The number of elderly in Sweden is increasing due to improved living conditions and better medical care. It is important that society adapts to the increase and begins to work preventively to reduce the costs of the increase. An important aspect is the elderly accommodation, the cost of health care in specific accommodation is almost twice as high as those for ordinary housing. Therefore, it is important that we availability adapt dwelling to allow older people to live in ordinary housing for as long as they wish, instead of moving to assisted living before they need it. If we can fulfil the elder?s needs with home care instead, society can save a lot of money.In this report, three different forms of housing has undergone accessibility increases and been inventoried and analysed.

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

The western societies is characterized by a strong future concern and the members of the society are valued most of all according to their capability to produce. In our time the elder ness is representing a rapidly increasing number of relatively well kept elders. What sight of the future does the aging human have? Are one meditating of what kind of service and care one are going to need? The purpose with this study was to describe how individuals in ages between 60 and 96 sees, both the future and their coming need for care in relation to sex, age, social activities and experienced health. The material was taken from ?SNAC-Blekinge? witch is a part of a bigger national study; SNAC (The Swedish National study on Aging and Care).

The purpose of this essay was to look into whether any attention is paid to the biological children in foster families when the investigation about foster home is made. I did some qualitative interviews with six foster home-investigators, working in five different municipalities. Some of the main questions have been: Do the investigator meet the biological children during an investigation? Are the children´s opinions taken into consideration? Is the suitability of a foster home judged even from the biological children´s perspective?It was shown that it could happen that a foster home was not approved, if it for some reasons should be a negative experience for the biological children, if a foster child would be placed in their home. All the six persons in my interviews thought that it is important to take the biological children´s opinions into consideration, and that the family is not suitable to be a foster home if not all of the family members have a positive attitude.

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell.

- To be trapped in a roller-coaster That ?s how some of the patients are describing the situa- tion of living with heart failure. To be stuck in their home not knowing if they will have to seek care today and not knowing if they will have the energy to attend that birth- day party later this week.Each year 2-3% of the Swedish population are diagnosed with heart failure, which results in 30,000 new individu- als with the disorder. Cardiovascular disease is rapidly in- creasing in the world and before 2030, people with heart failure will increased by 100%. Our improved living condi- tions and better health have allowed us to grow older and made us more dependent on other types of care, care at home.Today the patients are only looking for changes in weight and if they have excessive water in their body.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long ?stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination. The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual. The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne.

The purpose with this study was to investigate how parents experience their situation in life, having personal assistance at home to support their small children with disabilities. Different areas were investigated. What made them apply for personal assistance? How does the support affect the family and their parenthood? What would it mean if their children would not have personal assistance? The study was made using a qualitative method and the material was gathered through interviews. A combination of symbolic interactionism and system theory were used as theoretical perspectives.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts.

Bakgrund: Att vårdas i hemmet istället för på sjukhus eller på vårdboende blir vanligare då antalet sjukhusplatser minskar och nya typer av vårdformer etablerats. Detta kan innebära att sjuksköterskor någon gång under sitt yrkesverksamma liv kan komma att vårda patienter i deras eget hem och på så sätt lämna den miljö som sjuksköterskan vanligtvis är van vid. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från; roll, relation och bemötande studera sjuksköterskors upplevelse av att vårda och bemöta patienter som får palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk intervjustudie med en deduktiv kvalitativ ansats, där semistrukturerade frågor utefter intervjuguide användes. Insamlad data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Skillnader i upplevelsen mellan roll, relation och bemötande uppfattades då vård av patient bedrevs i hemmet i förhållande till på sjukhus. Klara skillnader av sjuksköterskerollen kunde ses då sjuksköterskan var civilklädd. I relationen till patienten upplevs det mer personlig när sjuksköterskan bjöds in till patienten hem.

Alltfler människor har en önskan om att få leva sina sista dagar i hemmet. Att vara närstående till en döende person innebär ofta en enorm påfrestning och en krisartad livssituation. Närstående ställs inför svåra utmaningar och upplever en börda i att upprätthålla vardagen och utföra praktiska göromål i vården av den sjuke. Samtidigt får de hantera både den egna och den sjukes sorg och förtvivlan. De närstående ser sin insats som ett sätt att ge tillbaka något av den kärlek de själva fått och har en önskan om att patientens sista vilja ska respekteras.

The purpose of this study was to depict some elderly people?s experiences of personal safety alarms. Furthermore, the aim was to look into whether there is any difference in experience between men and women and depending on their level of care. Using a qualitative method, semi-structured interviews were carried out with eight elderly people; six women and two men. The main questions of the study were: How do the elderly people experience the practical use of personal safety alarms? In what ways, if any, do the elderly people experience that the personal safety alarm has changed their daily life? In what ways do the elderly people experience that the personal safety alarm effects their ability to stay in their own home? A cognitive perspective was mainly used to analyze the results.

Palliativ vård definieras enligt Världshälsoorganisationen som ett förhållningssätt som ska syfta till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Det blir allt vanligare att människor med obotliga sjukdomar vårdas hemma den sista tiden i livet och några av förutsättningarna för att vårdas hemma är att det finns fungerande stöd från hemsjukvården samt att närstående är delaktiga i vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterkans reflektioner och upplevelser av sin egen roll i relationen till närstående vid palliativ vård i hemmet. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Det är en intervjustudie genomförd med åtta distriktssköterskor som arbetade med hemsjukvård och palliativ vård i hemmet.