Syftet med arbetet var att undersöka hur en förskoleavdelning arbetar med musik. Genomen kvalitativ observation undersökte vi hur pedagogerna och barnen använde sig utav musik iden dagliga verksamheten. Vi har tagit utgångspunkt i ett etnografiskt perspektiv ochsociokulturell teoribildning. Data samlades in genom deltagande observationer under femtillfällen på en förskoleavdelning, tre timmar per tillfälle. Resultatet visade att förskolananvände sig utav musik dagligen på flera olika sätt och med varierande syften.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Det här utvecklingsarbetet har som syfte att ta fram språkutvecklande aktiviteter som motiverar och väcker elevernas nyfikenhet. Aktiviteterna är tänkta att tilltala flera sinnen. Jag har planerat fem aktiviteter som på olika sätt ska bidra till elevernas språkutveckling. Av dessa har jag genomfört tre och observerat två. Eleverna har bland annat tränat på att tala, lyssna, skriva och fantisera.

Denna studie syftar till att beskriva chefers syn på administration inom stadsbyggnadsförvaltning och att identifiera förbättringsmöjligheter inom administrativt arbete. Studien bygger på fem individuella, kvalitativa intervjuer och en workshop. I studien deltar fyra enhetschefer och en avdelningschef från en stadsbyggnadsförvaltning i Sverige. Till detta tillkommer en litteraturdel som baseras på bilden av chefsarbete, chefsrollen i offentlig sektor och två förbättringsstrategier Lean och Sex Sigma. I workshopen används Sex Sigma´s fiskbensdiagram som verktyg. Informanternas syn på administration är framförallt att den anses som nödvändig.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete.

Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av aktiviteter efter pensionering. Då författarna ville lyfta fram erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Åtta intervjuer utfördes med pensionärer boende i en kommun i södra Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: Förändringar av aktivitetsmönster i samband med pensionering, Pensionärers utförande av dagliga aktiviteter samt Betydelsen av att vara aktiv. Resultatet från de tre kategorierna visade hur aktivitetsmönstret förändrades efter pension och deltagarna beskrev att det var viktigt att ha aktiviteter att sysselsätta sig med på dagarna.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i vardagliga aktiviteter efter stroke. Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med analys av självbiografier. Fyra böcker valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: När vardagliga aktiviteter bli för svåra, Att uppleva sig annorlunda och Att komma tillbaka till en fungerande vardag. Resultatet visar hur vardagliga aktiviteter kan upplevas som en stor utmaning när tidigare rutinmässiga aktiviteter inte längre fungerar som förut. Personerna beskrev att de inte längre hade kontroll över vardagen och en känsla av att inte längre vara densamma som förut vilket skapade en oro och osäkerhet.

I modern utveckling av hårdvara ligger det stort fokus på att producera processorer med fler och fler kärnor. Därmed behöver även mjukvaran utvecklas för att på bästa sätt utnyttja all denna parallella potential. En stor del av detta är då att kunna dela data mellan flera parallella processer, vilket uppnås med hjälp av parallella samlingsdatatyper. En vanlig operation på samlingsdatatyper är att iterera denna. Studiens mål var att analysera prestanda och beteende hos ett flertal kända algoritmer för iteration av datasamlingen kö.

Syftet med studien var att beskriva aktivitetsutförande i hemmet 4-8 veckor efter avslutad korttidsvård, ur gäster och hemtjänstpersonalens perspektiv. För att studera detta valdes en multipel fallstudiedesign. Tre äldre personer samt deras kontaktpersoner i hemtjänsten deltog i studien. Bedömningar enligt ADL trappan genomfördes vid tre tillfällen. Utifrån resultatet i ADL bedömningen genomfördes intervjuer med personen och dennes kontaktperson inom hemtjänsten.

Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpåverka medarbetarnas syn på organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrågasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan påverka medarbetarna, medarbetarna som är en viktigintressent för organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts då den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas inställning, åsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar på att medarbetarna tycker att det är viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhälls- och miljöinitiativ även i etisk ifrågasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder på att medarbetarna lägger större vikt vid miljö ochjämställdhetsfrågor än andra samhällsinitiativ. Resultatet antyder även att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter är av större vikt än män vid val avarbetsgivare..

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan.För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet.Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om vi kan främja barns intresse och omsorg för naturen genom skapande aktiviteter och lekar. Undersökningen genomförde vi i två lågstadie klasser en i norr och en i södra Sverige. Vi valde det för att vi båda ville göra den praktiska delen av examensarbetet på orter där vi kommer ifrån. Vi genomförde vår undersökning med hjälp av en kvalitativ metod för att vi skulle göra obsevationer av barn och de skulle ge oss ett bra resultat. De aktiviteter och lekar vi arrangerade, hade en betydelse för barnens inresse och omsorg för naturen skulle främjas.