Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva vuxna rörelsehindrade personers erfarenheter av att delta i och utföra aktiviteter i stadsmiljö. Undersökningsgruppen bestod av sex rörelsehindrade personer bosatta i Norrbottens län, tre kvinnor och tre män i åldrarna 25 ? 37 år. Studien genomfördes som en intervjustudie med öppna frågor. Intervjuutskrifterna analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar tillatt minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljöngenom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att användasig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan ochdess behov, att stimulera hörsel, lukt och känsel med hjälp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom attläsa tidning och lösa korsord.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling.

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.

Denna studie är ett fall av organisationers användande av cause-related marketing. Syftet är att beskriva utvalda organisationers strategier med och användande av specifika cause-related marketing-aktiviteter.Organisationers vilja att bygga relationer med intressenter ökar ständigt och det blir allt mer populärt bland organisationer att ta ett socialt ansvar i hopp om att förbättra denna relation. Att organisationer säljer produkter och donerar en summa till välgörenhet benämns cause-related marketing och är ett vanligt välgörenhetsinitiativ vilket ofta upplevs positivt. Dock finns en skepticism mot organisationers användande av detta verktyg då intressenter i vissa fall ifrågasätter organisationers bakomliggande motiv. Detta innebär att utformningen av varje specifik cause-related marketing-aktivitet är avgörande för dess framgång.För att besvara syftet med denna studie har samtalsintervjuer och en kvalitativ innehållsanalys använts.

Denna uppsats behandlar dagligvaruhandelns egna märkesvaror, så kallade EMV, kring vilket uppmärksamheten har ökat under senare år. Den ökande priskonkurrensen har påskyndat svenska dagligvarukedjors satsning på EMV, då dessa i regel innebär lägre priser till konsumenterna och högre marginaler till detaljisten själv. Vi har i denna uppsats avgränsat oss till att studera dagligvarukedjan ICA. Uppsatsens huvudsyfte är att ge ICA förslag på aktiviteter som ökar kundens lojalitet mot EMV (egna märkesvaror). För att nå vårt syfte har vi genom kvalitativa intervjuer kartlagt hur ICA: s marknadsföring av deras EMV sker idag, vilka metoder som används och hur kommunikationen sker med kund.

Vårt mål har varit, i enlighet med läroplanens kursmål, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att på olika sätt kommunicera matematiska idéer och tankesätt. Under fyra veckor utförde vi vårt arbete i två parallella klasser som läste kursen matematik C på Komvux i Luleå. Grupperna fick arbeta enligt en modell där den kommunikativa biten betonades starkt, i såväl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av våra egna observationer och elevernas utvärderingar vill vi påstå att det matematiska problemet och dess lösning får en bättre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna än om man löst problemet på egen hand. Av undersökningen framgår att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

Syfte: Både förskola och skola ska ta sin utgångspunkt i barn och elevers rådande erfarenheter. I förskolan lyfter man också tydligt fram vikten av att utgå från barnens intresse. Idag är populärkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien är att ta reda på vad denna förskoleklass elevers populärkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder när det gäller att använda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknäckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren både i lärarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka och skildra de olika ålderssammansättningarna inom förskolan i en mindre kommun. Avsikten är att granska och jämföra femåringarnas situation, när det gäller skolförberedande aktiviteter, i en åldersindelad respektive åldersblandad barngrupp. Undersökningen består av intervjuer med sex förskollärare på sex olika förskolor och två förskollärare i två förskoleklasser i kommunen. Resultatet visar att situationen är varierande i de olika förskolorna. Endast en förskola arbetar åldershomogent, men tvärgrupper där barnen är indelade efter ålder förekommer regelbundet inom alla förskolor.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Syftet med vår studie är att studera och problematisera pedagogers syn på det stora utrymme fri lek ges i förskolan, i relation till det jämställdhetsuppdrag pedagoger har att förhålla sig till enligt läroplanen för förskolan. Vi upplever att det finns en osäkerhet hos pedagoger kring begreppet genus och hur arbete med genus och jämställdhet bör utformas för att vara en grund i verksamhetens olika delar. Samtidigt som fri lek av många hyllas så finns det parallella föreställningar om hur fri lek även begränsar, skapar uteslutningar och har en karaktär av att reproducera traditionella normer och könsmönster. Vi har utgått ifrån Bronwyn Davies genusteori som beskriver individens skapande av jaget som en ständigt pågående process som formas utifrån de olika sociala konstruktioner som personen är en del av. I studien har vi valt att använda oss av kvalitativ metod där vi genom intervjuer med pedagoger har fått fyllig och detaljrik empiri, vilken vi därefter har transkriberat och tillsammans analyserat.

Friskvård innefattar fysisk aktivitet, hälsosam kost, kulturella aktiviteter och strävan efter en positiv självkänsla. Friskvårdsarbetet är en hälsofrämjande åtgärd som kan bidra till en mer hälsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet är tre aspekter som tillsammans bidrar till en hälsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgångspunkter: empowerment, känsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien är att undersöka hur ansvariga för hälsofrågor på arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvård och hälsofrämjande aktiviteter på den egna arbetsplatsen.

SammanfattningMed tiden kan äldre personer få svårt att utföra vardagliga sysslor och kan då behöva ansöka om plats på ett äldreboende. Tidpunkten då äldre individen inser att denne inte orkar lika mycket som förut, kan det vara svårt att fortsätta vara motiverad till vardagliga aktiviteter. Att då vara motiverad till fysisk aktivitet kan vara ännu svårare för äldre personer. Studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar personalen hade om äldre personers motivationsfaktorer till fysisk aktivitet. Undersökningens data baserades på personalens uppfattningar om fenomenet.