Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan på människor och hur detta påverkar utemiljöers karaktär har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man använde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjälp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ljudinstallationer som har använts i historien samt visa exempel på hur de kan användas i modern tid.

I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrån de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras på de olika stadsdelarnas avstånd till grönstrukturer och rekreationsområden. Även en jämförelse av andra kommuners tillvägagångssätt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunägda marken finns i relation till det skikt med gröna områden som skapas.

Bakgrund: Gången är en förutsättning för att förflyttning mellan platser ska vara möjlig. Hela kroppen involveras och det är ett energisnålt och komplext rörelsemönster. Gånghastigheten bestäms av hur många steg per minut och hur långa steg som tas. När gånghastigheten ökar är det främst steglängden som ökas. Självvald gånghastighet är hastigheten som väljs när en person promenerar själv utan att vara påverkad av yttre faktorer, den är ofta relaterad till att minimera energiåtgången.

We came in contact with the project "Grönplan Danderyd" that aims to create a green structure plan for a municipality of Stockholm called Danderyds kommun. Our thesis is a part of this project and makes it's contribution through the gathering and systematization of the knowledge of the functions of an urban green structure. It also makes a contribution through suggesting how this knowledge can be applied during the construction of an urban green structure plan. We found that "Stadens parker och natur", published by the Swedish National board of Housing, Building and Planning, was a recurrent source of information in the green structure plans that we studied. We saw a need of complementary additions and updates to the rather old report and found literature that adds the developments of the last decade. First of all we have chosen to make themes based on the functions of a green structure that were presented by 'Stadens parker och natur'. The themes we suggest that a greenplanning document manage are: Recreation, Pedagogies and Heath, Biological Diversity, Green structure in the History of Building Cities, Cultural Identity, the Health of the City, Biological Technology in the Municipality and Use and the Users. We found good examples of how to handle these themes in documents that handle greenstructure planning from the municipalities of Göteborg, Strängnäs, Eskilstuna, Malmö, Lund, Västerås and Uppsala.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde.

Klimatförändringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivåerna och ökade nederbördsmängder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta områden orsakar större konsekvenser av översvämningar i framtiden. Tidigare har människan skyddat sig från översvämningar med hjälp av tekniska strukturer som vallar och barriärer. De senaste 10-20 åren har det i flera europeiska länder skett ett skifte från dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssätt för att förebygga och hantera översvämningar i policydokument och rekommendationer från ansvariga myndigheter.

For an outdoor environment to function optimally as a playarea requires that it is flexible, that is, contains places and elements that give room for the imagination and for own interpetretations, and also that the children in some way can influence and change their surroundings. It is also important to have variety, both in the sense that the playground has a unique character that distinguishes it from other places, and that it allows many different games and activities. There should for example be room for both wild games of running and moving around where many children can participate, and calm corners to withdraw to for rest or quiet play. A good playground should surprise, challenge and encourage children to discover their surroundings. One way to achive this is to use plants and materials from nature, whose irregular forms and structures can become interesting elements to explore. Vegetation also gives sence-experiences of various kinds, materials like twigs and leafs to play with and a place to play house.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

This essay, Jacobsberg ? a Landscape Garden and a Cemetery is a documentation and a historical analyze where I?ve been focusing on the development of the landscape garden in Sweden in relation to a garden called Jacobsberg. The garden was built close to Visby on Gotland in the early 1800s by the assessor Jacob Dubbe, but has since been almost forgotten. My survey aims to depict the circumstances surrounding the creation of Jacobsberg. In what purpose was it built? I?ve also been examine the historical context of the garden?s origins with the intention to define and confirm its architectural style.The essay comprises two major parts, where the first part deals with the history behind Jacob Dubbe and Jacobsberg, and contains an illustration of the assessor?s life and of the garden?s original structure and shape.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

In this thesis we propose a conceptual plan for thedevelopment of an Agroforestry Training Centre (ATC)in Musoma, Tanzania. The aim is to make a proposalto support peasant education in agroforestry. How canan ATC in Musoma be developed into a stimulatingand educational park suitable for teaching agroforestrymethods to peasant farmers and other potential users?To answer that a field study was conducted to investigatehow our client Vi Agroforestry Programme (Vi) and thetarget groups of the client can benefit from the site.The thesis begins with a short explanation of thecontext, in which the ATC plays a part followed by amethodology chapter. Next are three chapters presentedwhich introduce the reader to the research conductedbefore starting the proposal, these include: results ofliterature studies, study of precedents, and results of fieldstudy.

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.

Jag har valt att göra ett självständigt arbete som främst bygger på hur parker och naturmark bör utformas för att verka positivt för människans hälsa och välbefinnande. Arbetet har lett till ett förslag på hur stigar kan dras och vegetation kan användas för att förstärka platsens karaktär och skapa en positiv effekt hos människans hälsa och välbefinnande. För att fördjupa mig i ämnet och för att även få en ökad förståelse för platsen har jag gjort en litteraturstudie inom ämnet park och dess förmåga för rehabilitering, rekreation, kyrkogårdens historia, förvaltning och platsens specifika klimat och ståndortsförhållande. Arbetet visar på vikten av parker, kyrkogårdar och naturmark i våra städer för människans hälsa och välbefinnande inte minst när denne sörjer. Ytor med naturliga karaktärer har en förmåga att verka positivt då de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de kräver väldigt lite uppmärksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmärksamhet i form av djurliv och växter verkar också positivt och avstressande. Mänskliga faktorer påverkar hur platsen bör utformas för bästa resultat.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.

This thesis concerns how the power quality in the grid is affected by the connection of wind power plants. As things are at present, Fortum Distribution AB has a number of wind turbines and wind parks connected to the own grid. As the pressure on building and connecting additional wind power is increasing, so is also the interest of how the already existing wind power generation affects the power quality in the nearby distribution grids. The study is performed by direction of Fortum Distribution AB and is limited to the 10 kV/40 kV-grid in Bohuslän, Sweden. The methods for calculation of power quality are compared to the results of a number of measurements.