BAKGRUND: En av de mest krävande uppgifter sjuksköterskor har, är omvårdnad av personer som befinner sig i livets slut. Förr var döden en del av livet och fanns dagligen i människors närhet. Idag betonas ungdom, hälsa och en kultur som är dödsförnekande. Detta är ett problem som även speglar vården och en kärnkompetens i omvårdnad i livets slutskede bör efterfrågas hos alla sjuksköterskor. SYFTE: Syftet var att belysa vilka faktorer som kan vara stöd för sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet vid livets slutskede.

Den medicinska vetenskapen och teknologin utvecklas hela tiden med syfte att förlänga livet. Beslut om bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling för kritiskt sjuka patienter blir en alltmer komplex och svår fråga. Sjuksköterskan har en central position inom vården att bistå och företräda patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid ställningstagande till bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på respekt från läkare inför sin profession, bristande kommunikation med läkare inför beslut, konflikter inom och mellan de olika yrkeskategorierna angående beslut, samt frustration då sjuksköterskan inte kan företräda patienten enligt sina egna värderingar.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck användes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen återstod 13 artiklar som låg till grund för reslutatet i litteraturstudien.

Introduction: Palliative care is based on an active total care where the patient's independence and participation are included. Few studies have been based on a concept of freedom in relation to this target group.Aim: The aim of this study was to describe the perception the nurse has about "freedom" - its significance and meaning from an existential perspective for patients with palliative care needs.Method: A qualitative content analysis based on a narrated and written down text from focus groups with adequate examples. The starting point in the focus groups was to focus on existential issues in relation to patients near death. Based on the concept of freedom, has the printouts been analyzed, categorized and codedFindings: Nature, identity, integrity and self-esteem are important aspects for our approach to freedom but freedom is also about existential questions where hope, reconciliation, freedom and forgiveness are included.Discussion: Discussion: We all have our own definitions and meanings of freedom. The largest and perhaps most important fullest freedom is our inner freedom - our own existential freedom.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som angriper det motoriska ervsystemet. ALS har ett progressivt förlopp med tilltagande förlamning och leder slutligen till döden. Genom hela sjukdomsförloppet förblir dock tankar och känslor opåverkade. I nuläget finns inget botemedel mot ALS och behandlingen består av symtom - lindring. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS.

Idag ökar den palliativa omvårdnaden i hemmet. För att den sjuke ofta har en önskan om att få dö hemma. Det ställer krav på anhörigvårdarna som är dem som kommer att bli dem primära vårdarna. Syftet med studien var att undersöka anhörigvårdarnas upplevelser av att vårda hemma, i livets slutskede, med hjälp av det palliativa teamet. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av människans liv. För de människor som dör tillföljd av svår sjukdom beskrevs en god palliativ vård som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet på samspelet mellan individerna med utgångspunkt i en helhetssyn, i målen för Hospice ingår också att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vårdats på Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie där 14 artiklar från databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades.

The aim of this undergraduate thesis was to explore how the welfare officers at palliative units in Stockholm respond to the patients? thoughts and experiences during the last phase of life, as well as exploring their picture of the patients experiences. The research questions of the study were:? How do the welfare officers relate to the patients? experience of their death? ? In what way do the welfare officers respond to the dying patient and his or her experiences?? What knowledge/experience do the welfare officers have and what knowledge/experience do they consider is needed in their profession?To answer the research questions a qualitative method was used where five welfare officers in three different palliative units were interviewed. The empirical material was analysed through meaning concentration and are presented using exact quotations.

Syftet med denna studie är att belysa hur närstående till personer som vårdas palliativt upplever stödet de får från sjukvårdspersonal. Frågeställningarna i studien bygger på två centrala frågor. Vilket stöd upplever närstående att de får och hur upplevde närstående detta stöd? Den metod som har använts i detta arbete är litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes som gav svar på frågeställningarna.

Att vara närstående och fortsätta vara delaktig i vården av person som befinner sig i livets slut när den sjuke ligger på sjukhus alternativt sjukhem, är inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vården. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nära och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att närstående känner ett stort behov av information och kommunikation till både den sjuke och personalen.

Background: Several patients wish to die at home and relatives often become thecaregivers. This task can be a burden and the opportunity for the patient to die at homecan be overshadowed by obligations and responsibilities. Participation of relatives isoften the prerequisite to offer palliative care in the home environment. The purpose: The purpose of the study was to illuminate relatives? need of support during palliativecare in the home based care.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap.

Problemformulering: Varje år avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vårdas palliativt och målet med den palliativavården är att uppnå bästa möjliga livskvalitet. Upplevelser så som rädslor och ångest är vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det är därför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stå inför döden för att ökaförståelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stå inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av ångest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut är varierande och är viktiga att uppmärksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrån ett patientperspektiv krävs för att optimera denpalliativa vården för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur samspelet mellan personer med cancer i ett palliativt skede och sjuksköterskan påverkade personens upplevelse av smärta. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av åtta artiklar som har analyserats med kvalitativ ansats. Resultat: Genom kommunikation och relation mellan personer med cancer och sjuksköterskan kunde smärta lindras.