Syfte med detta examensarbete är att kunna redogöra i vilka delar som en projektledare är involverad i byggprocessen. Genom att kartlägga de olika delarna i byggprocessen skall arbetet redovisa och klargöra hur projektledare kan få bättre styrning och struktur i sitt arbete. Arbetet har genomförts i samarbete med Sweco Management i Linköping. Företaget eftersträvar att samtliga projektledare skall vara PMI-certifierade och att samtliga projekt styrs efter deras riktlinjer. PMI är ett bransch oberoende organisation för certifiering av projektledare.För att kunna svara på hur projektledare kan få bättre styrning och struktur samtidigt som denne uppfyller de krav som Sweco har på PMI-certifierade projektledare har författaren tagit fram en checklista samt en förklarande del till checklistan.Examensarbetets inledande kapitel beskriver bakgrund, frågeställningar samt metod.Under examensarbetets andra kaptitel beskrivs den teoretiska delen som arbetet bygger kring.

Underhållet av miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist påkunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter.Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter somfinns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential.Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägreenergianvändning och billigare driftskostnader.

IT i dagens samhälle agerar inte bara som en hjälpande funktion utan även som endrivande faktor där företag kan tillskansa sig fördelar gentemot konkurrenter. Dettabidrar till det stora antal IT-projekt som årligen startas för att utveckla de redanbefintliga systemen eller för att nyutveckla framtida system. Dock är antalet falleradeIT-projekt i modern tid väldigt hög och det påverkar likväl företag som intressenter.Det bakomliggande skälet till att detta inträffar varierar ganska ofta och det finnsegentligen inte någon riktig konsensus till vilka huvudskäl bakom ett IT-projektsfallerande är. Vi har därför haft för avsikt att studera användningen, eller snarare denbristande användningen, av riskhantering inom IT-projekt. Således har studienförsöka ta reda på skälen till att riskhantering förbises inom IT-projekt.