MÄlet för palliativ vÄrd Àr bÀsta möjliga livskvalitet för bÄde den sjuke och dennes anhöriga. Det var viktigt som vÄrdpersonal att se till hela familjen, och inte bara den sjuke. NÀr vÄrdpersonal ej ser de anhöriga upplevs det som ett lidande för anhöriga. Livskvaliteten ökade för bÄde den sjuke och de anhöriga nÀr vÄrdpersonalen gav bra vÄrd. Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vÄrd.

KOL Àr en sjukdom som Àr progressiv och saknar botemedel. Patienter som lider av svÄrare former av KOL upplever ofta symtom som andfÄddhet, Ängest, fatigue och smÀrta. Ett sÀtt att lindra lidande hos dessa patienter Àr att övergÄ frÄn kurativ till palliativ vÄrd. Detta fokusskifte leder till bÀttre symtomlindring och en mer holistisk syn pÄ patienten. Tidigare forskning visar dock att svÄrt sjuka patienter med KOL sÀllan bedöms vara palliativa och i lÄg utstrÀckning erbjuds symtomlindring.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Bakgrund: Palliativ vÄrd som bedrivs i hemmet blir allt vanligare och forskning visar att mÄnga vill dö i sitt eget hem. Detta stÀller ofta stora krav pÄ nÀrstÄende till patienter som befinner sig i livets slutskede, dÄ de fÄr inta en vÄrdande roll. MÄnga nÀrstÄende upplever den vÄrdande rollen som positiv, dÄ de fÄr tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten. Emellertid upplever mÄnga nÀrstÄende den vÄrdande rollen som negativ, bland annat för att de kan kÀnna att de har kastats in i rollen som vÄrdare och dÀrmed förlorat sin frihet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur nÀrstÄende till patienter i palliativ hemsjukvÄrd upplever sin livssituation.FrÄgestÀllningar: Vad för slags stöd Àr nÀrstÄende i palliativ hemsjukvÄrd i behov av samt hur kan sjuksköterskan möta dessa behov?Metod: Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr elva kvalitativa artiklar har granskats och utifrÄn liknelser i studiernas resultat har kategorier utformats, vilka utgjort material till resultatet i denna litteraturstudie.

OmvÄrdnad - sjÀlvstÀndigt arbete..

Bakgrund: Varje Är dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör pÄ sjukhus. NÀr ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka pÄverkar detta förÀldrarna för resten av livet. Barn som fÄr palliativ vÄrd lider av olika sjukdomar med dödlig utgÄng. NÀr ett barn fÄr palliativ vÄrd kan förÀldrar uppleva mÄnga starka kÀnslor sÄ som sorg. Hur förÀldrar hanterar upplevelser av att sitt barn Àr under palliativ vÄrd Àr individuellt.

Bakgrund: Varje Ă„r fĂ„r cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. NĂ€r en person drabbas av cancer och fĂ„r en palliativ diagnos inverkar det stort pĂ„ de nĂ€rstĂ„endes situation. Ångest och oro Ă€r mĂ„nga gĂ„nger större hos de nĂ€rstĂ„ende Ă€n hos den sjuke sjĂ€lv. Det Ă€r tungt att som nĂ€rstĂ„ende stĂ„ vid sidan om och se sin kĂ€ra ha plĂ„gsamma symtom. I sjukvĂ„rden hamnar nĂ€rstĂ„ende ofta i bakgrunden och allt fokus lĂ€ggs pĂ„ den sjuke.

Utvecklingen av svensk hemsjukvÄrd har gjort det möjligt för alltfler personer att vÄrdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svÄrt sjuka och döende personer i hemmet stÀller krav pÄ sjuksköterskorna som ska delta i vÄrden. Det Àr viktigt att redan frÄn första mötet skapa en relation prÀglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svÄrt sjuka personer med behov av palliativ vÄrd i hemmet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

NÀr en person drabbas av en svÄr sjukdom vill de oftast vÄrdas i hemmet med stöd av nÀrstÄende och av distriktssköterska. Syftet med denna studie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av stöd frÄn distriktssköterskor vid palliativ vÄrd i hemmet. I studien har sex kvinnor och en man intervjuats. En kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera intervjutexten. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna trygghet, att bli sedd och tillfrÄgad, att fÄ hjÀlp för att orka, att vara rÀdd att förlora kontakten, samt att sakna stöd och förstÄelse.

Bakgrund: VÄrden blir palliativ nÀr den gÄr frÄn att vara botande till att lindra. MÄlet Àr att frÀmja livskvalité och att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det existentiella innefattar de stora livsfrÄgorna, tankar om döden och meningen med livet. I palliativ vÄrd lever patienterna nÀra döden och döden Àr den största existentiella utmaningen. Livskvalité Àr nÄgot som utgÄr frÄn ett inre tillstÄnd och Àr individuellt.

Bakgrund: De senaste Ären har palliativ vÄrd i hemmen blivit mer vanlig, viljan att fÄ stanna hemma den sista tiden kan bli lÀttare om tillgÄng till sjukhusvÄrd finns tillgÀnglig vid försÀmring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. Detta nÀmner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vÄrden i hemmet ur patientens och nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

IntroduktionLivskvalitet Àr ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsstÀllelse av nÄgon del av livet. Ett av de viktigaste mÄlen med palliativ vÄrd i livets slutskede Àr att frÀmja livskvalitet hos patienter. SyfteSyftet med litteraturstudien var att beskriva omvÄrdnad som frÀmjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vÄrd, ur ett patientperspektiv. MetodLitteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit & Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades.

Palliativ omvÄrdnad innebÀr ofta en komplex situation dÀr fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov stÄr i fokus. Genom att utgÄ ifrÄn ett holistiskt perspektiv, dÀr alla dimensioner kan tillgodoses kan smÀrta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smÀrta utifrÄn ett holistiskt perspektiv vid palliativ vÄrd. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehÄllsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; BehÄlla kontroll i sitt liv, kÀnna förtröstan och acceptans, fÄ stöd och kÀnna tillit till andra, bli förÀndrad och förlora kontroll, kÀnna sig utelÀmnad av andra och rÀdslan för den outhÀrdliga smÀrtan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.