Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Antalet patienter som söker sig till akutmottagning på grund av smärta är mycket omfattande. Smärta är en subjektiv upplevelse, därför är smärtlindring en komplex omvårdnadshandling som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors omvårdnad vid smärtlindring av vuxna patienter på akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgångspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom området.

Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Bakgrund:Cirka 80 procent av Sveriges befolkning kommer någon gång i livet att drabbas av ryggsmärta. Ryggsmärta är en av de största anledningarna till att patienterna söker vård vilket ställer stora krav på sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig ryggsmärta upplever möten med vårdpersonal. Metod: Under litteraturstudiens gång har elva vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Detta resulterade i två presenterade kategorier.

A possible treatment for patients with lymphoma and myeloma is stem cell transplantation (SCT). SCT is preceded with cytostatic treatment. There are several side effects related to this treatment, for example fatigue, nausea, constipation/diarrhoea, pain, mucositis and loss of appetite. Aim: Investigate which side effects related to the treatment where most troubling after SCT and if nurse assessment and patient assessment differ. Methods: A quantitative empirical study with repeated measuring.

Bakgrund: Långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg är komplexa tillstånd som kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar samt försvåra det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smärta är att använda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa biverkningar. Akupunktur är en komplementär behandlingsmetod med ursprung från kinesisk medicin som även blivit godkänd inom svensk sjukvård och kan användas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet.

Luleå hamn byggdes i början av 1960-talet. Man når hamnen via Sandöleden och varje år anlöps hamnen av ca 570 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton. I och med den pågående landhöjningen har djupet i farleden minskat med ca 40 cm jämfört med ursprungligt dimensionerat djup. För att man även i framtiden ska kunna nyttja hamnen optimalt behöver farleden muddras. Av två olika alternativ, med avseende på muddringsdjup, har man förordat ett vilket innebär att återställa leden till PANMAX ? standard dvs.

Analys Handelshamnen, förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona är ett examensarbete för en kandidatexamen i Fysisk Planering från Blekinge Tekniska Högskola 2008, skrivet av Jesper Borgström med Anders Törnqvist som handledare. Den 5 december 1679 togs det officiella beslutet att grunda staden Karlskrona och örlogsbasen. 1998 upptogs Karlskrona på UNESCO:s världsarvslista med motivationen: ?Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter.? Handelshamnen är en utfyllnad, området fanns inte med i Karlskronas ursprungliga stadsplan utan har tillkommit senare.

BAKGRUND: Varje dag möter sjuksköterskor vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi. Detta är ett problem som behöver belysas mer. Rädslan för nålar kan medföra ett flertal konsekvenser för individen. Bland annat kan personen komma att undvika sjukvården vilket kan innebära hälsorisker. SYFTE: Syftet är att belysa upplevelsen hos vuxna patienter med stickrädsla eller nålfobi samt hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa patienter.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

ABSTRACTBackground: Endometriosis is a chronic disease where the tissue, that the uterus contains,also can be found outside the uterus.The objective of the study was to investigate young women?s experience of endometriosisand how they experience the care.Method: Fourteen young adults were asked to participate and eight of them did participate.They were all in the range of age 14-20 and they all had had contact with a unit forendometriosis in Sweden. Semai-structured interview was chosen as the data collectionmethod. An interview guide was used during the interviews. For the analysis aphenomenological method with focus upon experiences was used.Results: The result showed that the young adults? experiences in the daily living containedpain, alienation, tiredness and side effects.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.