Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande Papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

Detta arbete har haft som mål att ta fram de kostnader som är knutna till logistik vid Holmen Paper AB, Wargöns bruk. Arbetet har även resulterat i ett antal förslag på åtgärder för att minska logistikkostnaderna och på så sätt skapa bättre konkurrensmöjligheter för Wargöns bruk. Arbetet har utförts genom litteraturstudier samt intervjuer med berörda personer inom Holmen Papers organisation.Kostnadsposterna som behandlas i detta arbete är lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader samt övriga kostnader. I samtliga fall har en ingående analys gjorts för att ta fram vilka kostnader som skall ingå i de olika posterna. Kostnaderna har sedan satts i relation till det försäljningpris som Holmen Paper AB, Wargöns bruk hade år 2003 på sina produkter i form av rullar och ark.Holmen Paper AB, Wargöns bruks totala logistikkostnad för år 2003 var 108,7 miljoner kronor, motsvarande 15,7 % av omsättningen.

Uppgiften, den givna. Består i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum från år 1866 belägen på Blasieholmen. Den tänkta byggnaden är till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för både publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift är att förse Nationalmuseum med det logistiska. Där konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utställningssalar, en stor vikt läggs vid att konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare.

Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit.

SammanfattningSyfte och frågeställningarIntresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen.Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läroplanen?  FrågeställningarHar dansundervisningen förändrats över tid i och med den nya läroplanen i ämnet idrott och hälsa?Hur ser idrottslärarna på momentet dans och vad har de för inställning?  MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det är fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslärare i olika åldrar och av olika kön. Det material som användes under intervjuerna var penna och Papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar.

Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lärarna ansåg att det fanns med metoden att skriva sig till läsning (ASL) med datorn som skrivverktyg. Vi ville också studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metoden samt om lärarna kunde se några skillnader på elevernas texter vad gäller innehåll och kvalitet. Våra frågeställningar var: 1. Ser lärarna några skillnader i texternas innehåll och kvalitet när eleverna skriver på datorn istället för på traditionellt sätt med Papper och penna och på vilket sätt? 2.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Detta examensarbete handlar om byggbranschens syn på samverkansformen partnering Genom att vi har intervjuat aktörer som är verksamma inom olika områden i byggbranschen har vi skapat ett underlag för att kunna belysa åsikterna om samverkansformen partnering ur flera perspektiv. Vi redovisar även hur samverkansformen partnering påverkar ett projekt jämfört med ett projekt som styrs efter traditionella former.Idén om examensarbetet utarbetades med Lars Fredriksson på NCC. För att skapa oss kunskap och en grund att stå på började vi med att bearbeta litteratur inom området för att på så sätt kunna författa en teoretisk referensram. Med stöd av den teoretiska referensramen utformades sedan ett formulär med frågor som vi sedan använt oss av i våra intervjuer. För att få ut maximal effekt av intervjuerna har vi använt vi oss av en diktafon vilket inneburit att ingen information gått förlorad.

Något händer när ny teknik gör intåg i klassrummet där undervisning, studier och lärande i olika ämnen står på schemat. I nästan varje elevs ficka finns idag en populär artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen påverkar skolkulturen är förståeligt. Men hur anser lärarna att elevernas användning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lärande påverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid använt artefakter som myndigheterna har tillhandahållit, exempelvis böcker, penna och Papper.

Då verkligheten ständigt förändras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda läroprocesser under APU, måste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna är APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra våra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förväntningar som kommer att ställas på dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vårt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation på Internet, hoppas vi kunna förbättra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hållbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivå och personliga utveckling. Syftet med vår undersökning har således varit att undersöka om vi med APU-dokumentation på Internet som verktyg i gymnasiet kan förbättra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlätta samarbetet mellan handledare och skola i jämförelse med nuvarande handledarpärm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Bakgrund:Det som några av mina senaste projekt bottnar i är min fascination för att skapa ytor i textila material. Jag strävar efter att skapa en spänning eller en rörelse i materialet men det är också mitt sätt att uttrycka mig i. Det som jag verkligen uppskattar är att en yta kan innehålla egenskaper eller kvalitéer som står i opposition till varandra. Det gäller både den känslomässiga undertonen och ytans fysiska uppenbarelse. Många gånger föreställer jag mig att relieferna i textilen är som en blindtext som man skulle kunna läsa genom att stryka med fingerspetsarna över ytan.

Detta examensarbete beskriver hur förarbetet till att datorisera ett underhållssystem genomförs. Uppdragsgivare är Lear Corporation i Torslanda. Examensarbetet består av två delar: utvärdera en på förhand vald programvara och att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU). Syftet är att få bättre kontroll och planering av förebyggande underhåll (FU) i framtiden. Programvaran som skall utvärderas om den är lämplig för ändamålet heter Tekla? Maintenance.Målet var att dokumentera allt förebyggande underhåll (FU) för två av tre liner i Lear Corporations fabrik i Torslanda.Det visade sig att Tekla? Maintenance uppfyllde de krav som fanns.