Sjuksköterskor inom palliativ vård behöver på ett effektivt sätt hantera stressorer för att hindra att patienterna påverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och 'compassion fatigue'. Vårt syfte har därför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor använder för att hantera de stressorer de utsätts för i palliativ vård. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vår litteraturstudie av artiklar inom området funnit tre huvudkategorier; Att sätta gränser, Att ha en tillåtande miljö omkring sig, och Att finna mening i livet. Sjuksköterskan behöver gränser på olika sätt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillräckligt engagerad för att göra ett bra jobb.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

AbstraktSyfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa familjens upplevelser av palliativ omvårdnad av barn med cancer.Bakgrund: Varje år får cirka 300 svenska barn och ungdomar en cancerdiagnos. En fjärdedel dör av sin sjukdom. Barnets sjukdom påverkar föräldrarnas roller, inbördes och mot barnen och även syskon blir åsidosatta. Vetskapen om att det inte går att bota barnet upplevs för föräldrarna som oerhört stressande, samtidigt som de vill leva ett så normalt liv som möjligt.Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades, vilka var publicerade mellan åren 1997-2007.Resultat: Resultatet visar att informationen kring barnets behandling och kommande död ansåg föräldrarna vara viktig för att vården skulle vara av god kvalitet.

Palliativ vård bedrivs på alla vårdinrättningar i Sverige. Vi ville med denna studie belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan bedömning och värdering av smärta hos patienter som är döende. Vår avsikt var att uppmärksamma hur viktigt det är att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning av smärta. Alla patienter förtjänar att dö smärtfria. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta i den palliativa vården.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes livssituation och ge stöd utifrån detta.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys.

I Sverige dör ca 90 000 personer om året, ca 20 % av dessa dör i det egna hemmet. Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, sker idag inte enbart på sjukhus. Verksamheten har även flyttat ut i de sjukas hem och gjort hemsjukvården mer avancerad. När vården sker i hemmet får den närstående en mer central roll i vårdandet vilket även är en nödvändighet för att vården ska kunna ske i hemmet. Som sjuksköterska kan det var lätt att ta den närstående för givet i vårdprocessen och den närstående kan bli informell vårdgivare ofrivilligt.

Bakgrund: Närstående är ofta delaktiga i den palliativa omvårdnaden. Det kan vara en tid av oro, osäkerhet och maktlöshet.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd från sjuksköterskan när en familjemedlem med cancer vårdas palliativt.Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbärande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet.Resultat: Närståendes behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgänglighet och information.Slutsats: När sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de närstående samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Introduktion: Inom palliativ vård kommer sjuksköterskan i kontakt med lidande, sårbarhet, existentiella frågor och svåra etiska beslutstaganden. För sjuksköterskan kan detta innebära en krävande och utmattande arbetsmiljö, som är viktig att belysa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter palliativt. Metod: Fjorton kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Sex huvudkategorier framträdde, vilka var: ?känslomässig börda?, ?känsla av otillräcklighet?, ?kommunikationssvårigheter?, ?arbetstillfredsställelse?, ?reflektion över det egna livet? samt ?behov av stöd?.

Vård i livets slutskede är ett område inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gällande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till närstående. Distriktssköterskan är en stöttepelare och koordinator för den palliativa vården i hemmet och står för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de närstående får. Att upptäcka och få en förståelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete är centralt för att kunna utveckla den palliativa vården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras närstående inom hemsjukvården. Denna studie är en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla är kvinnliga distriktssköterskor som arbetar på vårdcentraler i tre olika städer i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 års erfarenhet av att vårda patienter med en palliativ diagnos inom hemsjukvården.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.