Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta.

Efficiency has become an important objective for many providers of welfare services. Among Swedish schools, both private and public, increased administrative demands seemingly influence operations, and affect teachers negatively through perceived stress. Simultaneously, Swedish students scored an all-time low in the latest PISA survey, and are now performing below the OECD-average in science, mathematics and reading. A central administrative task in the Swedish elementary school is the parent-teacher conference, which is an important activity in supporting the development of the student's knowledge and social skills. Lean is a well-established operations framework, which has proven successful in order to improve process efficiency.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Syftet med vårt arbete var att fördjupa oss i några läs- och skrivinlärningsmetoder genom en litteraturstudie av syntetiska och analytiska metoder. Vi ville även ta reda på svenska respektive finska lärares motiv bakom val av metoder, samt deras tankar kring PISA-undersökningens resultat (2003) där det framkom att finska elever har en bättre läsförmåga. Bakgrunden behandlar följande områden: styrdokument i Sverige och i Finland, svensk läs- och skrivinlärnings historia, barnets språk, språklig medvetenhet, filosofers tankar, läs- och skrivutveckling, syntetiska och analytiska metoder, samt forskares syn på barns läs- och skrivinlärning. Vi valde att utföra en kvalitativ undersökning med förutbestämda frågeområden, där följdfrågorna varierade. Intervjuerna genomfördes med tre finska och två svenska lärare i år 1?3.

Enligt internationella studier har svenska elevers matematikkunskaper försämrats under de senaste åren, och det pågår en livlig debatt om den svenska skolans kvalitet och vilka brister som finns i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka didaktiska faktorer som kan ligga bakom svenska elevers försämrade resultat, samt vad vi lärare kan göra åt det.Genom kvalitativa intervjuer med tre lärarutbildare inom matematik, samt fyra lärare med inriktning mot ämnet, undersöktes informanternas uppfattningar om bakomliggande faktorer samt insatser som behövs för att vända trenden.Undersökningen visar att den största didaktiska faktorn bakom problemet är lärares låga ämneskunskaper. Även den starka läromedelstraditionen i Sverige, samt försummande av resonerande och problemlösande matematik har bidragit. Fokus i den svenska matematikundervisningen ligger på mekaniskt räknande, vilket ofta leder till att eleverna inte lär sig att tänka matematiskt, och förståelsen för ämnet uteblir. För att komma till rätta med problemet behöver alla lärares ämneskunskaper öka, och kontinuerlig fortbildning borde vara en naturlig del av yrket.Det undersökningen tydligt pekat på är hur nära sammankopplat lärares ämneskunskaper är med lärarutbildningens antagningskrav och kraven inom utbildningen, samt läraryrkets status.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar.Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från PISA år 2003.

 Den här uppsatsen handlar om tankar, åsikter och erfarenheter av det nationella minoritetsspråket jiddisch och den bygger på intervjuer med fyra personer i olika åldrar som bor på olika platser i Sverige. Deltagarna är två män och två kvinnor, en äldre och en yngre av varje kön. Alla fyra har någon form av koppling till jiddisch.Resultatet av studien analyseras mot bakgrund av två teoretiska modeller för att utvärdera hotade språk. Det är dels Fishmans GIDS-skala, dels de förutsättningar för att språk används som presenteras av Grin. Det som framkommer i resultatet är att de äldre intervjupersonerna kan prata jiddisch men läser och skriver väldigt begränsat.

Följande arbete har som syfte att undersöka om en litterär kanon skulle uppskattas av lärare i svenska på högstadiet eller inte. Frågan problematiseras utifrån svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne samt ett litterärt bildningsämne. Tidigare forskning visar att klassiker inte harmoniserar med svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Studien har även analyserats och diskuterats ur ett postkolonialistiskt perspektiv där det västerländska ses som norm. Metoden som har tillämpats är enkätinsamlingar från årskurs nio och kvalitativa intervjuer på tre högstadieskolor. Därefter har intervjuerna transkriberats och sammanställts.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan.