Eutanasi är ett omdiskuterat begrepp som diskuteras både inom media och den medicinska etiken. Det finns ett mångdimensionellt perspektiv av begreppet vilket kan påverka det etiska förhållningssättet i vården av döende patienter. Syftet med begreppsanalysen var att ur ett sjuksköterskeperspektiv tydliggöra begreppet eutanasi inom palliativ vård. Metoden var en modifierad form av begreppsanalys enligt Walker & Avants modell. Resultatet är redovisat genom en lexikal och en litterär analys, som visade skillnader mellan aktiv och passiv eutanasi.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge patienten en helhetsvård, då målet inte längre är att bota eller förlänga patientens liv. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn på patienten för att kunna lindra dennes lidande på flera plan. Kommunikationen har en central plats i allt vårdarbete, och när det gäller palliativ vård är behovet större än vanligt. Syftet med kommunikationen är att skapa god kontakt med den döende patienten och bygga upp ett förtroende. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av hur hon kan göra sig förstådd och förstå den döende patienten.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study.

 The number of hidden refugees in Sweden is estimated to be at least 15,000. The law, which only allows this group a very limited access to health care, can be considered to clash with the human rights and the ethical codes related to the health care professionals.The aim of the study was to examine how the personnel in public health care may experience treating hidden refugees and which ethical conflicts that may be connected to this. The study, which is of a qualitative descriptive design, is based on eight semi-structured interviews. The interviewees were trained nurses and mid-wives in an emergency room, a maternity ward and a health care centre for asylum seekers.The experience of treating hidden refugees amongst the informants was limited. The study proved that the knowledge of laws and guidelines regarding hidden refugees amongst the interviewed health care personnel was poor.

Introduction: On the surgical wards in most hospitals in Sweden patients with different surgical needs are cared for. Patients with gastrointestinal conditions are, for example, nurtured alongside patients with urological disorders or patients in need of observation for head trauma. When the nurse, in addition to these patients, have to care for patients with palliative care needs can be perceived as problematic for nurse and patient alike.Purpose: The purpose of this study is to explore nurses' perceptions of care for patients with palliative care needs on an acute surgical ward, based on a person-centered perspective.Method: A focus group interview was conducted with the strategic selection of nurses from two acute surgical wards in a county hospital in western Sweden. The data from the interview were analyzed with qualitative directed, deductive content analysis with person-centered care as a theoretical framework. The theoretical background shows that person-centered care includes partnership, participation and structured documentation.Results: The results of this study show that even a fourth category, organization, emerged and needed to be reported.

ABSTRACTAim: The aim of this study is to chart the experiences of Swedish general psychiatric care on a Swedish University hospital from a relative?s point of view. The study focus on how they are meet, satisfaction with and participation in the care. The study is done as an improvement project.Methods: The study was conducted by performing semi-structured interviews with eight close relatives to patients on a general psychiatric ward. The interviews lasted for 20-40 minutes.Results: The result shows that relatives are satisfied with the way they are meet by the staff on the ward, that they appreciate staff that are open, down to earth and are inviting to form a good relationship.

Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

With help from Hälsoteknikcentrum the need for storage of medical items in the home care section has come to our attention by an investigation that Hälsoteknikcentrum did. Facilea and the nursing stuff at Eketånga home care have developed a product specified to improve the work situation for both the nursing staffs and the patients.The trolley is equipped with a special module to make the trolley more adjustable for the recipients and the nursing staffs needs and desires. The product also collect all the care items in one place. Which gives the care patient and its relatives a possibility to gather all the medical items in one place and don?t have to put these in bookshelves etcetera.After surveys, interviews and home visits a prototype was built.