This master project in landscape architecture is named Interactivation Design - places for social imagination and conversation in Lindängelund. There are two main purposes of this thesis the first being to bring forth a study of interactivity implemented in the subject of landscape architecture. The second purpose of this thesis is to present a proposal to design a confluent landscape weaving together the upcoming botanical garden of Lindängelund and the residential area of Almvik, both situated in southern Malmö, Sweden, and also weaves people and their experiences together. This project may be described as investigative and experimentative reaserch by design.The first part of this project, Interactivation, is consisting of a theoretical report which discusses different ways of approaching when, how and why we interact in public space. Literature studies in for example space, placemaking, social life, people, participation and Japanese emptiness concepts has been undertaken to gain knowledge in the aim to create interactive landscape design.The second part, Context and Design Proposal, introduces the project context area of Southern Fosie in Malmö which consists of different kinds of residential areas, people of different nationalities and a large building site for a botanical garden and recreational area.

During the winter 2011 Isaksson and Andersson did a time budget study on Nordens Ark?s Przewalskis horses during daytime when there were visitors and caretakers in the park. This time budget study was made during daytime and when there were no visitors or caretakers in the park. The horses where observed in the morning (5.30-6.30 am) and in the evening (5.45-6.45 pm) during four days. In addition to a time budget, the horses? positions in the enclosure were registered.

De offentliga rummen är de platser i staden som är tillgängliga för oss alla. Dess betydelse har varierat med åren. De har alltid varit betydande platser för maktuttryck från stat och kyrka men också platser där folket uttryckt sin vilja i demonstrationer och aktioner. Parkerna började dyka upp i Sverige under 1800-talet då städerna växte och borgarklassen fick mer resurser och fritid. De senaste årtiondena har våra offentliga miljöer många gånger fått komma i andra han i stadsplaneringen, fokus har länge legat på objekten och inte på vad som finns emellan dem. I Karlskrona har länge stora delar av staden varit stängda för allmänheten på grund av militären och det är också det militära som till stor del styrt stadsbyggandet.

During the winter 2011 Isaksson and Andersson did a time budget study on Nordens Ark?s Przewalskis horses during daytime when there were visitors and caretakers in the park. This time budget study was made during daytime and when there were no visitors or caretakers in the park. The horses where observed in the morning (5.30-6.30 am) and in the evening (5.45-6.45 pm) during four days. In addition to a time budget, the horses? positions in the enclosure were registered.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Gestaltningsförslaget ?Dunder och flak? presenterar en ny utformning av Vassara torg och park som tar avstamp i Gällivares befintliga identitet. Förslaget är en del av ett examensarbete inom ämnet landskapsarkitektur. I Gällivare pågår en omfattande samhällsomvandling till följd av att gruvan i Malmberget expanderar och orten rasar samman. Bostäder och viktiga samhällsfunktioner som går förlorade måste ersättas inom kommunen, vilket kommer ske genom förtätning av Gällivare centralort. När staden förtätas försvinner publika ytor samtidigt som de som blir kvar får ett högre användartryck.

Kulturmiljövårdens hantering av de gröna miljöerna har länge varit bristfällig, vilket Visby vallgravar utgör exempel på. Park­området som sträcker sig utmed ringmuren från norr till söder ger idag ett till viss del naturpräglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och därmed i hög grad är medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör är otillräcklig. När Visby togs upp på UNESCO:s världsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. På ett kontrasterande sätt har man från kommunal sida på senare år utvecklat planer för exploa­tering både i och nära inpå vallgravsområdet.Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas på olika sätt när vi väljer att tillskriva dem särskilda tidslager och därmed bortse från andra.

The goal of this work has been to search historical materials, to identify the park's historical development, to prepare proposals on measures and that work should be the basis for further research. The aim has been to train us in searching for and use of materials and to gain an understanding of the process of work with older plants. In the process we have sought and found materials in archives, through literary and oral sources, and email contacts. Because of its excellent location perched on an islet in the low landscape Näsbyholm was long a fortress. The old castle on Näsbyholm was from the late 1400s but the site was fortified much earlier. The islet was at this time completely surrounded by water and there was a drawbridge over the narrow waterline. The owners are liable since the late 1200s.

I dagens samhälle lever allt fler ett passivt liv och som följd av detta drabbas ett större antal människor av sjukdomar som fetma, stress och diabetes. Den negativa trenden har ökat intresset för hur utemiljön kan utformas och byggas. Det gäller att skapa attraktiva utemiljöer som får människor att vilja vara fysisk aktiva. Motion och träning bör bli en naturlig del av vardagen. Förutom forskning inom området, jobbar kommuner, landsting, och företag med hur människors vardag ska bli mer fysiskt aktiv.

Kristianstads stadspark Tivoliparken är centralt belägen och har en underbar karaktär och är en sann rekreationsplats. Med frodande grön miljö erbjuds andhämtning från den stressiga staden. Tivoliparken är en tillgänglig park, med direkt anknytning till biosfärsområdet Vattenriket och Kristianstads innercentrum, som skapar en grön övergång mellan stad och natur. Med sina anor från 1800-talet tjänar Tivoliparken sitt syfte om att vara en offentlig park för alla, en omtyckt och betydelsefull park för Kristianstadborna. I dagsläget finns en utvecklingsplan för Tivoliparken som är utarbetad av Kristianstad kommun, som förklarar Tivoliparkens koncept och framtida utveckling.

Med ett särskilt fokus på nedlagda bangårdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av våra samtida städer. Centralt beläget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet Väster finns Gredby bangård, ett drygt 20 hektar stort område där verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangård i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsområde med inslag av nya verksamheter och bostäder. Målet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario där en omvandling baserad på bangårdens befintliga värden kan resultera i en stadsmiljö med såväl en stark egen karaktär som en fysisk och idémässig integration med det nya Väster och Eskilstuna. Arbetet är strukturerat i två huvudsakliga delar där den första, baserad på en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangård och identitet.

År 2030 förutspås Stockholm vara en miljonstad vilket skulle innebära en befolkningsökning på cirka 150 000 personer. För att möta den växande befolkningen måste man bygga nya bostäder. En av stadens strategier är att komplettera ytterområdena med nya bostäder och arbetsplatser. Idag präglas många stadsdelar i Stockholms ytterområden av 60- och 70-talens storskaliga bebyggelse. En påtaglig kvalitet i många av stadsdelarna är de stora grönytorna mellan bebyggelsen samt större rekreationsområden som ofta finns i dess närhet.I min uppsats har jag valt att studera hur utemiljön i 60-talsstadsdelen Bredäng, sydväst om Stockholms innerstad, kan påverkas av stadens aktuella planer på ny bebyggelse.

This project is about Jönsaplan in Landskrona. Jönsaplan is situated at the center of Landskrona in a part called Södra centrum which the municipality is developing, mainly by building new residential buildings. Today, Jönsaplan is not a functioning square. This is due to a ferry terminal and its many fences that block the way for people. In this project, I have assumed that the ferry terminal will be moved somewhere else so that Jönsaplan can be a real square. By studying The Concise Townscape by Gordon Cullen and Byens uttrykksformer by Thomas Thiis - Evensen and three reference places, Daniaparken, Raoul Wallenbergs torg and Norr Mälarstrand, I came up with a number of guidelines for my design proposal for Jönsaplan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två formella 16-1700-talsparker, i fråga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom båda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att båda var exempel på parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de två parkerna.

I många städer sker idag en förtätning för att försöka skapa så hållbara samhällen som möjligt. En förtätning av staden har dock inte endast positiva effekter då det idag sker en tydlig minskning av städernas andel vegetation. Vilka blir då konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgång för människors hälsa och välbefinnande. Kan man ersätta stora kvantitativa grönområdena med små kvalitativa parker? Vilka rekreationsvärden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera kring frågan: Kan små kvalitativa parker ersätta stora kvantitativa grönområden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör människors hälsa och välbefinnande som finns i urbana parker.