Stroke Àr den vanligast förekommande sjukdomen i Sverige med cirka 30 000 insjuknanden per Är. Ur ett svenskt och internationellt perspektiv Àr stroke den största orsaken till en icke medfödd funktionsnedsÀttning hos vuxna individer. Motorisk funktionsnedsÀttning efter stroke pÄverkar patienters förmÄga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Det inverkar pÄ patienters upplevelse av livet och livskvalité. En begrÀnsning av kroppskontroll medför Àven en förÀndrad relation till kroppen.

Varje Är diagnostiseras över 50 000 individer med cancer i Sverige. Ett cancerbesked vÀcker blandade kÀnslor och associeras ofta med lidande och död. Ett svÄrt besked kan leda till en förÀndrad livssituation och kan Àven ses som början pÄ en lÄng och mödosam resa. En vetenskaplig litteraturstudie baserad pÄ 15 originalartiklar genomfördes med syftet att belysa patientens upplevelse av ett cancerbesked och dÀrmed öka sjuksköterskans förstÄelse för patientens situation samt fördjupa kunskaperna inom Àmnet. Genom litteraturgranskningen identifierades tre teman: information, emotionella reaktioner samt psykosocialt stöd.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Bakgrund: SmÀrta Àr inte bara fysiologiska mekanismer utan smÀrtan pÄverkar lidandet samt hela patientens livssituation. Att drabbas av lÄngvarig kronisk smÀrta Àr vanligt i samband med cancersjukdom i livets slutskede. Palliativ vÄrd Àr ett förhÄllningssÀtt som förbÀttrar patientens livskvalitet genom att förebygga och lindra lidande, med hjÀlp av tidig identifiering och behandling av smÀrta samt andra fysiska, psykosociala och andliga problem.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancersjuka patienters upplevelse av smÀrta i livets slutskede.Metod: Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats för att belysa mÀnniskans subjektiva upplevelser. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av Lundman & HÀllgren-Graneheims (2012) innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys av artiklarna framkom tre huvudkategorier samt tvÄ underkategorier om patienters upplevelser av smÀrta i livets slutskede. Huvudkategorierna Àr: Att leva med smÀrta, Tankar om döden i samband med smÀrta samt VÄrden och vÄrdandets pÄverkan pÄ patienters smÀrtupplevelser.Slutsats: Studien visade att cancersjuka patienter med smÀrta i livets slut hade likartade tankar om sin smÀrtupplevelse, smÀrtproblematik, sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt det palliativa vÄrdandet.

Vi vill karaktÀrisera fenomenet konceptbutik och undersöka hur den kan fungera som ett verktyg, för att bygga upp sitt varumÀrke. Konceptbutiker handlar om att ge upplevelser och erbjuda aktiviteter. Genom de fem sinnena kan man involvera kunden och ge den en upplevelse. Det optimala för en konceptbutik Àr att enbart sÀlja ett varumÀrke dÄ dess syfte Àr att stÀrka det. Personalen och interiören har visat sig ha en viktig roll nÀr det gÀller att föra ut rÀtt budskap..

Mitt syfte Àr att undersöka hur dödshjÀlpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att dÀrefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats Àr ocksÄ att undersöka tankar ifrÄn olika perspektiv i samhÀllet och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna.Hur ser argumentationen om dödshjÀlp ut i artiklar, Äterkommer argument och hurlyfts de fram?Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?.

HjÀrtsvikt Àr en allvarlig sjukdom som krÀver livslÄng behandling, mediciner och har en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet. Tidigare forskning visar att mÀn och kvinnor pÄverkas olika av att leva med sjukdomen. Relativt fÄ studier tar upp enbart det kvinnliga perspektivet. Syftet med studien Àr att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjÀrtsvikt. Nio artiklar kvalitetsgranskades och analysmetoden som anvÀndes var manifest innehÄllsanalys.

Inledning: Det Àr en unik hÀndelse att bli förÀlder. Pappan har mindre kontakt Àn mammanmed BVC de första mÄnaderna. Pappor tar inte ut sin förÀldraledighet i samma utstrÀckningsom mammor. Det Àr av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskansom unik individ med egna specifika behov.Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande pÄ BVC.Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. InnehÄllsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004) anvÀndes.Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2)BekrÀftelse kÀnsla av tilltro/tagen pÄ allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet.Diskussion: Syftet med studien har uppnÄtts genom att beskriva tvÄ pappors upplevelser avbemötandet frÄn sjuksköterskan pÄ BVC.

