Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att Pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna Pappors upplevelser av BB-vården.

Syftet med studien var att beskriva hur mammor och Pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio Pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och Pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna Pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC.Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier.Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka hur flitigt Pappor nyttjar sin kontaktdag för besök i skolan. Kontaktdagen är en besöksform där Försäkringskassan ersätter den förlorade dagsinkomsten på samma sätt som vid vård av sjukt barn. Bakgrunden beskriver hur papparollen vuxit fram ur ett historiskt samhällsperspektiv där familjepolitiken under 60 och 70-talet var avgörande för den familjepolitik och föräldraförsäkring vi har idag. Efter detta visas vad läroplanen och skollagstiftningen säger om hur skolan ska förhålla sig gentemot elevernas föräldrar. Vidare genomgås de mest etablerade kontaktformerna mellan hem och skola.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva Pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på Pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt.

Fokus i denna studie är ?pappablivande?, vilket innebär att undersöka hur nyblivna förstagångsPappor beskriver hur det är att bli pappa. Det finns en mängd olika uppfattningar om vilken betydelse Pappor har för sina barn, i synnerhet vilken betydelse de har för riktigt små barn. Psykoanalys och anknytningsteori hävdar mammas betydelse för små barn, och ser att Pappor kommer in i ett senare skede i barnets liv. Intresset för Pappors betydelse för sina barn har tidigare inte varit så stort, men under senare tid har forskningen inom detta område vuxit.

Att bli förälder är en stor händelse som förändrar livet och som innebär ett nytt och stort ansvar. Inom barnhälsovården är ett av målen att stödja föräldrar i deras föräldraskap. Det har visat sig att Pappor upplever att stödet riktas mer till mamman vilket kan göra att de känner sig förbisedda i barnhälsovården. Mammors upplevelser av stöd från sjuksköterskan är belyst i ett flertal studier medan Pappors upplevelser är mer sparsamt dokumenterat. Att få kunskap om Pappors upplevelser av stöd kan öka sjuksköterskans möjligheter att tillgodose Pappors behov av stöd på BVC.

Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där Pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka Pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja Pappor i deras föräldraroll.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med Papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina Pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina Pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina Pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och analysera Pappors psykiska hälsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i långvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jämförelser mellan Papporna för att se om det finns skillnader i användandet av copingstrategier beroende på när sjukdomen uppträder, barnets ålder, Pappornas utbildningsnivå, etnicitet osv. Mitt intresse är också att undersöka om dessa Pappor känner sig nedstämda eller deprimerade utifrån att deras barn är sjukt eller om det finns andra faktorer som påverkar Pappornas psykiska hälsa. Totalpopulationen bestod av 120 Pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 Pappor deltog i studien.

SammanfattningBakgrund: Idag närvarar Pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad Pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio Pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Studiens syfte var att söka en förståelse för hur Pappor, som deltar i en gruppverksamhet för män som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn på våldet samt hur en sådan verksamhet kan hjälpa dessa män att förändra sitt beteende så att deras barns situation förbättras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och är en kurs som utgår från kognitiva teorier. Kursens upplägg är inspirerat av Duluthmodellen från USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer där personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som träffat dessa Pappor, berättar om hur de uppfattar att Papporna ser på sina våldshandlingar samt hur de tänker sig att Pappor kan upphöra med våldet och hur en sådan förändring går till. Resultatet visar att Papporna oftast förnekar eller bagatelliseras våldet och dess konsekvenser.

Studien syftar till att undersöka hur unga Pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ?Unga mammor och Pappor?. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen.

I ett nordiskt perspektiv är andelen kvinnor som föder hemma få, från mindre än 1/1000 kvinnor i Finland, till cirka 20/1000 kvinnor i Danmark och på Island. I Sverige är antalet planerade hemförlossningar cirka 1/1000. Frågan om planerade hemförlossningar har varit kontroversiell genom tiderna, i Sverige och övriga världen. Trots att Pappor varit närvarande i samband med förlossningar i flera decennier finns det lite forskning som studerat deras upplevelser, speciellt i samband med förlossning i hemmet. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva Pappors upplevelse av en planerad hemförlossning.

Att bli förälder är en av de största händelserna i livet. Tidigt i gravditetenpåbörjas transitionen till förälder. Förväntningar och upplevelser påverkas avden blivande förälderns egna resurser samt stöd från omgivningen ochprofessionen. Studier har visat att män upplever bristande stöd under dennaprocess. För att kunna ge blivande Pappor stöd i övergången till föräldraskapbehöver barnmorskan kunskap om deras upplevelser av att bli pappa.