En viktig del av den svenska välfärden är kommunens äldreomsorg för personer över 65 år, där Socialtjänstlagen ger rättighet till vårdboende och andra servicetjänster när det behövs. Kommunernas kommunaltjänst ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande händelser är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa händelser upprepas, samt att rutiner förbättras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten på vårdboenden förbättras och utvecklas.

Introduction: Diabetes type 1 is a common chronic disease in children and adolescents. The disease affect, not only the child, but also the parents in their everyday life. The specialist diabetic nurse has a huge responsibility in supporting the parents to feel confident in managing the child?s diabetes.Aims of the study: To investigate how parents of children with diabetes type 1 perceive the care given from the specialist diabetic nurse and what wishes they have concerning the care they receive.Design and methods: Searches for studies in electronic databases were conducted between January 2013 and march 2013. A literature review containing 16 studies was compiled.

This report is a commission from the Care Unit of Hässleholm municipal. The purpose is to illuminate what is distinguish for contact persons at sheltered housing in the Municipal of Hässleholm? It contains three questions at issue. What are the expectations of the contact men? What information is given? How is communication between the professional categories working out?The report also contains a background with a brief Swedish history in care of older people.

Bakgrund: Människor med funktionsnedsättning rapporterar i högre grad missnöje med omvårdnad och sjukvårdspersonalens förståelse för deras funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar medför också kommunikationsnedsättningar vilket bidrar till svårigheter i vårdsammanhang. Då kommunikationen inte fungerar mellan patient och sjukvårdspersonal är det svårt att skapa en vårdrelation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva erfarenheter av kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patienter med komplexa kommunikationsbehov [CCN].Metod: Studien är en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har granskats. Till resultatet har nio artiklar analyserats och teman har identifierats.Resultat: Fyra teman som är kopplade till svårigheter med att kommunicera med människor med CCN lyfts fram i resultatet. Dessa teman är; kunskapsbrist, tid, anhörigvårdare och vårdrelation.Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån syftet med stöd i ytterligare studier.

Focusing of what´s best for the child has been a keyword in social work for a long time. That seems obvious for many people, but sometimes it lacks in the care of the children and the child may be taken in to care. The purpose was to find circumstances of success that can contribute to a successful placement of the child according to social workers and foster families. In which way does the cooperation between social worker, foster family and the origin family affect the placement? The study is based upon a qualitative method in form of interviews intending to get the respondents own knowledge and experience of foster care.

Purpose: The purpose of this work is to investigate teachers' professional attitude to homework as a method. The study will also provide answers to the purpose for which the homeworks are used in teaching and if the individual circumstances and needs are met by this method.Method: Qualitative research was conducted through interviews with four teachers from three different schools. In addition, published surveys were used in support of reasoning.Results: Neither the curriculum or the syllabus mentions homework. There are no directives for how much time should be dispensed with and the extent of a homework should be. In teacher training literature the homework is not discussed.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vårdensamt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikationoch copingstrategier.

Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt?För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.     I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ?upplevelser av påverkansmöjligheter?, ?självständighet och beroende?, ?anpassning? samt ?strategier?.

Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt.

ABSTRACTAim. To describe intensive care nurses´ experiences of caring for patients with postoperative delirium after heart surgery.Background. Delirium is a common condition after heart surgery. Previous research has focused more on pathophysiology, incidence, etiology, prevention, detection and management, and less on how nurses caring for patients with delirium experience it.Design. A qualitative interview study.Method.

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among themloss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understandand express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care,the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires agood communication between the careproviders and patients. Which can be problematicfor the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients.Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring forpatients with the diagnosis aphasia following stroke.Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has beenanalyzed and compiled.

Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.

The purpose of the present study was to study if the systemic blood pressure in cats significant increases due to stress associated with a visit to a veterinarian clinic. We also wanted to investigate the clinical utility of two different methods for indirect blood pressure measurements in cats by assessing how easy they were to use and how reliable measurements they provided. The methods that were used were oscillometric (Memo Diagnostic) and ultrasound-doppler technique (Minidop). The blood pressure was measured in both clinical environment and home environment. Fifty cats were used in the study, from which measurements were impossible to obtain in one cat.

Bakgrund: I Afrika är behovet av palliativ vård stort efter utbredning av HIV, samt cancer och andra sjukdomar. Den palliativa vården avser att öka livskvalitet en hos patienter och närstående, lindra lidande och behandla smärta. World Health Organization startade ett projekt för att utveckla palliativ vård i Afrika, ett projekt som önskar utveckla synen på palliativ vård, integrera den i vårdprogram och förbättra möjligheten till läkemedelstillgångar och utbildning. Sjuksköterskan är en central figur inom den palliativa vården och relationen är betydelsefull för patienten. För sjuksköterskan är mötet med den palliativa patienten både smärtsamt och stressfullt, och väcker starka känslor.Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård i Tanzania.Metod: En empirisk studie och datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor i Tanzania.

Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.