Cancer Àr i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som fÄr beskedet cancer kan uppleva stora förÀndringar. Alla mÀnniskor reagerar olika och dÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och förstÄelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de fÄr ett cancerbesked. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Det Ă€r inte enbart den sjuke som blir delaktig och pĂ„verkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan Ă€ven de anhöriga blir drabbas. Forskningen Ă€r inriktad pĂ„ patienternas upplevelse av cancer, bĂ„de ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information nĂ€r en nĂ€rstĂ„ende har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rĂ€dsla och oro men ger stöd, Att vilja förstĂ„ det som sĂ€gs och skrivs, Att sjĂ€lv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid fĂ„ vara med, Att vĂ„rdpersonalen avsatte tid och förklarade.

Ordet upplevelse anvÀnds idag av mÄnga företag i olika branscher för att beskriva företagets tjÀnsteutbud. Inom marknadsföring anvÀnds upplevelser för att trÀnga igenom det tilltagande mediebruset och för relationsbyggande ÄtgÀrder. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida eventbyrÄer profilerade inom relationsskapande event marketing anvÀnder begreppet upplevelse och vad det har för betydelse för deras verksamhet. Med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ intervjuer med sju eventbyrÄer. Studien visar att upplevelse som fenomen Àr en viktig effekt av relationsskapande event marketing, men att det finns en paradox ifrÄga om anvÀndningen och beskrivningen av begreppet.

Att uppleva hopp Àr viktigt för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnan-de. Hopp Àr nödvÀndigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en vÀsentlig kÀlla för livskvalitet Syftet med denna stu-die var att beskriva mÀnniskors upplevelse av hopp vid sjukdom. För att fÄ ökad förstÄelse för hur mÀnniskor kan uppleva hopp vid sjukdom gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys av internationellt publicerade vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i sex kate-gorier: en inre positiv kraft som ger styrka och framtidstro, att hoppet framtrÀder och förÀndras vid sjukdom, att ha en andlig tro som stÀrker vÀlbefinnandet och ökar tilltron till livet, att kÀnna sig vÀrdefull, behövd och delaktig, att kunna gÄ vidare i livet och pla-nera för framtiden nÀr livet Àr riktigt svÄrt samt att bli bemött med engagemang och lyhördhet. Resultatet av denna studie ger fördju- pad kunskap och förstÄelse om hur mÀnniskor upplever hopp och vad som pÄverkar graden av hopp.

Bakgrund:Varje Är drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vÄrda mÀnniskor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebÀratt vÄrda lindrande. Palliativ vÄrd innebÀr medicinsk behandling och omvÄrdnadsom Àr inriktad pÄ symtomlindring och vÀlbefinnande för patienten och dessnÀrstÄende. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan frÀmja vÀlbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (dÀrav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att mÀnniskor i livets slutskede vÀljer att vÄrdas och dö i sitt hem. Anhöriga har en betydande roll i vÄrdprocessen, dÄ de har ansvar för den sjukes vÄrd och livskvalitet. Den palliativa vÄrden arbetar utifrÄn de fyra hörnstenarna; kommunikation, symptomlindring, teamarbete och anhörigstöd.Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda den sjuke i hemmet i livets slutskede.Metod: Litteraturöversikten utfördes med andvÀndning av nio svenska vÄrdvetenskapliga studier med kvalitativ ansats och tvÄ med mixad metod. Studierna hÀrrör frÄn databaserna CINAHL Complete och PubMed, mellan Ären 2000 och 2015.Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga hade ett stort ansvar och en tung belastning som informella vÄrdgivare, samtidigt upplevde anhöriga en tillfredsstÀllande kÀnsla av att vÄrda patienten. Anhöriga upplevde brist pÄ stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden, dÄ de inte fick tillrÀckligt med information, utbildning eller avlastning i tillvaron.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstÄr ur förÀldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjÀlp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nÀmnda upplevelse och dess eventuella följder hos förÀldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavÄrden.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga kÀnslor av negativt slag sÄsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjÀlplöshet o.s.v. DÀrmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvÀr som tenderade att eskalera i Àrendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning pÄverkade samtliga aspekter i förÀldrarnas liv, frÀmst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvÀrrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, dÀr undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att Àrendet avslutades..