Att bli förälder är en av de största händelserna i livet. Tidigt i gravditetenpåbörjas transitionen till förälder. Förväntningar och upplevelser påverkas avden blivande förälderns egna resurser samt stöd från omgivningen ochprofessionen. Studier har visat att män upplever bristande stöd under dennaprocess. För att kunna ge blivande pappor stöd i övergången till föräldraskapbehöver barnmorskan kunskap om deras upplevelser av att bli Pappa.

Denna uppsats handlar om åtta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att föräldrarna gått skilda vägar. Uppsatsens syfte är att få kunskap om och en förståelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frågeställningar är sålunda: 1).Vad säger de intervjuade barnen om umgängeskontakten med sina pappor efter föräldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se på detta i förhållande till barnens bästa och barnens rätt till båda sina föräldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen själva kommit till tals.

Denna uppsats är en diskursanalys över så kallade ?Pappa-böcker?, böcker skrivna av män om att bli och vara Pappa. Syftet är att studera vilket budskap dessa böcker förmedlar och hur männen framställer sitt faderskap. Syftet är även att studera hur budskapet förhåller sig till den sociala kontexten texterna befinner sig inom. Den sociala kontexten är skapad utifrån en litteraturstudie av tidigare forskning.Studiens teoretiska infallsvinklar har varit det socialkonstruktionistiska perspektivet i allmänhet och maskulinitetsteorier i synnerhet.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förändringar som gjorde att man började ifrågasätta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. Föräldraförsäkringen som kom 1974 gjorde att båda föräldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och få ersättning. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidningen Vi Föräldrar visa hur bilden av Pappan har sett ut och ifall några förändringar har skett från mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts på fyra årgångar under fyra olika decennier av tidningen Vi Föräldrar. De slutsatser som kom fram är att mannen, Pappan i familjen, påverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till Pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte.

Syftet med denna studie är att lyfta fram och analysera mäns erfarenheter av och attityder till delad föräldraledighet. Metoden som används är semistrukturerade fokusgrupper och deltagarna är svenska medelklassfäder i olika åldrar. De analytiska begrepp som används är kön/genus, maskulinitet, heteronormativitet och faderskap. Utifrån det empiriska materialet har fyra diskursiva praktiker identifierats: den nostalgiske, den delaktige, den förhandlande och den oppositionelle. Dessa praktiker representerar en omförhandling från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, den nostalgiske, till den jämställda hegemoniska maskuliniteten, den oppositionelle.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller Pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller Pappa under uppväxt?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

Jag har arbetat med pålar eftersom det är ett objekt som kan associeras med Rumänien genom Vlad Tepes (Pålspetsaren) och Dracula-myten. Men det finns ytterligare en, mindre känd, koppling mellan pålar, vässade pinnar, och Rumänien. Under det som kom att bli Ceausescus sista tal började folk skrika, men det var inte bu-rop utan bara skrik, rakt ut. Min Pappa berättade för mig att några i den stora folkmassan hade börjat stickas med vässade pinnar och att skriken som hördes var skrik av smärta? ingen hade vågat börja annars.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur småbarnspappor födda på 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med småbarnspappor genomförts. De forskningsfrågor som studien avser att besvara är följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om Pappaledighet? Hur upplever papporna samhällets och omgivningens normativa förväntningar och vilken betydelse läggs på sociala relationer med avseende på råd och stöd? Vilken typ av Pappa är 70- talisten och vilka värderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt även i viss mån tidigare forskning har använts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna Pappamodellen är klart mer framträdande än den traditionella.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka på vilket sätt frihetsberövade pappor påverkas i relationen till sina barn under sin fängelsevistelse. De frågor studien utgick ifrån var på vilket sätt föräldraskapet påverkades, samt vilka svårigheter som uppstod med Papparollen under frihetsberövandet. Vidare belyses om och hur pappornas självbild och självidentitet förändrades under denna tid. Hur samhället kan bidra till förändring samt underlätta för dessa pappor diskuteras vidare i studien utifrån tidigare frihetsberövade pappors perspektiv.Vi har använt oss av en kvalitativ metod och ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Vi valde ut fem informanter i form av tre tidigare frihetsberövade pappor från organisationerna KRIS och XCONS, och två anställda från Bryggan, vilket är organisation för familjer med en eller flera frihetsberövade föräldrar.

Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som Pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ?Unga mammor och pappor?. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  Resultat: I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och använder sig av de erfarenheter som de har från dagens samhälle. Studien syftar till att beskriva och närmare förstå hur de samhälleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. Frågeställningarna som studien vilar på är: På vilket sätt speglar sig barns samhälleliga erfarenheter i förskolans dockrum? På vilket sätt ser lärarna att barns erfarenheter av genus återspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frågeställningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lärare på två olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgång i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och Hägglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin Pappa under uppväxten.