This critical examination of the concept of cultural heritage is based on an overall phenomenological approach, with focus on Alfred Schütz?s further development of Edmund Husserl?s idea of the lifeworld. With strong emphasis on the subjective and intersubjective dimensions, the concept of cultural heritage is contextualized, analysed and criticized from different aspects for the purpose of enriching the discourse of cultural heritage.A literature based methodology is used, including a hermeneutic analysis of theoretical texts in the field of cultural heritage studies and the new Swedish Culture Environmental Law (?Kulturmiljölagen?) and related bills. Qualitative interviews deal with people?s notions about the concepts of culture, cultural heritage and intangible cultural heritage.

Jordberga gods är en pärla på den sydskånska slätten. Gården har gamla anor och omnämns första gången 1355. Godset brändes ned och plundrades under kriget mellan Sverige och Danmark 1644. En trelängad gård byggdes upp på samma plats på 1650-talet. Gården ändrades inte mycket efter detta, förrän Carl Adam von Nolcken tog över godset 1834.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

De senaste decenniernas ökade globalisering har bidraget till behovet av en gemensam syn på bedömning och granskning av företagens redovisning. Europeiska Unionen och IFAC är två organisationer som arbetar för att föra samman kvalifikationerna hos revisorer. EU verkar för en gemensam marknad med fri rörlighet av varor, arbetskraft och tjänster medan IFAC försöker få en konsistent hög kvalité på revisorer globalt. En gränsregion som skulle dra nytta av en ökad harmonisering är Öresundsregionen där företag med revisorer kan jobba över landsgränserna. För att öka förståelsen för de skillnader som finns i granskningen av företagens redovisning mellan Sverige och Danmark idag, är syftet med uppsatsen att jämföra kompetenskrav mellan svenska och danska revisorer.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Företag köper tjänster av varandra i allt större utsträckning och tjänster blir allt viktigare för var dag som går, både i Sverige och i Europa. Trots detta är gällande rätt till stor del oklar på tjänstområdet i Sverige. Det finns ingen lag som är tillämplig på tjänster i kommersiella förhållanden. Tjänster är till sin karaktär varaktiga, individualiserade, framtidsbetonade och förtroendeberoende. Detta är något man måste ha i åtanke när man utformar felregler på tjänstområdet.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhällsfråga. I Sverige och även runt om i världen tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste åren och hur den ser ut i nuläget. Denna studie är en litteraturstudie som sammanställer och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna åldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om åldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att ålderdiskriminering förorsakar sämre självförtroende, sämre hälsotillstånd, stress samt psykiska besvär hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter..

Bath has been a part of human history for a long time. Today bathing/swimming inmunicipal pools is for people of all ages and it is possible to take swimming courses,exercise or enjoy recreation. The municipal indoor pool of Hogdalen in Sweden wasbuild in the sixties and has had problems with high levels of heterotrophic bacteria. Thefacility has two larger pools, one adventure park for young kids, two smaller bath tubsand a jacuzzi. To improve water quality UV light and coal filter were installed inOctober 2009 to the already existing purification system.

Svenska institutet är en statlig myndighet vars uppdrag är att sprida en positiv och aktuell bild av Sverige. Detta har enligt dem själva blivit allt viktigare i och med globaliseringen. Då världen allt mer homogeniseras blir det viktigare för en nation att vara konkurrenskraftig och visa sin särart för att locka hit handelspartners, investerare, studenter, turister samt arbetskraft.Den här uppsatsen diskuterar Svenska institutets arbete med bilden av Sverige och de tankar och strategier som ligger bakom det informationsmaterial de producerar. Med hjälp av bildanalys undersöks filmen Open Skies Open Minds och broschyren Sweden & Swedes som båda ska illustrera det samtida Sverige. Vi har även analyserat intervjuer med projektledaren för filmen Cecilia Sundstrand, producenten för både filmen och broschyren Claes Britton samt Svenska institutets generaldirektör Olle Wästberg.

TitelKöp med hjärtat!FörfattareLiza OlssonKursExamensarbete (kort master) i medie- och kommunikationsvetenskapTerminVårterminen 2013HandledareOrla VigsøSidantal, ord85 sidor 39 065 ordSyfteSyftet är att ta reda på hur Fairtrade Sverige presenterar sig självaMetodRetorisk analysMaterialTre annonser ur en reklamkampanj för Fairtrade Sverige, tre producentberättelser från FairtradeSveriges webbsida och tre intervjuer med tre Fairtrade ambassadörer. Totalt nio texter.HuvudresultatHuvudresultatet visar att Fairtrade Sverige som organisation inte vill stå i rampljuset utan väljer attkommunicera via produktmärkningen Fairtrade-märkt. De vill skapa uppmärksamhet kring märkningen och få konsumenter att bli medvetna om den och se den som ett alternativ. De vill dock inte tvinga konsumenterna att köpa Fairtrade-märkta varor utan organisationen förlitar sig på kundens egen moral och etik. Genom ambassadörerna (Fairtrade Fan Club) vill organisationeninspirera konsumenterna att göra ett etiskt val när de handlar.

Åldersdiskriminering har under senare tid blivit en alltmer central samhällsfråga. I Sverige och även runt om i världen tycks det finnas en oro för hur utvecklingen sett ut de senaste åren och hur den ser ut i nuläget. Denna studie är en litteraturstudie som sammanställer och redovisar, samt kritiskt granskar och diskuterar den nytillkomna åldersdiskrimineringsgrunden och det som finns dokumenterat om åldersdiskriminering i Sverige. Studien redogör för att ålderdiskriminering förorsakar sämre självförtroende, sämre hälsotillstånd, stress samt psykiska besvär hos individen. Vidare visar studien att diskriminering, oavsett grund, medför stort lidande för den enskilda individen och stängda möjligheter..

Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestämmelser avseende kraven på redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har även varit att genom att studera redan upprättade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillämpas i praktiken. Av särskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bägge länderna har resulterat i några skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som använts i arbetet för att uppnå dessa syften har varit den rättsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. Utifrån arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprättade MKB:erna i allt väsentligt är den samma.

Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsäkringarna i Sverige respektive Danmark. Särskild fokus ligger på de krav som de båda försäkringarna ställer på de individer som söker arbetslöshetsersättning. Uppsatsen belyser även begreppet ?lämpligt arbete? som är förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella området, men syftar även till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsäkringen. De båda ländernas arbetslöshetsförsäkringar ter sig lika i den bemärkelsen att de är frivilliga och till en del statsstödda. Det ställs upp jämförbara krav angående rätt till ersättning som förutsätter att de sökande står till arbetsmarknadens förfogande, det är fråga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten.