En god vård i livets slutskede ställer stora krav på personalen. Det krävs kompetens på flera områden och en kreativ förmåga för att kunna möta enskilda patienters behov utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa särskilda omständigheter kan ge upphov till mycket tankar och känslor hos omvårdnadspersonalen. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av att möta patienter inom palliativ vård. En litteraturstudie genomfördes.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Kommunikation är en viktig faktor för att främja en trygg relation. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskors kommunikativa färdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehållsanalys.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård utförs i hela vårdkedjan, från hemsjukvård till specialistvård på institution. Palliativ vård bygger på en helhetssyn som tryggas genom patientcentrerad vård där patientens delaktighet har en central roll.Syfte: Belysa vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie främst baserad på metodik beskriven av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Temat möjligheter och hinder i upplevelsen av sin delaktighet växte fram, med fyra kategorier under sig: hantering av sin sjukdomssituation, överväldigande ny levnadssituation, bli sedd som individ och inte bli sedd som individ. Det framkom att patienter i livets slutskede fann möjligheter att vara delaktiga i sin vård genom införskaffandet av kunskap om sin sjukdom och sin framtid. Denna kunskap skapade förståelse över situationen hos patienterna, vilket gav dem redskap att lättare hantera och delta i sin vård. Upplevda hinder till delaktighet visade sig vara då patienterna upplevde sig förbisedda av vårdpersonal.Slutsats: Vuxna patienters upplevelser av delaktighet då de vårdas i livets slutskede går inte att beskriva som ett ensamt fenomen, utan behöver beskrivas utifrån en helhetssyn av patienten.  Den unika patienten bildar en dynamisk helhet, och behöver bemötas som den unika individ den är..

Studier visar att många patienter som befinner sig i livets slutskede väljer att få vara hemma och avsluta sina liv bland familjen. Den vård, som dessa patienter får, oavsett var de befinner sig, kallas för palliativ vå rd. För att kunna ge en god omvårdnad i hemmet till patienter som befinner sig i livets slutskede, är det viktigt som sjuksköterska att ta reda på patientens upplevelser om vad som inger trygghet, vilket inte har upp-märksammats tillräckligt. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser av vad som inger trygghet i samband med palliativ vård i det egna hemmet. Vi har gjort en litteraturstudie och utgått från Evans (2003) analysmodell.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Palliativ vård bygger på ett helhetstänkande där den döende och dennes närstående samarbetar med sjukvården för att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Allt fler människor vårdas av kommunens hemsjukvård, istället för som tidigare på sjukhus, i livets slut. Detta ställer krav på kommunerna att utveckla den palliativa vården i både ordinärt och särskilt boende.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kännetecknen för en god kommunal palliativ hemsjukvård och att få mer kunskap inom området samt kunna fortsätta utveckla den palliativa vården.Åtta kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans (2002) modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas upplevda erfarenheter. Analysen resulterade i tre övergripande teman; kompetens, samverkan och relation samt de tio subtemana symtomkontroll, engagemang, utbildning, bemötande, kontinuitet, information, närståendestöd, planering, delaktighet och tillgänglighet vilka alla går in i varandra och måste samverka för att nå resultat.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

The study aims to analyze conceptions of death and dying at a clinic for palliative care, using a constructivist perspective and a discourse analytical approach. The empirical material consists of interviews with staff members, documents and photographs of the environment, taking both space and materiality into account. I conclude that the studied practice is mainly characterized by a tension between a caring discourse and a medical discourse..

Bakgrund: Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande när en närstående drabbas av en obotlig sjukdom. Anhöriga får ta allt mer ansvar för omvårdnaden av den sjuke vilket ger vårdpersonalen uppgiften att bekräfta och stötta dem för att klara av den förändrade livssituationen.Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser relaterat till dessa behov i palliativ vård.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i elva kvalitetsgranskade artiklar.Resultat: Anhörigas behov samt upplevelser i palliativ vård beskrevs genom tre huvudkategorier vilka var information, stöd och tillgänglighet. Fem underkategorier togs fram, praktisk och medicinsk information, medicinskt och praktiskt stöd samt kommunikation. Resultatet visade att då behoven blev tillgodosedda upplevdes trygghet och delaktighet hos de anhöriga.                                                                                                         Slutsats: Inom palliativ vård är det betydelsefullt att vårdpersonalen ser till helheten kring de anhöriga för att kunna ge dem den information och stöd som de är i behov av samt för att få en hanterbar vardag.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer.

Nu för tiden finns det livsuppehållande behandling som kan förlänga patienters liv. Detta kan göra det svårt för sjukvårdspersonalen att sätta gränsen för när övergången från kurativ till palliativ vård ska utföras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter när beslut ska fattas om patienters övergång från kurativ till palliativ vård inom slutenvården.  Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I resultatet framkom det fyra huvudkategorier: delaktighet, tidpunkt, utbildning/erfarenhet och emotionella reaktioner.

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer.