Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att i vetenskaplig litteratur utifrån sjuksköterskornas perspektiv undersöka vilken inställning sjuksköterskor har till opioidbehandling i palliativ vård. Metoden baserades på systematisk granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar.Resultatet av denna litteraturstudie visar att kunskap och erfarenhet har en positiv påverkan på sjuksköterskornas inställning till opioidbehandling i palliativ vård. Resultatet visade också att sjuksköterskor med kort arbetslivserfarenhet, sjuksköterskors ovana i omvårdnaden av svårt sjuka och döende patienter samt de sjuksköterskor som inte visar förtroende för opioider som behandingsform är motvilliga till opioidadministration..

Bakgrund: Vård i livets slutskede är en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primära uppgiften är inte att bota. Den är att lindra samt göra patientens sista tid i livet så bekväm som möjligt. Palliativ sedering är en delvis ifrågasatt behandlingsmetod, men som ändå är vedertagen inom svensk och internationell sjukvård. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vård i livets slutskede.

Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande.

Syftet med denna studie är att beskriva familjens och sjuksköterskans upplevelser vid palliativ omvårdnad av barn. En systematisk litteraturstudie har gjorts och vetenskapliga artiklar har sökts fram, vilka ligger till grund för denna studie. Resultatet visar att familjerna upplevde att tydlig information samt stöd både under och efter den palliativa omvårdnaden var viktig. Det framkommer även i resultatet att sjuksköterskorna upplevde att stöd var en central del av den palliativa omvårdnaden. En del av sjuksköterskorna upplevde att de hade för lite kunskap och erfarenhet för att kunna bemöta familjerna på ett professionellt sätt.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten.

Etiskt svåra situationer uppstår många gånger i vården av patienter med palliativ diagnos. Palliativ vård beskrivs som en tidsbegränsad process som vanligen består av en tidig fas som kan vara lång och en sen fas som är kort och som kan sträcka sig från några dagar upp till någon månad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer i vård av patienter med palliativ diagnos. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar. Denna analys resulterade i fyra kategorier: Att hamna i konflikt; att känna kontrollförlust och maktlöshet; att hantera betungande känslor; och att ta ställning.

Introduktion Palliativ vård är en vårdfilosofi med specifik kunskap om att lindra lidande när bot inte finns att tillgå. Parkinsons sjukdom är en progressiv, kronisk, neurologisk sjukdom. Sjukdomen kommer med tiden att innebära att den drabbade blir mer och mer beroende av hjälp från sin omgivning. Palliativ vård förknippas ofta med cancersjukdom trots att den palliativ vårdfilosofin kan tillämpas oberoende av diagnos. Syfte Belysa hur personer med Parkinsons sjukdom och deras anhörigvårdare uppfattar hur det är att leva med Parkinsons sjukdom i ett palliativt skede samt belysa hälso- och sjukvårdens roll.

För många närstående förändras livet radikalt när  en anhörig diagnostiseras med hjärtsvikt. Att leva med hjärtsvikt är som att "knacka på dödens dörr och aldrig veta vad som är att vänta av morgondagen". Att stanna hemma och vårda en en anhörig under palliativ fas innebär stora påfrestningar i närståendes liv. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser när anhörig med hjärtsvikt vårdas palliativt i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie.

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs.

Patienter i behov av palliativ omvårdnad finns på många vårdenheter och målet med modern palliativ vård är att främja livskvalitet. I vården har personalens bemötande stor betydelse för patienters välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av det goda mötet i palliativ omvårdnad. Arton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: att få omsorg utan att behöva fråga, att bli sedd som människa inger hopp, att lita på personalens kunskaper.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård utgår från ett helhetsperspektiv när det gäller såväl den sjuke som de anhöriga och vården ges av ett tvärprofessionellt team. Detta sker vid en tidpunkt då det inte längre är möjligt att bota patienten utan då det istället handlar om att lindra. Enligt forskning kommer befolkningen att bli allt äldre med tiden och de som är sjuka lever längre samt fler patienter önskar att få vårdas och dö hemma. Därför kommer behovet av fler sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård att öka.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta i palliativ hemsjukvård. Metod: Litteraturöversikt användes som metod för att sammanställa befintlig forskning inom ämnet. Studien byggde på nio vetenskapligt granskade vetenskapliga artiklar.

Det dör ca 90 000 människor varje år i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvårdnadsansvar för palliativ omvårdnad i kommunen. Den här studien baseras på nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i tre olika kommuner. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvård.

Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vård ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vård finns presenterade, där den palliativa vården ska utvidgas och inte bara utgå från cancerdiagnoser utan även gälla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vård i livets slutskede är ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergången från botande behandling till palliativ vård. Litteraturöversikten baserades på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier från varierade avdelningar och vårdformer.

Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar.