Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie.

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

BakgrundBeröring är ett grundläggande behov hos människan genom hela livet. Det är inte ovanligt att palliativa patienter saknar närstående och kan därmed uppleva brist på beröring. Sömnproblem, oro, ångest, smärta och illamående är vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring.Palliativ vård har som syfte att lindra och främja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori är sjuksköterskans uppgift bland annat att hjälpa individen att utföra åtgärder som leder till en fridfull död. Beröring är ett sätt att hjälpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt.SyfteSyftet med studien var att beskriva faktorer som påverkas vid beröring hos den palliativa patienten.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för att sammanställa tidigare forskning inom ämnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed användes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar.ResultatStudiens resultat visade att beröringen kunde påverka flera faktorer hos den palliativa patienten.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Bakgrund: Närståendes närvaro har betydelse för omvårdnadskvaliteten och därför är samarbetet mellan dem och vårdpersonalen betydelsefullt. Närståendes erfarenheter av den palliativa vården behöver beskrivas då insikt i närståendes livsvärld är avgörande när vården ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av den palliativa vården. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgående från Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av Närståendes erfarenheter av mottagen omvårdnad, Närståendes erfarenheter av påfrestningar, Närståendes erfarenheter av vårdtagarens omvårdnad, Närståendes erfarenheter av kommunikation med vårdpersonal, Närståendes erfarenheter av information från vårdpersonal och Närståendes erfarenheter av vårdpersonal.

Syfte: Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av deras arbete i den palliativa vården. Problemformuleringen grundades av att författarna anser att det inte läggs så stor vikt vid palliativ vård i undervisningen i grundutbildningen för sjuksköterskor och att sjuksköterskor möter patienter i ett palliativt skede nästan överallt i vården och förhoppningen är att studien ska leda till ökad förståelse för sjuksköterskans arbetssituation. Metod: Databassökningar gjordes i ELIN@kalmar, Cinahl, PubMed och PsycInfo med sökorden palliative care, caring, nursing, nurse, hospice, work, support, experience, specialist, district nurse. Ytterligare sökningar gjordes sent i arbetet med andra sökord i Cinahl och PubMed. Efter granskning inkluderades totalt 10 artiklar.

SammanfattningSyftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ?Att balansera mellan nuet och planera slutet ? att vara steget före? framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Bakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus.En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa.Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter..