Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ?picto-bilder? för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Palliative care is a care that focuses on providing end of life care but not to delay or hasten death. Despite training, nurses often show a lack of knowledge in attitude, ethics and healthcare issues of palliative care. The nurse in palliative care has a central role in caring of the dying patient and therefore a big responsibility. However, palliative care is a low priority in basic training. The aim of this study is to investigate the roles of nurses in palliative care and if there is a need for increased education in the subject.

Studiens målgrupp är unga vuxna med ADHD-diagnos i åldersgruppen 18-29 år. Huvudsyftet är att utifrån deras erfarenheter och funderingar öka förståelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem såväl som på vilket sätt de använder sig av styrkorna i vardagen samt vilken påverkan de har på deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse är deras erfarenhet av hur samhällets välfärdorganisationer använt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bättre kunna använda sig av dessa. Vidare intresse är hur det skulle påverka deras sätt att se på sig själva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den här uppsatsen dels vad personen själv anser sig vara bra på och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han är bra på och med begreppet samhällets välfärdorganisationer så menas socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvård.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken utbildning, kunskap och attityd sjuksköterskor har inom munvård samt hur sjuksköterskor kan främja god munvård hos patienter i palliativ vård. En beskrivande litteraturstudie användes som metod där artiklar söktes i Cinahl och Pubmed (Medline). Där hittades tolv artiklar som sedan formade denna studie. Resultatet visade att många sjuksköterskor ansåg att de hade fått bristfällig utbildning i munvård under sin grundutbildning. Eftersom kunskapsnivån hos många sjuksköteskor var otillfredsställande har det framkommit att både personal och patienter inom den palliativa vården gynnas genom utbildning.

Bakgrund: I samband med en pågående studie vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har det framkommit att patienter med dysfagi har varit svåra att rekrytera. Upplevelsen är således att färre patienter har dysfagi eller att sjukdomsförloppet är kort. Få nyare studier gällande naturalförloppet av dysfagi i den akuta fasen hos nyinsjuknade strokepatienter finns att tillgå och den forskning som gjorts visar på varierade resultat med olika metoder som utgångspunkt.  Syfte: Studiens syfte var att belysa naturalförloppet under slutenvårdtiden hos akuta strokepatienter med påvisad dysfagi samt bidra med ny data.Metod: Inneliggande patienter på Strokecenter vid NUS rekryterades och följdes upp måndagar, onsdagar och fredagar under två tidsperioder innefattande totalt 8 veckor. Samtliga patienter testades, men endast de med slutgiltig diagnostiserad stroke och patologiskt värde på ett eller flera av bedömningsmaterialen Standarardized Swallowing Assessment (SSA-S), Lipforce 100 (LF100) och Swallowing Capacity Test (SCT) inkluderades.

Den palliativa vården syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svårt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation påverkar såväl patientens delaktighet och välbefinnande såväl som vårdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat välbefinnande för patienten i palliativ vård. För att främja delaktighet så måste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likaså förmågan att visa medkänsla samt att vara vänlig och trovärdig.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Studien syftade till att utifrån en fenomenologisk utgångspunkt undersöka föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd, där bl.a. autism och Aspergers syndrom ingår. Detta paraplybegrepp ingår i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ville förstå hur föräldrarna uppfattade sin situation och hur både den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrån metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur.