När sjuksköterskor möter personer med aids är det främst i det palliativa skedet och det är då viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande svårighe-ter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteratur-studie har använts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet använts. Resultatet visar på hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvär, psykiska bekymmer, sociala svårigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det är som sjuksköterska viktigt att uppmärksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras behov..

Amyotrofisk lateral skleros klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgens yttre del degenererar. Någon kurativ behandling för patienter med ALS finns inte i nuläget. Behandlingen inriktas därför på att möta behoven som patienterna utvecklar under det snabba sjukdomsförloppet för att ge den bästa palliativa vården. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka vilka omvårdnadsbehov en patient med ALS och deras vårdgivare har. Resultatet har tematiserats efter patienterna och vårdgivarnas fysiska, psykiska, existentiella och social behov.

Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats där nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vården. Vårt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vården ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och värderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. när patienter kunde vårdas i det egna hemmet.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

Det är lika viktigt för sjuksköterskan att se de närstående och ge stöd till dem likväl som till den svårt sjuka, eftersom de ofta genomgår liknande sorgeprocess. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors stödjande omvårdnadsinterventioner för närstående till palliativa patienter. En systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i 7 grupper Dessa interventioner grupperades enligt; att ge information, att förmedla hopp, att bekräfta och inkludera närstående , att erbjuda avlastning till anhörigvårdare, att erbjuda uppföljning, att ge taktil massage och att erbjuda deltagande i vårdprogram. Studien visar att det finns omvårdnadsinterventioner för stöd till närstående till svårt sjuka personer men dessa är få. Omvårdnadsinterventioner är ett redskap för sjuksköterskan till stöd för närstående..

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

When a family member is being cared for in palliative care relatives often need support to be able to support their family member. The purpose of the literature review was to illuminate the nursing staff?s support from the relatives? perspective when a family member is being cared in a late palliative phase. The study is a literature review, there already existing research are surveyed. The findings were structured into two parts, tangible- and the intangible support.

When a family member is being cared for in palliative care relatives often need support to be able to support their family member. The purpose of the literature review was to illuminate the nursing staff?s support from the relatives? perspective when a family member is being cared in a late palliative phase. The study is a literature review, there already existing research are surveyed. The findings were structured into two parts, tangible- and the intangible support.

Möten med palliativa cancerpatienter utgör en del av allmänsjuksköterskans yrkesområde. Osäkerhet som leder till svårigheter att bemöta dessa patienter finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Syftet var att undersöka vilka tankar, känslor och prioriteringar som var viktiga för den palliativa cancerpatienten samt vad som utmärkte en god relation till sjuksköterskan. En systematisk litteraturstudie enligt Goodmans sju steg genomfördes modifierat. I resultatet framkommer att patienter känner rädsla för att bli en börda och upplever osäkerhet samt ett kroppsligt förfall.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

Upplevelsen av att vårda en döende person i hemmet är komplex för de närstående och påverkar dem på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa närståendes upplevelser av att vårda en döende person i hemmet. Studien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som analyseras med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att vilja vårda trots påfrestningar, att vårda i hemmet innebär förändringar, att relationer förändras, att vara isolerad och fången, att få veta eller leva i ovisshet, att få eller sakna stöd, att vara hjälplös inför sjukdomens utveckling och rädd för den kommande döden. Det framkom att närstående kände att det brast i information, stöd och kunskap från professionell vårdpersonal.

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjälp hos patienter som lider av en långt framskriden cancer samt vilka faktorer som påverkar dem i detta ställningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. Utifrån bevisen från sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar på att det finns ett intresse för aktiv dödshjälp bland svårt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad är framtidsorienterat. Faktorer som påverkar intresset är uppfattningen om att vara en börda för andra, rädsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har på individen samt religion och etik..

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Syftet med denna studie var att studera handledningens betydelse för hemtjänstpersonal som utfört palliativa omsorgsinsatser. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena: Utbildning, kompetens, behov och erfarenhet av handledning, samarbete, handledningsformer, tillgång till handledning, arbetsgruppens betydelse samt vad som kan upplevas som svårt respektive utvecklande inom palliativt omsorgsarbete. I intervjuutsagorna framkom att hemtjänstpersonalen upplevde att de lämnades ensam med etiskt svåra ställningstaganden, ett resultat som kan härledas till den politiska ledningens prioritetsordning. Avsaknaden av formella riktlinjer medförde att hemtjänstpersonalen blev beroende av den handledning som gavs informellt i den egna arbetsgruppen. En slutsats som drogs av denna studie var att handledning som anpassats till hemtjänstpersonalens rådande behov gällande denna omsorgsform var ett mycket eftersatt kompetensutvecklingsområde.