Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gång haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagsläget istället kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom både industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagsläget sker även under parallella förhållanden, där en organisation utför fler projekt samtidigt, något som har gett upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstår i multiprojektmiljöer, med fokus på tre karaktärsdrag: tidspress med dess snäva deadlines, fragmentering då en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter då resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna. Studiens syfte är att tillämpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare påverkas av att arbeta i så kallade multiprojektmiljöer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i dagliga aktiviteter för äldre personer inom särskilt boende. För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ ansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Bedömningar som kartlägger den äldre personens behov; Använda den äldre personens förmågor för att främja delaktighet; Olika aspekter att ta hänsyn till vid förskrivning av hjälpmedel; Skapa ett fungerande samarbete med vårdpersonal. Resultatet visade att ett likvärdigt synsätt och ett väl fungerande samarbete med vårdpersonal var en viktig förutsättning i arbetet. Vidare sågs handledning och utbildning av vårdpersonal som en viktig faktor i arbetsterapeuternas arbete med att främja delaktigheten i dagliga aktiviteter.

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar på utformningen av ett samarbetscenter beläget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktär det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver själv utformningen har omfattande arbete lagts ner på visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte är att fungera som ett forum för äventyrsbaserad pedagogik och samarbetsinlärning.

Med utgångspunkt från Lpo 94 och kursplaner i grundskolan främst för år 1-3 ville vi med våra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hållbartlärande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en åldersintegrerad och mångkulturell grupp för att påvisa att alla elever kan inkluderas oavsett ålder, etnicitet och kultur. Det var värdefullt att utveckla aktiviteterna så varje elev ska kunna utgå från sina förutsättningar och kunskapsnivåer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgångspunkt från vår syn på elevens lärande tänkte vi oss ett tematiskt arbetssätt när vi utvecklade våra aktiviteter.

Många företag vill marknadsföra sina produkter och tjänster via Internet. För en nätbutik räcker det inte med att finnas på webben, utan det krävs också att nätbutiken är användarvänlig och attraktiv. För att underlätta produktionen av en sådan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. Våra egna erfarenheter tyder dock på att många nätbutiker inte alls är uppbyggda efter dessa. Därför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen används av webbyråer och varför.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lärande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgått på att det finns såväl enade som splittrade meningar om vad lärande innebär för verksamheten. Exempelvis gällande synen på vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlärning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet låg till stor grund för lärandeprocessen. Vad som begränsar fritidslärarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet är utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvävd aktivitet", "tillrättalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förståelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som främjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Vårt syfte är att studera hur barn gör sig eller görs till ett manligt eller kvinnligt subjekt under bildskapande aktiviteter i relation till färgval och motiv på en förskoleavdeling. Vi valde icke deltagande observation där vi antecknat vad som sades och gjordes och vi har även fotograferat barnens bilder. Vi har analyserat vårt insamlade data utifrån ett feministiskt poststrukturellt perspektiv i kombination med diskursanalys för att studera vilka förväntningar och normer som möter barnen under bildskapande aktiviteter. I vårt resultat kan vi se att barnen använde sig av bilddialoger och verbalt språk men även färger och motiv för att göra sig till ett manligt eller kvinnligt subjekt. Vi har även sett en viss skillnad i bemötandet av flickor och pojkar från pedagogernas sida.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Att leva med demens innebär att livet påverkas då tidigare förmågor inte längre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande på dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, där forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sätt att ta sig an dagliga aktiviteter såsom enklare hushållsgöromål och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehållsanalys med latent ansats.

Denna rapport fokuserar på lean systemutveckling inom multiprojektorganisationer. Dessa organisationer står idag inför problemet att hantera flera parallella IT projekt samtidigt som kraven ökar på att leverera mer effektivt. Nyckelord som nämns är lean, agila arbetssätt och scrum allt för att effektivisera och arbeta smartare, detta medför förändrade arbetsprocesser, attityder och beteenden. En huvudtanke är att om man investerar mer tid och pengar i att systematiskt arbeta med förbättringar kan man drastiskt minska företagets kvalitetsbristkostnader varigenom verksamhetens totala kostnader minskas (Sörqvist, 2004). Erfarenheter från verksamheter som framgångsrikt arbetat med ständiga förbättringar, t ex Toyota, har i praktiken styrkt detta resonemang.Syftet med denna rapport är att analysera hur en förändring i ledarskapsfilosofin, som lean är, påverkar organisationen den appliceras på.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplevde dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik får rörelserestriktioner i tre månader. Förutom den fysiska begränsningen efter ett trauma som höftfraktur påverkar även restriktionerna aktivitetsförmågan på olika sätt i vardagen. Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; ?aldrig mer som förr?, ?känsla av att vara utelämnad? och ?rädsla och osäkerhet gjorde att världen krympte?.