
Sökresultat:
889 Uppsatser om Palliativ vård - Sida 9 av 60
Patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård
Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i
livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den
palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att
sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att
hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med
studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av
palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med
kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna
upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att
lyssna och vara hos patienten.
Livskvalitet hos patienter inom palliativ vård
Bakgrund: Då en patient drabbas av livshotande sjukdom som inte går att bota eller når ett skede i sjukdomsförloppet då bot inte är möjlig övergår vården till ett palliativt skede. Det huvudsakliga syftet med palliativ vård är att lindra lidande och öka livskvaliteten hos den drabbade. Då det visat sig att upplevd livskvalitet är en subjektiv upplevelse som är beroende av personliga värden är det viktigt att sjuksköterskan tar reda på vilken betydelse och innebörd begreppet har för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa resultat av kvalitativ forskning som beskriver vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden som använts är systematisk litteraturstudie.
Sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård
Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.
Sjuksköterskors upplevelse av närstående inom palliativ vård
Att vara närstående till någon som fått en palliativ diagnos innebär en stor påfrestning och ett svårt lidande för personen. Inom den palliativa vården är närstående en stor del av omvårdnadsarbetet. Därför är det viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar även närståendes behov och stöttar dem i deras sorgearbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av närstående inom palliativ vård. 11 vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.
Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta inom palliativ vård : en litteraturöversikt
Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.
En litteraturöversikt om hur sjuksköterskan kan hjälpa den palliativa patienten att bevara sin autonomi och värdighet - Att se patientens nyanser
Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.
Att vara anhörigvårdare i palliativ vård : En upplevelse på gott och ont
Inledning/Bakgrund: Anhöriga till personer i palliativ vård tar ofta på sig rollen som anhörigvårdare och en sjuksköterska kommer med stor sannolikhet att möta dessa personer. Därför kan det vara av stor betydelse att som sjuksköterska veta hur anhörigvårdare upplever sin vardag. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med en induktiv ansats. Dataanalys har utgjorts av artiklar med kvalitativ design, samt mixad metod, då det stämde överens med examensarbetets syfte. Dataanalys har gjorts utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Huvudfynd från 17 artiklar presenterades i tre huvudkategorier: När livet vänds upp och ner, Kommunikation och relation samt Stöd till anhörigvårdaren, med sju tillhörande subkategorier. Resultatet visade att positiva och negativa upplevelser av att vara anhörigvårdare började när personen tog rollen som anhörigvårdare.
Mikrotubulistabiliserandeläkemedel vid behandling av cancer
Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.
Existentiella upplevelser hos närstående till patienter i palliativ vård : En litteraturstudie
Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.
Behandling av tvångssyndrom - med läkemedel eller KBT?
Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.
Sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård
Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför
ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer
än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns
inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk
och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ
vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till
personer som är i behov av palliativ vård.
Upplevelse av palliativ vård hos patienter behandlade för obotlig cancer på hospice eller inom den slutna vården - en litteraturstudie
Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.
Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård
Kommunikation är en viktig faktor för att främja en trygg relation. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskors kommunikativa färdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehållsanalys.
Föräldrars upplevelse av att ha ett barn som vårdas palliativt En litteraturöversikt.
Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.
Kännetecken på god palliativ vård i kommunen
Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat.