Scania arbetar hårt med ständiga förbättringar som en del av sin företagsfilosofi, Scania Production System (SPS). I dagsläget medför riggning, när en produktionsline ställs om från en artikelsort till en annan, ett stopp i produktionen. Detta föranledde detta kandidatexamensarbete.Syftet med arbetet är således att identifiera ingående moment i riggninen, föreslå förbättringsåtgärder och visa potential med dessa. Arbetet ska även besvara effektmålet ?Går det att minska det största produktionsstoppet till 20 minuter??.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för normalt 46 vilket beror på att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem är bland annat hjärtfel, synfel och hörselnedsättning. Beräknad medellivslängd hos personer med Downs syndrom är omkring 60 år. Det finns många studier om Downs syndrom, men endast ett fåtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande nio vetenskapliga artiklar varav sju är kvantitativa och två är kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed.

VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap??, ?På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Studiens syfte var att jämföra gymnasieelevers och gymnasielärares upplevelser av ämnet idrott och hälsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter på fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av ämnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs 2 på gymnasiet samt deras idrottslärare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 år. Resultatet av intervjuerna visade att läraren saknade tydliga målformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring ämnets syfte, mål och betygskriterier i förhållande till lärarens undervisning.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

Aktivitetsbalans är ett dynamiskt fenomen som påverkas av förändringar i den fysiska miljön samt i vilket stadium i livet individer befinner sig i. Aktivitetsbalans beskrivs även som ett generellt begrepp som bidrar till hälsa och välbefinnande. Tidigare forskning visar att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har en mindre social umgängeskrets än vuxna utan fysiskt funktionshinder. Forskning visar också att vuxna med ett fysiskt funktionshinder är mindre nöjda med sitt arbete, sin ekonomiska situation, sina relationer samt livet i helhet. Tidigare studier visar också på att vuxna med ett fysiskt funktionshinder har ett svagt socialt nätverk, svårigheter att delta i fritidsaktiviteter, svårigheter att få ett heltidsarbete.

Det råder en allmän uppfattning i vårt samhälle om att ämnet idrott och hälsa inte är bildande eller viktigt. Ämnet anses bestå av idrottsliga kunskaper och färdigheter som inte stimulerar elevernas kunskapsutveckling, vilket blir ett problem i ämnet eftersom alla ämnen i skolan finns till för att eleverna ska lära sig kunskaper. För att undersöka vilka kunskaper eleverna får i ämnet idrott och hälsa, så har vi valt att studera vad eleverna anser att de lär sig i ämnet under fyra lektioner. Syftet med vår studie är att undersöka vad elever i år nio anser att de lär sig under lektioner i ämnet idrott och hälsa, utifrån de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. För att undersöka detta har vi använt oss av ett kvalitativt frågeformulär med fyra öppna frågor som utgår ifrån de fyra kunskapsformerna.Resultatet av vår studie visar att de flesta eleverna anser sig ha fått kunskaper i samtliga av de fyra kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3.

Tillskottet av nya mäklarkontor ökar årligen och varje år examineras flera hundra nya fastighetsmäklare. Att säljare jämför fastighetsmäklare har kanske varit vanligast i storstäderna, men i takt med att konkurrensen hårdnar även på mindre orter upplever vi att det blivit ett allt vanligare fenomen även där. Vi kommer båda från en småstad och är inte främmande för tanken att flytta till en större stad som nyutexaminerade fastighetsmäklare. Vi frågar oss vilka faktorer som är avgörande vid valet av fastighetsmäklare i en storstad kontra småstad? Kan vi se några skillnader? Avsikten med uppsatsen är att ge oss en ökad kunskap om vilka faktorer privatpersoner anser viktiga vid valet av fastighetsmäklare vid en villaförsäljning.Materialet bygger på två parallella enkätundersökningar, en i Hudiksvall och en i Stockholmsamt intervjuer med branschfolk.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.