Bakgrund: SmÀrta Àr inte bara fysiologiska mekanismer utan smÀrtan pÄverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av lÄngvarig kronisk smÀrta Àr vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vÄrd Àr ett förhÄllningssÀtt som förbÀttrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjÀlp av tidig identifiering och behandling av smÀrta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smÀrta i livets slutskede.Metod: Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa mÀnniskans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av Lundman & HÀllgren-Graneheims (2012) innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt tvÄ underkategorier om patienters upplevelser av smÀrta i livets slutskede. Huvudkategorierna Àr: Att leva med smÀrta, Tankar om döden i samband med smÀrta samt VÄrden och vÄrdandets pÄverkan pÄ patienters smÀrtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smÀrta i livets slut hade likartade tankar om sin smÀrtupplevelse, smÀrtproblematik, sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt det palliativa vÄrdandet.

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vÄrdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vÄrdar en sjuk dÀr vÄrden övergÄtt frÄn palliativ vÄrd till vÄrd i livets slutskede har rÀtt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Dagens chefer förvÀntas ofta leda personal anstÀllda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal dÄ anvÀndandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anstÀllda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krÀvs en viss kunskap i Àmnet motivation. En vÀl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anstÀllda ett ökat vÀlbefinnande utan gagnar Àven organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rÀtt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anstÀllda till arbete.Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras Àven eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som Àr tillsvidareanstÀllda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anstÀllda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats dÀr sex personer har intervjuats.

In this study, emphasis was situated around pupils? expectations regarding body shape and physical proficiency among teachers within the subject of physical education. Additionally, possible outcomes of failure to uphold such demands were put in relation to aspects of legitimacy. To enable such study a qualitative study including semi-structured interviews was conducted and carried through, involving six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were mainly selected through a convenience sample with.

Syfte med studie var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvÄrdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hÀmtat frÄn databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrÄn en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vÄrda cancerpatienter i hemmet.

Introduktion: Att möta döende patienter Àr en av de svÄraste uppgifterna en sjuksköterska stÀllsinför, trots detta Àr vÄrd av döende patienter inte ett prioriterat Àmne inomsjuksköterskeutbildningen. Den palliativa vÄrden i Sverige ska följa fyra grundstenar: Symtomkontroll,tvÀrprofessionellt teamarbete, bra relation och kommunikation med patienten, anhöriga och denövriga personalen samt stöd till anhöriga, bÄde under sjukdomstiden samt efter dödsfallet. Syfte: Attbelysa sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda döende patienter utanför specifika palliativavÄrdenheter. Metod: En litteraturstudie har gjorts med artikelsökningar i databaserna Cinahl ochPubMed. 12 artiklar, varav 10 kvalitativa och 2 kvantitativa, vilka motsvarade studiens syfte, valdes utför analys.

Syftet med denna studie Àr att skapa en större förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vÄrt resultat. Resultatet i vÄr studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lÀrande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förstÄelse för individens upplevelser av förÀndringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Bakgrund: I det moderna samhÀllet sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell frÄga Àr organdonation. Inför en eventuell donation vÀcks mÄnga kÀnslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

Bakgrund: Cancer Àr en folksjukdom i Sverige som pÄverkar patientens livssituation pÄ flera olika sÀtt. Att leva i ett palliativt skede innebÀr att leva nÀra döden, och dÄ livstillvaron blir förÀndrad och begrÀnsad bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Det Àr betydelsefullt att patienternas sjÀlvbestÀmmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vÄrdandet.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande frÄn vÄrdpersonal. Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades pÄ Ätta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrÄn Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vÄrdpersonalens bemötande av palliativa cancerpatienter.

Bakgrund: Brytpunktssamtal Àr svÄra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och nÀrstÄendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvÄrd. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

Introduktion Utbyggnaden av avancerad hemsjukvÄrd har ökat och tidigareforskning visar att mÄnga mÀnniskor vill dö i sitt eget hem. NÀrstÄende Àrbetydelsefulla i omvÄrdnaden, men det Àr kÀnslofyllt och krÀvande för nÀrstÄendesom behöver stöd.Syfte Studiens syfte var att belysa nÀrstÄendes erfarenheter av ett palliativthemsjukvÄrdsteam.Metod Intervjustudie med 13 nÀrstÄende till patienter som hade vÄrdats hemmatill livets slut med hjÀlp av ett palliativt hemsjukvÄrdsteam. En kvalitativinnehÄllsanalys anvÀndes vid analysen.Resultat Att nÀrstÄende var tacksamma för tryggheten men upplevde utsatthetframtrÀdde som ett övergripande tema. Sex kategorier kunde identifieras: Attförlita sig pÄ vÄrdarna, att bli inbjuden och fÄ stöd i vÄrdandet, att dela ansvaretmed teamet, att inte vara införstÄdd, att uppleva pÄfrestningar, att fÄ stöd eftervÄrdtiden.Diskussion Trots att nÀrstÄende var mycket nöjda, de upplevde trygghet och hadestort förtroende till teamet, framkom brister. Teamets insatser rÀckte inte till allagÄnger, vilket bekrÀftas i tidigare forskning.Slutsats DÄ alla Àr unika, sÄvÀl patient som nÀrstÄende, och dÀrmed har olikabehov av palliativa teamet Àr det viktigt att detta uppmÀrksammas.

Introduktion: Liverpool Care Pathway (LCP) Àr en vÄrdplan framtagen för palliativ vÄrd vars syfte Àr att överföra det bÀsta av hospicevÄrden till den övriga sjukvÄrden. LCP ger vÀgledning för vÄrdpersonal i vÄrden av patienter i livets slutskede för att sÀkerstÀlla god vÄrd för patient och nÀrstÄende. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan upplever anvÀndandet av vÄrdplanen Liverpool Care Pathway (LCP) i livet slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed dÀr elva vetenskapliga artiklar, som svarade pÄ studiens syfte, framkom och granskades i sin helhet.

Bakgrund: Ett vÀxande antal svÄrt cancersjuka mÀnniskor föredrar att vÄrdas i hemmet. NÀrstÄende Àr en sjÀlvklar del av modern palliativ vÄrd, och det Àr en central uppgift för den palliativa vÄrden att stödja Àven dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes behov av stöd vid vÄrd i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar anvÀnts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att nÀrstÄende hade behov av stöd i den vÄrdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.