Bakgrund: Den palliativa hemsjukvÄrden har haft en stadig utveckling sedan 1970-talet. Allt mer palliativ vÄrd bedrivs i hemmet, dÀrmed spelar anhöriga en viktig roll i omvÄrdnaden. Det krÀvs dÀrmed ett ökat psykosocialt stöd till de anhöriga frÄn sjuksköterskan. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa vilken sorts psykosocialt stöd anhöriga önskar av sjuksköterskan, dÄ deras nÀrstÄende befinner sig i palliativ hemsjukvÄrd. Metod: Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie.

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvÄrdnadsarbete gÄr mot att vÄrda mÀnniskor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka Ängest hos patienter och deras nÀrstÄende.Bakgrund: Palliativ vÄrd förebygger och lindrar lidande genom tidig upptÀckt, noggrann analys och behandling av smÀrta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar Àven stöd till nÀrstÄende under och efter vÄrdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever Ängest i livets slutskede, hos döende patienter, deras nÀrstÄende och sig sjÀlva, med fokus pÄ orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design dÀr fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist pÄ trygghet och tillit skapade Ängest för patienter och deras nÀrstÄende. KÀnslor av otillrÀcklighet gav Ängest hos sjuksköterskorna.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad omvÄrdnad innebÀr utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv och etiska faktorer gÀllande enteral nÀringstillförsel vid palliativ vÄrd. Forskningsansatsen har varit en systematisk litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Studiens resultat baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar. UtifrÄn dessa artiklars resultat utkristalliserades olika teman sÄsom riktlinjer, dokumentation, ÄtgÀrder, komplikationer och effekter inom omrÄdet omvÄrdnad kring enteral nÀringstillförsel. Resultatet pÄvisar att enteral nutrition ingÄr i sjuksköterskans ansvarsomrÄde.

Att vara nÀrstÄende och fortsÀtta vara delaktig i vÄrden av person som befinner sig i livets slut nÀr den sjuke ligger pÄ sjukhus alternativt sjukhem, Àr inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vÄrden. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nÀra och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att nÀrstÄende kÀnner ett stort behov av information och kommunikation till bÄde den sjuke och personalen.

Palliativ vÄrd Àr en benÀmning pÄ vÄrd som ges till patienter i livets slut dÄ botande behandling inte lÀngre Àr möjlig. Palliativ vÄrd ska integreras i all vÄrd i livets slut, oberoende av hur vÄrden organiseras. MÄlet för vÄrden Àr bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Sjuksköterskans uppgift Àr att stödja och hjÀlpa den döende patienten och familjen att leva med de psykologiska, sociala, fysiska och andliga konsekvenserna av patientens sjukdom, nÄgot som stÀller stora krav pÄ sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda döende patienter inom vÄrd och omsorg.

Syftet med denna studie var att belysa anhörigvÄrdares upplevelser av den palliativa vÄrden i hemmet utifrÄn aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som anvÀnts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som anvÀndes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att fÄ artiklar som överensstÀmde med syftet och frÄgestÀllningen.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Arbetet Àr genomgÄende av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt i analys och bearbetning. UtifrÄn en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i omrÄdet etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Datainsamling skedde utifrÄn sökord kring palliativ vÄrd och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrÄn Fribergs analysgÄng.Resultatet av betydelsefulla förutsÀttningar för etisk reflektion presenteras utifrÄn huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt Àldre och fler önskar vÄrdas och dö i hemmet. Idag vÄrdas mÄnga inom allmÀn palliativ vÄrd med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vÄrd i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vÄrden beskrivits. FÄ studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och nÀrstÄende inom allmÀn palliativ vÄrd.Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess nÀrstÄende vid allmÀn palliativ vÄrd i hemmet.Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med Ätta distriktssköterskor.

Genom att stödja personer som fÄr palliativ vÄrd kan deras situation underlÀttas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som fÄr palliativ vÄrd. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick frÄn de tre huvudomrÄdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara sjÀlvstÀndig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rÀdd och oroa sig för symtom sÄ som smÀrta. Andliga/existentiella behov handlade om att fÄ stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.

Bakgrund: Det berÀknas att nÀstan var tredje person i Sverige kommer att fÄ en cancerdiagnos i framtiden. UngefÀr 40 % utav cancerfallen gÄr inte att bota. Det finns en ökad förstÄelse för att den palliativa omvÄrdnaden Àr viktig för att fullÀnda obotligt sjuka patienters vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvÄrdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmÀn litteraturstudie.

Landstingens anstrĂ€ngda ekonomi har bidragit till att antalet slutenvĂ„rds platser successivt har minskat. Allt mer avancerad vĂ„rd ges i dag i hemmen. Distriktssköterskors arbetssituation har pĂ„verkats av denna förĂ€ndring. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av palliativ vĂ„rd i hemmet. Åtta distriktssköterskor frĂ„n norra Sverige deltog i studien.

Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ÖrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.

Bakgrund: NÀr sjukdom inte lÀngre gÄr att bota övergÄr vÄrden frÄn att vara kurativ till att vara palliativ. Begreppet palliativ innebÀr att lindra och vÄrden handlar om att frÀmja patientens upplevelse av livskvalitet genom fysiska, psykiska, sociala, andliga, och existentiella dimensioner. Coping Àr ett centralt begrepp som innebÀr strategier för att handskas med svÄra situationer och hoppet Àr en viktig sÄdan faktor. För patienter i livets slutskede kan hoppet bestÄ av allt frÄn att bli botad till att leva ett normalt vardagsliv. Lidande Àr ytterligare ett centralt begrepp, som kan ha kroppsliga och existentiella dimensioner och Àr inte enbart kopplat till sjukdom.

I den palliativa vÄrden i hemmet kring patienten fanns nÀrstÄende som pÄverkades kÀnslomÀssigt. Sjuksköterskan ska förebygga sjukdom och ohÀlsa utifrÄn nÀrstÄende och patientens bethov samt minska lidande och ge möjlighet till en vÀrdig död. NÀrstÄende som blev bemötta pÄ ett bra sÀtt av sjuksköterskan upplevde inte patientens död som ovÀntad. Olika former av vÄrd i hemmet har ökat och detta pekar pÄ att allt fler mÀnniskor kommer att dö i det egna hemmet. Syftet med studien var att studera nÀrstÄendes upplevelser i samband med palliativ vÄrd i patientens hem.