Denna kvalitativa intervjustudie kartlägger fem boendes upplevelser och synpunkter på de aktiviteter som erbjuds på deras äldreboende inom Stockholms stad. Syftet med studien är att belysa hur effekten av aktiviteter påverkar boendes livskvalité på heldygnsomsorgsboendet, samt om boende upplever att de får de aktiviteter som dem vill ha. I studien besvaras tre frågeställningar, den första frågeställningen är: hur upplever boende aktiviteterna som erbjuds på heldygnsboendet? den andra frågeställningen är: vilken effekt har aktiviteterna på boendes livskvalité? och den sista frågeställningen i studien är: är ett gott åldrande förknippat med aktiviteter för boende på heldygnsomsorgsboendet? I resultatet sammanfattas aktiviteterna som ett verktyg som öppnar upp för gemenskap i form av utbytet av erfarenheter, skratt, diskussion och prat. Det är inte aktiviteten i sig som är det viktiga för boende, utan det är gemenskapen som aktiviteterna genererar som är det viktiga.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket värde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fältet anser att värdet med estetiska aktiviteter är, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgå från det radikala estetiska begreppet. Jag har även diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgång till ett språk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag måste förhålla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska på olika sätt kan vara värdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter på det sätt som de gör..

Syftet med min studie är att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras när de leker vid en stockställning i en utomhusförskola. Studien grundar sig på följande frågeställningar; När framträder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Att kunna utföra de aktiviteter som man vill är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande. Att bli äldre innebär att vissa besvär och funktionshinder kan öka. Det kan leda till att individen får svårt att utföra de aktiviteter som den vill. Syftet med studien var att undersöka äldre personers aktiviteter i och utanför hemmet samt vad de skulle vilja göra. Vidare var syftet att beskriva äldres uppfattning om hjälpen de får med dessa aktiviteter.

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Syftet med vår studie har dels varit att undersöka vilka aktiviteter kring läsning av skönlitteratur lärare använder sig av, med fokus på språkutveckling samt att undersöka vilka grunder dessa lärare vilar sina val av aktiviteter på. Vår hypotes var att endast läsning i sig inte bidrar till språkutveckling, snarare att det är aktiviteterna kring det lästa som främjar språkutvecklingen. Vi gjorde en kvalitativ studie, med tre observationer, där vi ville se hur lärarna jobbar med aktiviteter och kring skönlitteratur och vilka förutsättningar dessa kan ha på språkutvecklingen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi gjorde även fyra semistrukturerade intervjuer, för att ta reda på vilka grunder lärarnas val av aktiviteter vilar på och deras resonemang kring språkutvecklingen. Den tidigare forskningen som vi har presenterat, säger att det är av stor vikt att man följer upp det lästa i form av olika aktiviteter, både muntligt och skriftligt, eftersom att det stimulerar elevernas språk och lust att lära.

Förskolans utegård har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det är därför intressant att se vilka aktiviteter barnen väljer på utegården.  Denna studie är gjord på två olika förskolor där barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har även skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig på observationer som är gjorda på de båda förskolorna. Studien visar att gårdens storlek och utformning har betydelse när det gäller vissa val av aktivteter. Barnen väljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter än exempelvis rörelse och springlekar.

Examensarbetet är ett försök att arbeta med begreppen mångfald och komplexitet som stadsbyggnadstermer. Jag har valt ett studieområde som har egenskaper typiska för Stockholms ytterstad, en heterogen och sammansatt stadsmiljö som jag i arbetet karakteriserat som det samtida stadslandskapet. För studieområdet har jag arbetat med en nulägesbeskrivning för att förstå hur det är uppbyggt och fungerar idag. Utifrån den bild jag skapat mig genom nulägesbeskrivningen har jag sedan försökt spekulera om en stadsutveckling med mångfald och komplexitet som viktiga kriterier. Något som utmärker studieområdet är en tydlig uppdelning i funktionsseparerade delområden, ett verksamhetsområde, ett småhusområde och ett flerbostadshusområde.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste lungsjukdomarna i Sverige. En konstant nedsatt lungkapacitet kan påverka utförandet av aktiviteter. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheter, begränsningar och förändringar i aktiviteter i det dagliga livet (adl) hos personer med KOL. Vid insamling av information användes enkät. Deltagarantalet i studien uppgick till 144 personer och resultatet visade att nästan hälften av undersökningspersonerna utförde aktiviteter i det dagliga livet i långsammare tempo än innan insjuknandet.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Inledning: Corporate Social Responsibility (CSR) är numera ett mer förekommande inslag i varje företag. Tidigare forskning inom området har försökt fastställa en relation mellan CSR och lönsamhet, med varierande resultat. CSR-aktiviteter kan ses ur två olika perspektiv, där det första speglar det som en investering som ökar värdet för intressenter och i sin tur kan leda till ökad lönsamhet. Det andra synsättet förutsätter snarare att ett företag är lönsamt för att ge utrymme för CSR-aktiviteter. Genom dessa två perspektiv kan CSR-aktiviteter å ena sidan betraktas som en nödvändighet, å den andra som en lyx.Problemformulering: Vilka drivkrafter kan förklara på vilken nivå i Carrolls (1979; 1991) CSR-pyramid ett företag befinner sig?Syfte: Syftet är att ge en förklaring till om CSR-aktiviteter kan urskiljas som en nödvändighet eller en lyx, genom att studera nivån i CSR-pyramiden.Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats där befintliga teorier använts för att generera hypoteser, som sedan testats utifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt med en longitudinell design.

Den ökade globala konkurrensen har resulterat i att många företag försöker uppnå konkurrensfördelar genom att ingå i olika sorters allianser. För att en allians ska bli framgångsrik spelar integrationsprocessen mellan företagen en viktig roll. Under denna process uppstår ofta problem som är kultur- eller personalrelaterade vilket innebär att Human Resource funktionen får betydelse för hela alliansens framgång. Vi har i vår uppsats undersökt vilka värdeskapande HR-aktiviteter som måste skyddas i samband med en allians, för att förhindra att det enskilda företagets unika värdeskapandemöjligheter förstörs. De företag som ingick i studien var Astra Zeneca, Volvo och Stora Enso.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva det nuvarande kunskapsläget gällande användning av skapande aktiviteter inom arbetsterapi.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som undersökningsmetod och tio stycken vetenskapliga artiklar granskades utifrån Fribergs förslag. Artiklarna anträffades via en gemensam systematisk sökning i databaserna Cinahl, Amed och Medline. Sökorden som användes var creative therapy, creative activity, craft, handicraft, art therapy samt creativeness. Alla i kombination med occupational therapy.Resultat: Skapande aktiviteter används inom arbetsterapeutisk bedömning och behandling, både i grupp och individuellt. En rad värden har påvisats i samband med användandet av skapande aktiviteter ? de ger framgångskänsla, möjlighet att bearbeta sin livssituation samt möjlighet att strukturera sin dag och distrahera tankarna.

I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsäkerställa ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvärsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.Genomgående har beslutsfattarna enligt vår tolkning av material i tidsskriften Vårt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig på Göteborgs Stads intressenter. Tecken på ytterligare demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gång har funnits. Arenor där intressenter som exkluderats från de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen ändå fritt har fått uttrycka sina åsikter kring utformningen av Södra Älvstranden.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att handleda hemtjänstpersonal för att främja äldres aktiviteter. Åtta distriktsarbetsterapeuter verksamma inom Norrbottens läns landsting intervjuades utifrån en huvudfråga. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori: ?Handledningsområden och tillvägagångssätt? och tre underkategorier: ?Betydelsen av tid och resurser?, ?Betydelsen av kunskap och rehabiliterande tänkande?, ?Betydelsen av kommunikation och goda relationer?. Resultatet visade att distriktsarbetsterapeuterna handledde hemtjänstpersonalen för att lära ut ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt men att både distriktsarbetsterapeuternas och hemtjänstpersonalens tidsbrist samt skillnader i yrkeskulturer påverkade främjandet av äldres aktiviteter negativt.