Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Palliativ vård blir vanligare i takt med en äldre befolkning och högre prevalens av tumörsjukdomar utan botbar behandling. Lidande är starkt kopplat till palliativ vård vars syfte är att lindra lidande för patienter och närstående. Nutritionsrelaterade problem förstärker patientens lidande och skapar ofta konflikter mellan patienter och närstående.Syftet med studien var att belysa området nutrition vid palliativ vård och öka förståelsen för de nutritionsrelaterade problem som kan uppstå i den palliativa vården och som påverkar patient, närstående och sjuksköterska.Uppsatsen är genomförd i form av litteraturstudie där datainsamling skett i databasen Cinahl samt genom manuell sökning i aktuella tidskrifter för ämnet. Nio artiklar publicerade mellan 2000-2007 har valts ut.Resultatet är sammanställt utifrån tre perspektiv: Patienten, närstående och sjuksköterskan. Under dessa presenteras 15 olika teman.

 AbstraktPalliativ vård syftar till att förbättra vården för de döende genom att betona vikten av vissaåtgärder för att minimera lidandet och underlätta för patient och närstående. Det har blivitvanligt att närstående uppfyller den döendes sista önskemål, att få dö i sitt hem. Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet.Inför studien har fjorton kvalitativa och kvantitativ artiklar analyserats som handlade omnärståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Vilket resulterade i fyra kategorier:anhörigas upplevelse av att vårda i hemmiljö, anhörigas ansvar och upplevelse vid palliativvård i hemmet, anhörigas upplevelse av trygghet och stöd, anhörigas upplevelse avförestående död. Det fanns ett stort behov av professionellt stöd och information omsjukdomsförloppet för att de närstående ska kunna sköta situationen och reducera rädslan attsköta om sin sjuke anhörige.

Inom palliativ vård är en professionell interaktion väsentlig såväl för sjuksköterskan som för patienten och dennes närstående. Interaktionen utgör grunden i omvårdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes närstående inom palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes närstående ansågs utgöra basen i omvårdnaden så var det väsentligt att sjuksköterskan med hjälp av interaktionen förmedlade stöd, bekräftelse och respekt.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer.Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts.Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.

Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

The purpose of my study was to examine a competence-development in care of older people in which some of the personnel have been ?spjutspetsar?. More specifically my aim was to investigate how the personnel managed to supervise others in the organization. My main research questions were: How do the care-managers and the care-workers persecute their functions as ?spjutspetsar?? What form has the internal meeting between the competence-development and the organization ideology taken? What possibilities and obstacles have the care-managers and care-workers been confronted? In my study my research method is based on eight qualitative interviews.

 Aim. To describe patients who have got a recommendation by a telenurse to visit the emergency department and how many of these patients could have received care in the primary health care instead. Further on, the aim was to describe if there are patients not following the recommendations.Methods. Quantitative, descriptive study, with an examination of medical records of the patients, which the telenurses recommended to visit the emergency department, during one week. Assessments whether the patient could seek medical care at the primary health care was made, firstly based on the telenurses documentation and secondly on both the telenurses and the emergency department´s documentation.Results.

Bakgrund: Den palliativa vården handlar om att vårda patienter i livets slut. Allt sedan dess start under mitten av 1900 talet fram tills nu har den genomgått stora förändringar och meningarna om på vilket sätt denna vård ska genomföras är nu kluvna. Den moderna palliativa vården mål är att ge patienter hälsomässigt god sista tid, när syftet har gått från att bota patienten till att symptomatiskt behandla för att minska smärta och obehag av sjukdom. Syfte Att belysa vilka egenskaper och förmågor sjuksköterskan inom den palliativa slutenvården anser är viktigast för att kunna möta patientens behov i livets slutskede. Metod: I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide enligt Dahlen.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet.

Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie.

Allt fler människor med palliativ diagnos väljer att avsluta sitt liv hemma. För att kunna ge god palliativ vård i hemmet med helhetsperspektiv krävs det teamarbete i ett mångprofessionellt arbetslag. Den palliativa hemsjukvården skall vara centrerad runt patientens och familjens behov. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av teamarbete i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom intervjuer med sju distriktssköterskor från sju vårdcentraler i norra Sverige.

Människor idag blir äldre och fler kommer i framtiden att vara i behov av palliativ vård samtidigt som vården i hemmet expanderar. Närstående till patienter i den palliativa hemsjukvården kan uppleva känslor av otillräcklighet, maktlöshet och hjälplöshet. De känner ett stort ansvar för den sjuke samtidigt som de inte alltid känner sig sedda av vårdpersonalen. Syftet med studien var att belysa de närståendes erfarenheter av vårdpersonalens omvårdnad vid palliativ hemsjukvård. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar som sammanställdes och bildade resultatet.