In 1989 the United States choose, after years of conflict, to carry out a military intervention in Panama, to remove Manuel Noriega, convicted for drug dealing and for threatening the lives of the Americans living in Panama. The aim of this study is to examine whether George H. W Bush?s arguments for the military intervention comply with the principles of the just war.The method chosen for this study is a qualitative literature study, based primarily on secondary data. It is a case study with two complementing theories, the theory of the just war and the world system theory.The result showed that the American intervention both can be justified and unjustified following the principles of the Just War Theory.

In 1989 the United States choose, after years of conflict, to carry out a military intervention in Panama, to remove Manuel Noriega, convicted for drug dealing and for threatening the lives of the Americans living in Panama. The aim of this study is to examine whether George H. W Bush?s arguments for the military intervention comply with the principles of the just war.The method chosen for this study is a qualitative literature study, based primarily on secondary data. It is a case study with two complementing theories, the theory of the just war and the world system theory.The result showed that the American intervention both can be justified and unjustified following the principles of the Just War Theory.

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska säkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevändning att intervenera närhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med målet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet.