser om Park pć tak - Sida 12 av 36

Urban Building vid Hornsbruksgatan : Kontor och BostÀder vid Hornsbruksgatan

Kandidatprojekt Kontor och BostÀder vid Hornsbruksgatan. Att i en intressant kontext, vid bÄde stad och park skapa en levande miljö dÀr de olika nivÄerna nyttjas för att skapa nya stadsmiljöer. Ett blandat program, bestÄende av bostÀder, kontor och kommersiell verksamhet, som normalt Àr ganska slutet öppnas upp för allmÀnheten och disponeras i förhÄllande till grad av offentlighet..

Upplevelser av mÄltidsmiljön : SmÄ förÀndringar kan göra skillnad

För att fÄ nöjda gÀster eller kunder Àr det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gÀller det för verksamheter med tjÀnstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om mÄltidsmiljön, i ett tjÀnstebaserat företag, kan pÄverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förÀndring pÄ mÄltidmiljön, mellan tvÄ olika grupper. Undersökningen tillÀmpades pÄ konferensanlÀggningen Krinova Science Park, Kristianstad.

Parken pÄ BarsebÀcks gods : en historisk dokumentation

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

Stad-i-park - Framtidens stadsbyggnadsstrategi?

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus pÄ hÄllbarhet eller grönska utgör utgÄngspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hÄllbar ur alla aspekter; bÄde ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsÀtta förtÀta staden och samtidigt behÄlla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin Àr döpt till Stad-i-park och Àr en utopisk vision som syftar till att förÀndra vÄrt sÀtt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nÄ en hÄllbar utveckling. Detta uppnÄs i teorin genom att ersÀtta transporterna inom staden med framförallt spÄrbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtÀta staden dÄ byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte lÀngre behövs. FörÀndringar i infrastrukturen ska inte pÄverka rörligheten utan staden ska Àven i fortsÀttningen vara tillgÀnglighetsanpassad vilket bl.a.

LÄngbro park : förÀndringar i funktion och estetik

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

En byggnad mellan park och stad, placerad vid Hornsbruksgatan och Högalidsparken. Butiker, kontor och bostÀder i en byggnad som förhÄller sig bÄde till en storskalig urban kontext och till parkens mer intima smÄskalighet..

Den engelska parken pÄ Löberöds gods under 1800-talet

Löberöds gods belÀget i sydvÀstra SkÄne Àr ett slott med mÄnghundraÄriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna frÄn Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet Àr en förundran över det stÄtliga godset som bÄde innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trÀdgÄrdarna och parker.I den nÀrmast tillgÀngliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastÄende?. Ingenstans fanns det att lÀsa om parken eller trÀdgÄrdarnas utformning.

Kvarteret TjÀllet : BostÀder pÄ Stadshagens tunnelbanestation.

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Efva Attling Stockholms internationaliseringsprocess : En fallstudie av Efva Attling Stockholms internationaliseringsprocess

För att fÄ nöjda gÀster eller kunder Àr det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gÀller det för verksamheter med tjÀnstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om mÄltidsmiljön, i ett tjÀnstebaserat företag, kan pÄverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förÀndring pÄ mÄltidmiljön, mellan tvÄ olika grupper. Undersökningen tillÀmpades pÄ konferensanlÀggningen Krinova Science Park, Kristianstad.

Det gröna kulturarvet : grönstruktur inom riksintresse för kulturmiljövÄrden i Stockholms stad

Riksintresset för kulturmiljövÄrden syftar till att sÄ lÄngt som möjligt skydda mot pÄverkan av kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövÄrden, hÀvdar att grönstrukturen inom och i nÀrheten av tÀtorter sÀrskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis pÄ bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna Àr nÄgot som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa omrÄden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms riksintressen för kulturmiljövÄrden.

Det offentliga rummet : en möjlighet till rekreation?

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

IKT med fokus pÄ lÀs- och skrivundervisningen : Varför ska inte vi anvÀnda IKT nÀr övriga samhÀllet anvÀder det? SÄ vi mÄste ju göra det!

Kvarteret TjÀllet, vid Stadshagens tunnelbanestation. DÀr tunnelbaneuppgÄngen möter den kuperade marken föreslÄs bostÀder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lÀgenheter, och enligt kommunen Àr det i princip klart att det handlar om bostadsrÀtter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslÄr detta projekt att tomten upplÄts till ett blandat boende.TvÄ punkthus som inrymmer 109 lÀgenheter, blir bostÀder Ät seniorer och studenter. TvÄ grupper som lÀtt slÄs ut frÄn den i Stockholm mycket hÄrda marknaden för boende.

Passivhus i Karlstad : En jÀmförelse med hus byggda pÄ traditionellt sÀtt

Passivhus Àr en vidareutveckling av ett energisnÄlt hus, dÀr man genom extra tjock isolering,hög kvalitet pÄ dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvÀrmning. Passivhus har krav pÄ uppvÀrmningsbehovet samtprimÀrenergiförbrukningen. En princip för passivhus Àr att de inte ska vara krÄngligare ellerobekvÀmare att bo i Àn vanliga hus.LindÄs Park Àr ett bostadsomrÄde som bestÄr av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda vÀrmesystem som Àr installeratÀr en eftervÀrmare till FTX-systemet pÄ 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt Àr att de ligger i södra delen av Sverigeeller nÀra kusten, dvs.

Autonom UAV

In Abisko National Park there are a numberof weather stations. To be able toretrieve the data from the nodes in thefuture a Quadrocopter-prototype has beendeveloped during this master thesisproject as a first step. A quadrocopter isa helicopter with four rotors placed in across formation. The quadrocopter cannavigate autonomous between different GPSpositionsthat are updated during flighttrough Xbee-modules. All levels fromsources code, design of the electronics todevelopment of the chassis was performedduring the project.

Jakten pÄ personlighet: Kan ett företag ha en personlighet, i sÄ fall, var finns den och hur hittar man den?

I vÄrt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON dÀr vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi mÀnniskor, det handlar bara om att upptÀcka den. VÄr teori Àr att man mÄste arbeta inifrÄn och ut, lÀra kÀnna kÀrnan i företaget innan man vet vem man Àr och hur man ska kommunicera. I det hÀr arbetet fÄr ni lÀsa om varför det Àr sÄ viktigt att hitta ett företags personlighet..

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->