Som motiv har åldrandet inte fått alltför mycket plats i litteraturvetenskapliga studier. Denna uppsats granskar på vilket sätt åldrandet skildras i Bo Carpelans postuma roman Blad ur höstens arkiv (2011)..

This is an interview- and literature study that discusses teaching about the Second World War and the Holocaust, while working with the basic values in grade 7-9.The purpose with this examination is to see how teachers of history in grade 7-9 choose to teach about the Second World War and the Holocaust, how they work to integrate the basic values in their education and whether the teachers? education can be sustained by the Swedish school curricula.In this study I?ve been doing qualitative interviews with five teachers of history in grade 7-9 from different schools. I have also perused the Swedish school curricula and read some literature and studies about different ways of dealing with the subject: the Holocaust.According to the central parts of the Swedish curricula, LGR 2011, the fields about the Holocaust and the 20.century World Wars are to be studied during grade 7-9. All my respondents in the study teach about this think that the most important thing with this complex time in history, is to give the students a deeper understanding for the time leading up to the beginning of the  Second World War in 1939, and why the Holocaust actually took place.Regarding the work with the basic values, all the five respondents agree on the fact that, this subject shall permeate the entire work at school, all the time, every day, but that it?s absolutely essential while studying the Holocaust.

Mitt projekt har handlat om att go?ra ett tillga?ngligt material av barnmusikalen Aldrig Ensam (Petersson 2011) som jag skrev i en tidigare projektkurs. De handskrivna noterna har skrivits i Sibelius notprogram och bildar tillsammans med manus ett kompendium. La?tarna i musikalen har spelats in och bra?nts till en CD som sedan fo?ljer med i kompendiet..

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory cultureaffect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskaretill guide: om medborgarjournalistikens och deltagarkulturens påverkan på svenskajournalisters professionella identitet).Number of pages: 44 (48 including enclosures).Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2011.University: Division of Media and Communication, Department of Informatics andMedia, Uppsala University.Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism andparticipatory journalism as well as an increasing range of information today haveaffected the professional identity and professional lives of journalists. In addition tothis, study how journalists today respond to these changes.Material/Method: The study is based on Deuze?s theories about journalistic ideals,Jenkins? theories about convergence culture, and on theories about professionalizationand de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl?s theories. Thestudy is based on eight interviews with professional journalists, four employedjournalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broadtheoretical framework.Main results: The results of this survey show that the role of the professionaljournalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentallyinfluences the journalist's view of the profession and of him- or herself.

Problemformulering: Vid ett generationsskifte ökar betydelsen av att kunna förstå skillnaderna mellan generationer, detta för att organisationens produktivitet inte ska bli allt för påverkad.Märker bankerna av ett generationsskifte? Hur upplevs åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare?Syfte: Att se om ett generationsskifte är märkbart för bankerna och i så fall hur de påverkas av det. Syftet är även att undersöka och beskriva vad bankerna har för uppfattning om åttiotalisten- och fyrtiotalisten som arbetstagare.Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ ansats i form av telefonintervjuer. Artiklar och litteratur ligger till grund för vår teori.Teori: Efterfrågan på banktjänstemän genomgår en långsiktig förändring, på grund av ändrade kompetenskrav samt effektivisering av yrket. De kommande tio åren kommer efterfrågan på banktjänstemän att öka på grund av mycket stora pensionsavgångar av fyrtiotalister (Arbetsförmedlingen 2011).Aryafar & Ezzedeen (2011) hävdar att ett av tidernas största och mest betydelsefulla generationsskifte nu pågår.

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a).

Syftet med denna uppsats är dels att studera hur man personer med funktionsnedsättningar konstrueras och framställs i Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011-2016 med fokus på arbetsmarknadspolitiken, dels att studera hur representanter på ett antal berörda myndigheter tolkar och uppfattar strategin. En diskussion kommer också att föras om vilka konsekvenser dessa diskurser kan få i förlängningen. Detta kommer att göras från ett perspektiv som är grundat i Michael Foucaults diskursteori. Min utgångspunkt har varit att allt vi tar för givet att vara sanning, bygger på socialt skapade antaganden. Dessa antaganden, som kallas för diskurser, speglar våra ideologier, värderingar och värden.I studien framträder de föreställningar regeringen har om målgruppens identiteter och egenskaper samt om vilka brister eller hinder som präglar deras tillvaro på arbetsmarknaden.

Badmintonstadion i Umeå vill söka bidrag hos Umeå kommun för att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Stadion är byggd år 1990-1991 och har 13 badmintonbanor fördelat över tre hallar, ett gym, omklädningsrum och en mottagning för sjukgymnastik. Umeå Energi försörjer lokalen med el och fjärrvärme. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka energieffektiviserande åtgärder som är mest ekonomiskt lönsamma. Lokalen förbrukade under år 2013 234 MWh el och 134 MWh fjärrvärme (graddagskorrigerad).

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Marknadsföring till barn är ett mycket fascinerande ämne och som det skrivs i motionen 2011/12: C385 (Sveriges riksdag, 2011), är det samhällets ansvar att öka medvetenheten inom dessa frågor. I Sverige är det olagligt med marknadsföring som riktar sig till barn under tolv år. Trots detta förekommer det dolda reklambudskap i barnfilmer på den svenska marknaden.Målet med denna studie är att skapa en förståelse och förklara begreppet produktplacering. Vi vill försöka ge en så bred och komplett bild som möjligt över detta fenomen. Syftet med studien är att ta reda på om barn kan uppmärksamma de dolda budskapen.

Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. .

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre kommuner.Fler kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

This master?s thesis focus on Dewey Decimal Classification during the period 1932 to 2011, where the classification of the psychological knowledge domain is analyzed and discussed. In the light of the recent swedish switch from the swedish classification system SAB to DDC, this research area deserves prominence. The aim of this study is to investigate how DDC represents the historical development of the psychology subject with its underlying epistemology, to identify and analyze values and prejudice, and to analyze problems with DDC?s classification of psychology in relation to three other classification systems.

Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur dagspressen framställer och debatterar skolbiblioteket gällande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmänheten därigenom får att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som är en textanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nätverk. Teoretiska utgångspunkter kommer från diskursanalysen, domänanalysen och nätverksanalysen. Tidsmässigt är uppsatsen fokuserad på tiden efter lagändringen 2011. Inom problemområdet kan man se en diskurs kring tillgång till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.