Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund Palliativ vÄrd har fokus pÄ symtomkontroll och livskvalité, döden varken pÄskyndas eller skjuts upp. Andlighet i olika former hjÀlper igenom svÄr sjukdom och gör den begriplig. I livets slutskede stÀlls saker pÄ sin spets, avancerade symtom uppkommer, relationer förÀndras. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa den svÄrt sjuke eller döende patientens upplevelse av vÄrd och omvÄrdnad i livets slutskede. Som metod anvÀndes en allmÀn litteraturöversikt dÀr kvantitativ och kvalitativ forskning anvÀndes.

I Sverige avlider över 20 000 personer i cancer varje Är. DÄ sjukdomen har övergÄtt till palliativ vÄrd och nÀrheten till döden ökar kommer insikten att livstiden Àr begrÀnsad. Detta kan leda till att mÄnga brottas med svÄra existentiella frÄgor i livets slutskede. Arbetets syfte var att belysa de existentiella behoven och upplevelserna, samt hur detta hanterades hos cancersjuka i palliativt skede. Studien gjordes som en litteraturöversikt och artiklarna analyserades med innehÄllsanalys.

Bakgrund: MÀnniskor som avlider i hjÀrt- och kÀrlsjukdomar gör det i de flesta fall pÄ grund av hjÀrtinfarkt. FrÄn 1987 till 2010 intrÀffade ca 110 hjÀrtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjÀrtinfarkter mÀn. Dödsfallen i hjÀrtinfarkt har minskat genom Ären p.g.a bÀttre behandlingsmetoder men fler överlevare innebÀr ocksÄ att fler upplever tiden efter en hjÀrtinfarkt. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr ofta skrÀmmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjÀrtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mÀns och kvinnors upplevelser.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvÄrden Àr för mÄnga patienter det första mötet i vÄrdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta pÄ den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna kÀnner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det Àr dÀrför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vÄrden. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vÄrden i en akut situation. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie bestÄende av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Problemformulering: Patienters upplevelser av att nutrieras via gastrostomi eller parenteral nutrition (PN) Àr ett förbisett omrÄde. Det Àr viktigt att sjuksköterskan har en helhetssyn pÄ patienten för att kunna ge god omvÄrdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att nutrieras i hemmet via gastrostomi eller PN. Metoden var en systematisk litteraturstudie, dÀr elva artiklar bearbetades och analyserades utifrÄn problemomrÄdet. Resultat och Konklusion: NÀr patienter behandlades i hemmet med antingen gastrostomi eller PN förÀndrades det dagliga livet för dem.

Problemformulering: Varje Är avlider ett stort antal personer till följt av en cancerdiagnos. Patienter med en obotlig cancer vÄrdas palliativt och mÄlet med den palliativavÄrden Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet. Upplevelser sÄ som rÀdslor och Ängest Àr vanliga problem och har en speciell innebörd för varje patient. Det Àr dÀrför betydelsefullt att belysa upplevelser av att stÄ inför döden för att ökaförstÄelsen och kunskapen hos sjuksköterskor.Syftet: var att belysa upplevelser av att stÄ inför döden hos patienter med cancer iden palliativa fasen. Metod: En litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ochkvantitativ ansats.Resultat och konklusion: Resultatet visar att existentiella upplevelser, upplevelsen av Ängest och oro, förlust, hopp samt acceptans infann sig hos merparten av patienterna som stod inför döden.Implikation: Patienternas upplevelser vid livets slut Àr varierande och Àr viktiga att uppmÀrksammaav sjuksköterskor för att tillgodose patienternas behov. Utbildning och ytterligare forskning utifrÄn ett patientperspektiv krÀvs för att optimera denpalliativa vÄrden för patienter med obotlig cancer..

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Syfte: Att undersöka upplevelser av hot och vÄld bland personal som arbetar pÄ akutmottagningaroch inom ambulanssjukvÄrden.Metod: En litteraturstudie dÀr 24 artiklar ingÄr.Resultat: Personal som blir utsatt för hot och vÄld kÀnner sig osÀkra pÄ sin arbetsplats.Psykosomatiska upplevelser i form av huvudvÀrk, minnesproblematik och sömnstörningar har visatsig förekomma. MÄnga anmÀler inte att de blivit utsatta för hot eller vÄld för att de kÀnner att det Àrmeningslöst. Majoriteten av deltagarna upplevde att de inte har tillrÀcklig utbildning för att hanteravÄldsamma personer.Slutsats: Hot och vÄld förekommer i stor utstrÀckning inom akut- och ambulanssjukvÄrden. DettaÀr ett arbetsmiljöproblem som pÄverkar personalen negativt. Mer trÀning i att bemöta hotfullapersoner Àr viktigt.

Bakgrund: MigrÀn rÀknas till en av vÄra vanligaste folksjukdomar och förekommer hos cirka 10% av befolkningen. Patienter som provade akupunkturbehandling hade oftast positiva upplevelser och erhöll god smÀrtlindrande effekt. De upplevde en kÀnsla av att ÄterfÄ kontrollen över sitt liv. Syfte: Att belysa migrÀnpatientens upplevelse av akupunkturbehandling vid migrÀn. Metod: Litteraturstudien baserades pÄ totalt tio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa studier.

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser upplever/upplevt sin skolgÄng utifrÄn deras eget perspektiv. Teori: För att förstÄ ungdomarnas upplevelser anvÀnder vi ett relationellt perspektiv som hör hemma i det specialpedagogiska fÀltet. Metod: Studien utgÄr frÄn fenomenologin dÀr en livsvÀrldsansats har valts för att förstÄ ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av deras skolgÄng. I en livsvÀrldsansats fÄr man möjlighet att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och synliggöra dem. Studiens datainsamling grundar sig pÄ fyra fenomenologiska intervjuer dÀr ungdomarnas upplevelser och erfarenheter synliggörs.

Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vÄrd frÀmst pÄ patientens behov. Mindre fokus lÀggs pÄ de nÀrstÄendes behov. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes behov nÀr vÄrden av en nÀrstÄende har övergÄtt till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Bakgrund: Sedan 1975 nÀr abortlagen i Sverige trÀdde i kraft, har kvinnor sjÀlva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvÄrd tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och kÀnslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser av abort Àr dÀrför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio artiklar samlades in och analyserades.

Att söka hjÀlp pÄ en akutmottagning kan mÄnga gÄnger innebÀra ett första intryck i vÄrdkedjan pÄ ett sjukhus. Mötet pÄ en akutmottagning Àr ofta kort, dÀrför Àr det av stor vikt att bemötandet blir sÄ bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vÄrd pÄ en akutmottagning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgÄng enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudomrÄden om patienters egna upplevelser pÄ en akutmottagning.