Obemannade flygplan med attackförmåga (UCAV) används i allt större utsträckning i konflikter idag. En av de främsta fördelarna med dessa är att det inte finns någon risk att mista en pilot, då dessa är fjärstyrda. I attacker utförda av amerikanska UCAV:er i framför allt Afghanistan och Pakistan, har collateral damage inträffat vid ett flertal tillfällen. Det innebär att civila oavsiktligt fallit offer för attacker. Enligt krigets lagar kan sådana händelser rättfärdigas av att militär nödvändighet föreligger, men det är tveksamt om det går att hävda det när man inte riskerar egna förluster.

Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform.

Det går att hävda att Sverige är förskonat från katastrofala översvämningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse såsom den i Pakistan år 2010. Samtidigt finns det belägg för att översvämningar kommer inträffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförändringarna fortgår. I framtiden kommer vi kanske uppleva händelser  såsom den i Arvika år 2000 som mindre extraordinära. I alla lägen behöver vi veta mer om det nuvarande läget för att kunna göra förutsägelser om framtiden.Den här studien syftar till att kartlägga det rådande vattenföringsläget i avrinningsområdet Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

Almost 10 years after the attack on World Trade Center Sept. 11 2001, Osama bin Laden was shot and killed on May 2 2011 in Pakistan. How was this event framed by the media with regards to the global war on terror? This study compares two different American newspapers ? the New York Times and the New York Daily News ? and how they framed the war on terrorism in the Middle East from May 2 to May 15 2011. By analyzing the framing in a perspective of the four functions of framing theory: define problems, diagnose causes, make moral judgments and suggest remedies, we found considerable differences in each papers frames.

I denna uppsats undersöks hur ett företag med global strategi, Oriflame, överför kunskap om sin kärnkompetens: försäljning. Företaget som har en global strategi förutsätter att alla enheter inom företaget ska agera likadant oberoende av marknad. För att denna strategi ska lyckas blir kunskapsöverföringen avgörande. Nationell kultur, organisationsdesign samt kunskapstyp kan alla utgöra hinder för en lyckad kunskapsöverföring. För att komma förbi dessa hinder kan företag använda sig av olika verktyg.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

Denna studie syftar till att undersöka om den grundläggande synen på identiteter USA:s ledande politikers besitter går att utläsa i strategiskt viktiga tal med koppling till USA:s insats i Afghanistan. Syftet är också att undersöka vad dessa synsätt haft för inverkan på konfliktrelationerna i detta fall. Den besvarar därför vilken grundläggande syn George W. Bush och Barack Obama uppvisat gällande identiteter. Den berör också vilken påverkan dessa identitetssyner haft för USA:s konfliktinställning och hur det förklarar konfliktutvecklingen.För att besvara dessa frågeställningar presenteras ett teoretiskt ramverk bestående av Carol Bacchis teori om problemformuleringens betydelse samt de essentialistiska och konstruktivistiska perspektiven.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.